Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala (Upsala)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Uppsala
768
delen Luthagen, vars enkla trähus i stor
utsträckning inrymde studentrum. Från 1930-talets mitt
har byggnadsverksamheten, liksom i övriga
svenska städer, antagit stora proportioner och delvis
förändrat stadens karaktär. De drivande
krafterna ha varit univ:s, lantbrukshögsk:s,
skolväsendets och sjukhusens ökade utrymmes- och
personalbehov, nya militära anläggningar (Försvarets
lärov. och Upplands flygflottilj), en kraftig
industriell expansion, stark inflyttning av
pensionärer o. s. v. Vi 1947 införlivades med U. Heliga
Trefaldighets (Bondkyrko sn) och Gamla
Uppsala församlingar samt en del av Vaksala
församling, inalles 77,00 km2, varigenom U:s areal
sexdubblades.
I sin äldre omfattning bestod U. av 3
stadsdelar, av vilka Fjärdingen utbredde sig v. om ån,
Svartbäcken och Kungsängen på ö. sidan, resp,
n. och s. om Vaksalagatan. 1879 tillkom genom
inkorporeringen Luthagen, U :s första förort.
Stadens centrum är alltjämt det 1643 utstakade Stora
torget med rådhus, banker och varuhus, till
nyligen mötesplats för U:s 2 spårvägslinjer, nu för
de talrika busslinjer, som avlöst dem. De här
varandra korsande ga tuaxlarna Drottninggatan—
Vaksalagatan och
Kungsängsgatan—Svartbäcks-gatan äro stadens viktigaste butiks- och
trafikstråk. V. om ån dominera som trafikådror
Sysslomans- och Börjegatoma samt den tvågrenade
in-fartsleden från Stockholm, över ån, som inom U.
bildar Kvarnfallet och Islandsfallet, leda 8 broar
utom järnvägsbron. Äldst är Dombron (1760)
mellan Gamla torget och Fyristorg. F. ö. märkas
Haglundsbron med Skolgatan, Järnbron (1847)
med Järnbrogatan, Nybron (1899) med
Drottninggatan, Islandsbron (1841, ombyggd 1906) mellan
Bäverns gränd och Munkgatan samt gångbron
Västgötaspången (1840-talet) mellan Bredgränd
och Slottsgränd. U:s vackraste och mest
karakteristiska partier äro de äldre delarna av
Fjärdingen med de högt belägna monumentalbyggnaderna
slottet och domkyrkan, univ. med dess många inst.
samt stadens största parker. Bland i historiken
ovan ej nämnda byggnader i domkyrkans närhet
må framhållas Dekanhuset, uppfört av prof. P. N.
Christiernin (d. 1799), 1834—69 katedralskola,
senare folkskoleseminarium, numera lokal för univ:s
teologiska inst., Ortnamnsarkivet m. m., och
univ.-byggnaden (arkitekt H. T. Holmgren), uppförd
1879—87 i italiensk renässans. Den forna
univ.-byggnaden Gustavianum inrymmer numera univ:s
konst- och kulturhistoriska saml. En av de
märkligaste byggnaderna i U. är (Heliga)
Trefaldig-hetskyrkan el. Bondkyrkan strax s. om
Dekanhuset. Kyrkan, som före branden 1702 hade en
hög tornspira, har i det inre vackra medeltida
väggmålningar. Den tillhör alltsedan sin tillkomst
den församling, åt vilken den givit namn. Intill
Bondkyrkan ligger Odinslund, U:s äldsta
offentliga promenadplats med tre på 1760-talet
planterade almalléer och en 1832 åt minnet av Gustav II
Adolf rest obelisk. Odinslund sträcker sig mot
univ.-bibl. Carolina rediviva, en vacker byggnad
med imponerande läge vid Drottninggatans övre
avslutning (”Carolinabacken”). Strax n. därom
framträder som U:s vackraste prov på
träarkitektur Geijersgården, på sin tid bebodd av E. G.
Geijer. På platån bakom univ.-huset finnes
hu-vudsakl. äldre höghusbebyggelse; området kallas
alltsedan medeltiden Kamphavet och tolkas som
en gammal marknadsplats. — Av de 13
studentnationshusen ligga 12 i Fjärdingen och endast 1
(Gotlands) ö. om ån. Äldst (1660-talet) är
Västgöta nationshus vid V. Ågatan, störst Norrlands
vid samma gata, nyast Värmlands (färdigt 1930;
arkitekt R. Östberg) vid Riddartorget.
Studentkåren skaffade sig först 1938 en egen
exp.-bygg-nad, vid samma torg. I detta sammanhang må
också nämnas de studentbostäder m. m., som
uppförts dels av nationerna, dels av särskilda
stiftelser; störst är den ”studentstad” med hyresrum,
restaurang m. m., som håller på att skapas i ett
ytterområde strax v. om observatoriet. — Vid
V. Ågatan märkas utom de nämnda
nationshusen den stora träbyggnaden ”Imperfektum”,
klassisk som studentbostad, vid gatans n. forts.,
Fyristorg, Hotell Uppsala Gille (”Gillet”) och på
en holme i ån Akademikvarnen.
Av stadens centralare parker samla sig de
största i ett stort bälte, som sträcker sig från
kyrkogården vid Kamphavet i n. v. till Stadsparken
vid ån i s. ö. Hit höra Carolinaparken (Engelska
parken), Botaniska trädgården och
Slottsbacken. Botaniska trädgårdens ö. del anlades på
1660-talet av Olof Rudbeck som slottsträdgård.
I trädgården märkas orangeriet, grundlagt av
Gustav III, och Botanicum (av L. J. Deprez,
invigt 1807) med ståtlig pelarfasad. I
stadsträdgården ligga nära Svandammen studentkårens
gymnastikhus och tennishall samt den kända
restaurangen Flustret. På åssluttningen s. ö. om
slottet ligger Akad. sjukhuset och spridda runt
Botaniska trädgården medicinska och
naturvetenskapliga inst.; nyast är Gustaf Werners inst. för
kärnkemi (med underjordisk cyklotron; grundat
1949).
Stadsdelarna närmast ö. om ån präglas av
handel, samfärdsel och kommunala inrättningar samt
av industri. Bland nyare offentliga byggnader
märkas Folkets hus med stadsteater (1950) nära
järnvägsstationen, stadsbibl., kombinerat med
simhall (1941), vid ån samt ett hantverkshus vid
Storgatan (1951). Vid s. delen av ö. Ågatan fingo
de kända studentlokalerna ”Syskrinet” och ”Sju
helvetes gluggar” under 1930-talet lämna plats för
moderna bostads- och affärshus.
U. är rikt på offentliga skulpturer.
Imponerande genom storlek och placering äro Börjessons
staty över E. G. Geijer (1888) framför
univ.-huset och C. Milles’ monument över Sten Sture
d. ä. (1925) på Kronåsen s. om själva staden. Vid
Carolina rediviva står C. Eldhs staty av prins
Gustaf (1927) och på Slottsbacken T. Lundbergs
av Gunnar Wennerberg (1911). Fogelbergs
byster av Karl XIV Johan (1854) och Gustav Vasa
(1827) pryda resp. Carolinaparken och slottets
borggård. Vid anatomiska inst. intill
Svandammen står C. Eldhs byst av Olof Rudbeck (1911),
vid Riddartorget Chr. Erikssons Jacob
Ulfsson-monument (1928) och på Börjeplan utanför Väst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
