Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utah - Utamaro, Kitagawa - Utansjö - Utby - Utbynäs - Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas - Utdragare, extraktor - Utensilier - Uterin - Uterus - Utevaro i rättegång - Utfodring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
813 U tamar o—Utfodring 814
Copper Mine) s. s. v. om Salt Lake City, som
under 1940-talet var U.S.A :s förnämsta
kopparproducent. Järnmalm brytes vid Iron Springs i
s. v. U. Från detta malmfält fraktas malm till
stålverken i Pronto och Geneva i U., i Pueblo i
Colorado samt Fontana i Californien. Andra
produkter, som bergshanteringen lämnar, äro gips,
svavel, kaliumkarbonat, arsenikoxid, uran,
vanadin, molybden och asfalt. Bland de större
industriföretagen märkas smältverk för koppar (i
Garfield, Murray och Midvale) och bly. Den
största industristaden är Salt Lake City. —
Statslegislaturen består av en senat med 23 medl.
och ett representanternas hus med 60 medl. Till
unionskongressen sänder U. 2 senatorer och 2
repr. — Den första vita bosättningen i U. skedde
1847, då Brigham Young med sina mormoner (se
d. o.) slog sig ned i närheten av Great Salt Lake
och grundade Salt Lake City. 1850 upprättades
Utahterritoriet, som efter bildandet av
territorierna Colorado och Nevada 1861 samt av Idaho
1863, efter gränsreglering mot Nevada 1864 samt
efter tillkomsten av territoriet Wyoming 1868
reducerades till de nuv. gränserna. U. blev stat
1896. —• Litt.: N. Andersson, ”Desert saints:
The Mormon frontier in U.” (1942); W. E.
Steg-ner, ”Mormon country” (1942).
Utamaro, Kitagawa, japansk målare (1753
—1806). Han utförde 1775 illustrationer till
”Ki-biyoshi”, satiriska dikter, utvecklade en ofantlig
produktivitet och är en av det japanska
färgträsnittets mästare (se bild 12 å pl. vid Japansk
konst). Bland U:s bildföljder märkas ”Utvalda
insekter” men framför allt ”De gröna husens
årsbok”. U. skildrade de japanska kvinnorna,
framför allt kurtisanerna i ”de gröna husen”.
— Monogr. av E. de Goncourt (1891) och J.
Kurth (1907).
Utansjö, industrisamhälle i Ångermanland,
inom Högsjö kommun, vid Ångermanälvens
mynningsvik och Härnösand—Sollefteå järnväg, 20
km n. om Härnösand; 632 inv. (1951). U.
domineras helt av Utansjö cellulosa-ab. med
sulfitfabrik (c:a 330 arb.).
Utby, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, s. ö.
om Mariestad, mellan Tidan och sjön Ymsen;
23,67 km2, 388 inv. (1955). Slättbygd. 1,019 har
åker. Nuv. kyrkan uppf. 1872. Ingår i Ullervads,
Eks, Ekby och U. pastorat i Skara stift,
Marie-stads kontrakt. Tillhör storkommunen Ullervad.
Utbynäs, n. ö. villaförort till Göteborg i
Gamlestadens församling, på n. sidan av Säveån, ö.
om Kviberg. Utby kapellkyrka uppf. 1917—19.
U’t desi’nt virès, tamen e’st lauda’nda
vo-lu’ntas, lat., ”om ock krafterna svika, är dock
viljan berömvärd”, ofta citerad hexameter ur
Ovidius’ ”Epistulae ex Ponto”.
Utdragare, e x t r a’k tor, den till en
bakladd-ningsmekanism hörande del, som vid
mekanismens öppnande ingriper i patronhylsans bakre del
och utdrager hylsan, tills denna genom att stöta
mot utkastaren slungas ut åt sidan.
Utensilier, redskap, verktyg, don, grejor.
Utenn, med., som har avseende på livmodern
(lat. u’terus).
U’terus, lat., anat., livmoder.
Utevaro i rättegång föreligger, då part
icke inställer sig, när ett mål företages till
muntlig förhandling. Vid u. av endera parten i
underrätt blir i tvistemål påföljden i regel
tredsko-dom mot den uteblivne, om målet är sådant, att
förlikning kan träffas. I andra tvistemål samt
i brottmål utdömes förelagt vite, om svaranden
uteblir, varjämte nytt vite kan utsättas el.
svaranden genom polisens försorg hämtas till rätten.
I brottmål, där icke strängare straff än fängelse
kan komma i fråga, får målet avgöras utan
hinder av svarandens u., under förutsättning att det
kan nöjaktigt utredas. Även i grövre brottmål
kan dom ges under samma förutsättning, ifall
den tilltalade avvikit, sedan stämning delgivits
honom. Utevaropåfölj derna skola icke tillämpas,
om part inställer sig, innan förhandlingen
avslutas. Part, som genom u. förorsakar uppskov, kan
förpliktas att, oavsett målets utgång, ersätta
därigenom vållad extra kostnad för motparten.
Utfodring. Husdjurens u. bör ske på
bestämda tider. Nötboskap, som har rymlig
matsmält-ningskanal, utfodras i regel blott 2 ggr dagl.,
mellan vilka tid lämnas för idisslingen. U. pågår
då varje gång efter en viss foderordning
(med det mest näringskraftiga fodret först).
Hästar och svin, som ha liten magsäck, böra få foder
minst 3 ggr dagl. Foderransonens s t o
r-1 ek, beräknad i viktmängd torrämne
(torrsubstans), bör hållas inom vissa gränser i
förhållande till djurets levande vikt. Idisslare
utfodras med större fodermassa i förhållande till
levande vikten än t. ex. hästar, vilka böra
bibehålla önskvärd rörlighet. Regleringen av
foderransonens fyllnadsgrad el.
koncentration (halt av smältbar näring i förhållande till
fodrets massa) sker huvudsakl. genom
anpassningen av mängden grovfoder i förhållande till
mängden kraftfoder och gott hö el. bete. —
Foder ransonens näringsinnehåll bör
avpassas efter djurets behov av näring dels för
kroppens underhåll, underhållsfoder, dels
för alstring av kroppsmassa, mjölk, ull och
kraft, produktionsfoder. Vid dessas
beräkning tages särsk. hänsyn till behovet av
äggvitebildande ämnen, vars mängd ej
onödigtvis bör överstiga det behövliga, ä g g v i t e m
i-n i m u m. Foder ransonens näringsinnehåll och
djurens näringsbehov uttryckas numera genom
hela halten av smältbara näringsämnen, i de
skandinaviska länderna beräknad i foderenheter (se
Fodermedel), och mängden av smältbar äggvita.
— Genom vetenskapliga undersökningar och
praktiska försök har man fastställt husdjurens
näringsbehov under olika förhållanden. Resultaten
anges siffermässig i s. k. fodernormer för
husdjurens näringsbehov. Med ledning av
normerna och kännedom om näringsvärdet av
tillgängliga fodermedel beräknas vilka kvantiteter av
olika fodermedel, som böra ingå i husdjurens
dagsranson. En dylik beräkning benämnes
uppgörande av foderstat.
Jämte de egentliga organiska näringsämnena,
kolhydrat, fett och äggvitebildande ämnen, ford-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
