Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upaniṣad (upanishad) - Upasträdet - Upernavik - Uplands enskilda bank ab. - Upmark, släkt - Upmark, 1. Gustaf - Upmark, 2. Gustaf - Upmark, 3. Erik - Upolu, Opohi - Uppbringning - Uppbröstning - Uppbud - Uppbåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Upasträdet—Uppbåd
748
dast nås genom kunskap om de högsta tingen,
det absoluta. Det enda verkligt — el. för en
äldre åskådning åtm. ständigt — existerande är
världssjälen (brahman), ur vilken hela det
synliga universum är en emanation och i vilken
det åter absorberas, och den med denna i grund
och botten identiska individuella sj älen (ätman);
den kunskap, som leder till förlossning, är just
insikten om dessas identitet. Viktiga uppl. med
övers, av olika u. av O. v. Böhtlingk (1889), M.
Müller (1879 och 1884), P. Deussen (1897).
Se även R. E. Hume, ”The thirteen principal
upanishads” (1921); P. Tuxen, ”De ældste
upa-nishader” (1921—22); A. Hillebrandt, ”Aus
Bräh-manas und Upani§aden” (1921); H. Oldenberg,
”Die Lehre der Upanishaden” (2:a uppl. 1923).
Upasträdet, Antiäris toxicäria, ett på
Sunda-öarna växande, till mullbärsfamiljen hörande
träd, vars mjölksaft, inkommen i blodet, är
mycket giftig och redan vid den minsta rispa i
huden åstadkommer farliga sår. Den ingår som
beståndsdel i infödingarnas dödande pilgift.
Upemavik, distrikt på v. Grönland mellan
halvön Svartenhuk och 750 n. br.; 1,459 inv.
(1947). Distriktshuvudstaden Upernavik,
grundad 1769, har 367 inv., sjukhus och
radiostation.
Uplands enskilda bank ab., grundad 1864 i
Uppsala som solidarisk bank, en av Sveriges
medelstora provinsbanker med huvudsaklig
verksamhet inom Uppland. Genom att överta en rad
mindre banker 1911—20 utsträckte den sitt
kon-torsnät även till Dalarne och Norrland. Banken
ombildades i slutet av 1934 från solidarisk inst.
till aktiebolag. U. hade 31/i2 1953 avd.-kontor på
39 platser inkl. Stockholm; omslutningen uppgick
till 273 mkr.
Upmark, släkt, urspr. från Ångermanland.
Sönerna till borgaren och rådmannen i Uppsala
Erik Hansson (1612—84) upptogo efter
hemstaden namnet. Från en av dem härstammar
ne-dannämnde U.i), en annan var prof. Johan
Up-marck (1664—1743), 1719 adlad Rosenadler.
1) Gustaf Henrik Wilhelm U., museiman,
konstförfattare (1844—1900). Han blev fil. dr
1869 i Uppsala och intendent vid Nationalmuseum
1880. Den nya konstslöjdavd., som öppnades i
museet 1885, ordnades efter U:s plan. Hans mest
omfattande och
betydande arbete var ”Die
Architektur der
Re-naissance in Schweden
1530—1760” (1897—
1900; ”Svensk
byggnadskonst 1530—
1760”, 1904), ett för
svensk
arkitekturhistoria grundläggande
verk. I ”Valda
skrifter” (1901) äro flera
av U:s uppsatser
samlade. — Jfr biogr. av
K. Wåhlin i Ord och
Bild 1900.
2) Gustaf Her-
man Fabian U., den föreg:s son, museiman (1875
—1928), fil. dr i Uppsala 1912, intendent vid
Nordiska museet 1906 och detta museums styresman
1913. U. var från 1906 sekr. i samfundet S:t
Erik och red. för dess årsbok samt redigerade
från 1916 Fataburen. Bland hans skrifter må
nämnas ”Möbler i afdelningen för de högre
stånden [i Nordiska museet]” (1912—13) och det
omfattande verket ”Guld- och silversmeder i Sverige
1520—1850” (1925). — Biogr. med bibliogr. i
Fataburen 1929.
3) Erik Gustaf Johan U., den föreg:s
brorson, ingenjör, ämbetsman (f. 1904 1/io), examen
från Tekniska högsk.
1927, 1927—40 knuten
till ab.
Vattenbygg-nadsbyrån, varvid han
bl. a. biträdde vid
arbeten i Burma och
Grekland; 1929—35
bitr., 1935—48 ord.
sekr. och verkst. led.
i Svenska
vattenkraftföreningen. U. blev
1945 chef för
plan-läggningsavd. och
kraftbyrån i Statens
bränslekommission och
var 1947—48 kommis-
sionens ordf, och chef. Sedan 1949 är U.
ge-neraldir. och chef för Statens järnvägar.
Upolu, Opohi, en av Samoaöarna.
Uppbringning, besittningstagande av fientligt
fartyg el. av handelsfartyg, som efter visitation
anses enl. sjökrigsrättens bestämmelser kunna
komma att dömas förbrutet. U. får ej ske på
neutral stats territorialvatten. Uppbringat fartyg,
pris, står under befäl av en mindre
prisbesättning från det uppbringande örlogsfartyget och
föres till hamn för rättsligt förfarande vid
prisdomstol.
Uppbröstning, krig sv., en avbröstad lavetts
(bakvagns) återförening med föreställaren
(dragfordonet), varvid svansens (lavettbenens,
u.-bom-mens) ögla påhakas föreställarens (dragfordonets)
bröstkrok.
Uppbud, offentligen gjort erbjudande att mot
lösen förvärva viss egendom. I svensk rätt
förekommer (dock blott på papperet) dylikt u. av
förfallen lös pant (handelsbalken kap. 10 § 2).
Vida mer betydande voro de u. av fast egendom,
varmed enl. äldre rätt köp, skifte (byte) och
gåva ävensom förfallen pant skulle lagfaras.
Nämnda överlåtelser skedde urspr. offentligen,
efter föreg. erbjudande, ”uppbjudande”, åt de
börds- el. lösningsberättigade att övertaga
egendomen. Sedan överlåtelsens offentlighet upphört
och i dess ställe kommit enskilt upprättade
avtal, blev det förvärvaren (köparen), som för
att få lagfart måste låta fångeshandlingen
(köpe-brevet) vid domstolen uppvisas och uppbjuda
egendomen. U.-förfarandet avskaffades 1875
genom lagfartsförordningen (se Lagfart).
Uppbåd, i äldre tider i allm. till krigsmaktens
förstärkning uppkallat folk. I Sverige indelades
Gustaf H. F. Upmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
