Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppland - Naturförhållanden - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppland
754
Uppsalatrakten och kantas av landskapets
förnämsta slättbygder, Mälarslätten och dess
utlö-pare, bl. a. Uppsalaslätten. Slättbygderna bestå av
större och mindre lerslätter, kantade el. uppdelade
av skogiga bergs- och moränhöjder samt
genomdragna av i regel skogbevuxna n. v.—s. ö.
rull-stensåsar. Mot n. övergår landskapet i en alltmer
sammanhängande, jämn skogsbygd med betydande
mossmarker (bl. a. Flororna), vilken i n. Uppland
sakta sänker sig mot Bottenhavets långgrunda
bukter, Lövstaviken och öregrundsgrepen.
U. avvattnas längst i n. av Dalälven, vars
mynning ligger inom U., men f. ö. endast av smååar.
Till Bottenhavet flyta bl. a. Tämnarån från sjön
Tämnaren och Olandsån, till Mälaren Fyrisån och
på v. gränsen Sagån. Av Roslagens många sjöar
är Erken störst och mest känd.
Geologi. I U. utgöres berggrunden övervägande
av graniter och leptiter, medan gnejserna spela
en mera underordnad roll. Leptitformationen
förekommer i hela U. som smala stråk mellan
graniterna, så att dess strykningsriktning löper
parallellt med dessas gränslinjer. I densamma
förekomma urkalkstenar och järnmalmer, ss. i
trakten av Lövsta bruk och Vattholma med
Danne-mora gruvor. Graniterna variera mycket. Av dem
kunna flera typer särskiljas, ss. Uppsalagranit,
Salagranit, Vängegranit och Arnögranit (lik
Växjögraniten). — Sällsynta äro yngre graniter
av Stockholmsgranitens typ. Denna förekommer
i ett stort massiv i Stockholmstrakten och ett i
Rimbotrakten samt i skärgården. Den
genomsättes, liksom övriga yngre graniter, av
pegmatit-gångar, vilka här utnyttjats för industrien, t. ex.
i Ytterby och Margretelund. — Vid Almunge
förekomma på ett mindre område syeniter och
ne-felinsyeniter, som torde vara yngre än urberget,
och detsamma gäller de s. k. Mälarporfyrerna,
som erinra om Dalaporfyrerna och förekomma
som lösa block på Ekerön och i dess närhet.
Mälarporfyrerna torde stå i förbindelse med den
jotniska sandsten (Mälarsandstenen), som
förekommer i Mälartrakten på Ekerön och holmarna
Pingst och Midsommar i Björkfjärden. — Av de
lösa jordlagren ha moränbildningarna sin största
utbredning i norra U. Här är moränen ganska
kalkhaltig med io—20 % kolsyrad kalk, som
härrör från kambrosiluriska lager, anstående i s.
delen av Bottenhavet. De glacifluviala bildningarna,
här rullstensåsar, har stor betydelse i U:s
geologiska byggnad. Här finnas från v. mot ö.
Enkö-pingsåsen, Uppsalaåsen med sina biåsar från n. ö.,
Stockholmsåsen och Norrtäljeåsen. — Av
lerav-lagringarna har den glaciala, varviga leran den
största utbredningen; denna är i norra U. liksom
moränen kalkhaltig och visar på sina ställen ända
till 32 % kalkhalt. De största lerslätterna utbreda
sig kring Uppsala och Enköping, men även
Tierp-slätten bör omnämnas. — Hela U. har legat
under havet, och genom upprepade nivåförändringar
har landet erhållit sitt nuv. läge och är ännu statt
i höjning. De nivåförändringar, som ägt rum
under de senaste 4,000—5,000 åren, ha haft stor
betydelse för landets bebyggelse, och det är
sannolikt, att under stenåldern de delar av U., som
nu ligga lägre än 30 m ö. h., då ej nådde upp
till havsytan.
Klimat. Ehuru U. i n., ö. och s. är omgivet
av stora vattenytor, tillhör det Sveriges
neder-bördsfattigaste områden med blott c:a 500 mm
årlig nederbörd. Medeltemp. för den varmaste
månaden (juli) växlar mellan 170 längst i s. v. och
150 i havsbandet i n. ö. Kustlandets vårar äro
betydligt kallare, dess höstar varmare än det inre
landets.
Temperatur och nederbörd.
Orter Medeltemp. Årsnederbörd i mm
febr. juli
Stockholm ......... — 2?c i6?s 569
Uppsala ........... —3?s i6°s 544
Understen ......... —2?s i5?s 411
Växtvärld. Den större delen av U:s naturliga
vegetation utgöres av barrskogar, en mindre del,
i synnerhet vid stränder och nära bebyggelse, av
lövskogar. Det viktigaste lövträdet är eken, på
starkt kulturpåverkad mark även björken och
as-pen. Skogar, lövängar och lundar av ädla lövträd
äro karakteristiska för de kalkrika områdena i ö.
delen av landskapet samt utefter Mälaren. Även
de skoglösa samhällena, myrar, ängar och hedar
spela en stor roll, dock äro mossarna få och i
regel små. U. ligger strax s. om ekens nordgräns
och tillhör således det mellaneuropeiska
floraom-rådet. Många sydliga arter, t. ex. slån, blodnäva
och tandrot, nå här sin nordgräns.
Djurvärlden. Stammen av älg och rådjur är
ganska god, och i de grunda, lerhaltiga sjöarna
och i Mälarens vikar äro vattenfåglarna talrika.
Karakteristiska arter äro knölsvan, skedand,
brunand, vattenrall, småfläckig sumphöna samt den
under senare tid invandrade skrattmåsen. På
flera ställen häckar brun kärrhök och vid
kusten sällsynt grågås. Många mera sydliga arter
äro i U. nära sin nordgräns, ss. igelkott, stor
fladdermus, nötväcka och större vattenödla. I
Mälaren finnas bl. a. faren och hornsimpa samt
några marina relikter av lägre djur. Vid kusten
är faunan artfattig, i det flera fiskar och lägre
djur på gr. av vattnets låga salthalt här ha sin
nordgräns.
Befolkning och bebyggelse. U. hade 1954
829,567 inv. Av invånarna bodde 1950 535,089
(66%) i 18 administrativa tätorter och 675,629
(83,3%) i 130 tätorter med mera än 200 inv.
Större delen av U:s nuv. tätortsbebyggelse står
i samband med det moderna näringslivets och
kommunikationernas utveckling. lh 1953 bodde i
de 12 städerna (inkl. Stockholm n. om Slussen
med 390,862 inv.) 70,5 % av U :s befolkning och
i de 5 köpingarna 5,8 %. Uppsala (68,484 inv.
1955), vid Fyrisåns nedre lopp, provinsens
kulturcentrum, anlades under 1200-talet och blev
ärkebiskopssäte 1273. Uppsala univ. grundades 1477.
Staden har nu stora industrianläggningar.
Enköping, vid Enköpingsån, 4 km n. om dess utlopp
i Svinnegarnsviken, är järnvägsknut, militär
förläggningsort och industristad. Solna, förstad till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
