Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ultraviolett strålning, ultraviolett ljus - Ultravisibel, invisibel, ultramikroskopisk - Ultuna - Ulv - Ulvhäll - Ulvik - Ulvsbäck - Ulvshyttan - Ulvsunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
689
Ultravisibel—Ulvsunda
690
skilt slag. Under inverkan av u. överföres syre
till ozon, svaveldioxid oxideras i närvaro av syre
till svaveltrioxid o. s. v. Även fysiologiskt är
u. mycket verksam (jfr Ljusbehandling). Vid
solbad är det huvudsakl. den ultravioletta delen
av solens strålning, som är verksam. Den från
solen utgående u. absorberas dock i stor
utsträckning av jordatmosfären. Intensiteten av u. är
därför större vid högt belägna orter än invid
havsytan. För u. av kortare våglängd än c:a
2,900 Å är atmosfärens absorption praktiskt taget
fullständig, beroende väsentligen på att den i
atmosfären befintliga ozonen starkt absorberar
kortvågigare strålning. Vanligt glas absorberar
u. redan nära gränsen till det synliga. Endast
ett fåtal glassorter äro genomskinliga ned till
3,200 Å. Uviolglas är genomskinligt ned till
2,500 Ä, kalkspat ned till 2,000 Ä, stensalt ned
till 1,700 Ä, kvarts ned till 1,500 Å och flusspat
ned till 1,300 Å. — Som strålningskällor för
u. kan man utom solen använda
kvicksilverlampor av kvarts el. uviolglas (kvarts-, resp,
uviollampor). Även den elektriska ljusbågen
mellan andra metallelektroder el. mellan
kolelektroder ger en intensiv u. — U. verkar starkt
bakteriedödande och användes därför för
sterilisering av dricksvatten och mjölk. På senare tid
har u. tagits i användning inom
kriminaltekniken, särsk. då det gäller att avslöja
förfalskningar el. att påvisa osynlig skrift, borttvättade
blodfläckar el. fingeravtryck.
Ultravisibel, invisibel, u 11 r a m i k
roskö p i sk, om partiklar, särsk. smittämnen
(virus), vilkas storlek är så liten, att den ligger
under gränsen för ljusoptiska mikroskops
upplös-ningsförmåga (vanligt ljusmikroskops
upplös-ningsförmåga c:a 0,2 /a, i ultraviolett ljus c:a
0,1 /P). Genom användande av elektronmikroskop
(upplösningsförmåga 0,004—0,001 /u) ha förut som
ultravisibla betecknade mikroorganismer, t. ex.
vissa virus, kunnat göras synbara.
Ultuna, kronogods i Heliga Trefaldighets och
Danmarks församlingar i och vid Uppsala, 6 km
s. om stadens centrum, tidigare upplåtet som
boställe åt landshövdingen i Uppsala län. 1840
beslöt riksdagen, att Ultuna kungsladugård jämte
tillhörande ägor skulle överlämnas till ett
lant-bruksinst., vilket skulle börja sin verksamhet
1848 med prof. J. Arrhenius som föreståndare.
1892 beslöt riksdagen, att inst:s elevkurs skulle
vara rent teoretisk samt att egendomen skulle
drivas efter fullt ekonomiska grunder och skötas
av en förvaltare, vilken även skulle vara
föreståndare för en till egendomen förlagd
lantbruksskola; lärlingarna i lantbruksskolan skulle vara
egendomens egentliga arbetsstyrka. Enl
riksdagsbeslut 1931 ha lantbruksinst. vid U. och Alnarp
upphört och ersatts med Lantbrukshögskolan,
1933 förlagd till U. U. omfattar nu utom
huvudgården utgårdarna Kungsängen och Norrtuna
samt Stora och Lilla Djurgården jämte den
arrenderade egendomen Hammarby. Arealen utgör
sammanlagt 442 har åker, 114 har betesmark
och 113 har skog. — Vid inst. äro flera för
jordbrukets höjande avsedda anstalter förlagda, ss.
Statens maskinprovningar, Jordbrukstekniska
fören. och filial av Sveriges utsädesfören. — Litt.:
H. Juhlin-Dannfelt, ”U. lantbruksinst. 1848—
1898” (1899).
På åsen n. om U. ha enl. Olof Rudbeck
funnits c:a 700 gravhögar. De äro nu förstörda
genom grustäkt. Ännu 1854 undersöktes dock
här en hög med obränt lik i båt och rik
utstyrsel av vapen, kokkärl etc., tillhörande
vendelkul-turen.
Ulv, zool., se Varg.
Ulvhäll, gods i Strängnäs stad, Södermanlands
län, vid Mälaren; 484 har, därav 253 åker.
Sedan 1912 är en lantbruksskola förlagd till U.
(tillh. länets hushållningssällskap).
Huvudbyggnad från 1790-talet. U. tillhör Strängnäs stad.
U’lvik, herred i inre Hardanger, Hordaland
fylke, v. Norge; 726,75 km2, 1,550 inv. (1950).
Fruktodlings- och turistbygd med vägförbindelse
till Voss. I ö. når U. högt upp på fjället;
sålunda ligger Finse station på Bergenbanan
inom U.
Ulvsbäck, prästgård i Markaryds sn,
Kronobergs län, nära den gamla svensk-danska
riks-gränsen. I U. fördes nov. 1612—jan. 1613
mellan svenska och danska legater förhandlingar,
som ledde till freden i Knäred 1613, och 1629
ägde där ett möte rum mellan Kristian IV av
Danmark och Gustav II Adolf.
Ulvshyttan, brukssamhälle i Silvbergs sn,
Gustafs kommun, i Dalarne, vid Lilla Ulvsjön;
223 inv. (1951). Här fanns förr masugn, nu
finnas järnmalmsgruvor, anrikningsverk, sågverk
med hyvleri och kraftverk, tillhörande U1 v
s-hytte jernverks a b., gr. 1887 (c:a 130
arb.).
Ulvsunda, stadsdel i Bromma församling i
Stockholm med i huvudsak kommunal
trädgårds-stadsbebyggelse, vid en vik av U 1 v s u n d
a-sjön; 3,222 inv. (1951). U., som började
bebyggas efter 1904, har genom v. tunnelbanan
förbindelse med Stockholms centrum. Invid U. i
n. ligger det av Stockholms stad 1913 öppnade
Ulvsunda industriområde, likaledes
stadsdel inom Stockholm och Bromma
församling; 4,469 inv. (1951). Den av staden ägda
järnvägslinjen Sundbyberg N.—Ulvsundasjön
betjänar de många industriföretagen i U., bland
vilka märkas Ulvsunda gummifabriks ab. (220
arb.), Ulvsunda verkstäder ab. (200 arb.),
Verk-stads-ab. Calor (300 arb.), L. M. Ericssons
mätinstrument ab. (600 arb.), ab. Max Sievert (80
arb.) och ab. Per Perssons väf- och stickmaskin
(150 arb.). — De båda stadsdelarna jämte St.
Essingen m. m. avsöndrades 1904 från godset
Ulvsunda, vilket är känt sedan 1300-talet. Det
har tillhört bl. a. Lennart Torstenson, som på
1640-talet lät uppföra det ännu kvarstående
slottet; två flyglar åt trädgårdssidan uppfördes vid
slutet av 1700-talet. På 1830-talet fick slottet
genom en partiell ombyggnad empirprägel i det
yttre. 1904 inköptes U. av Stockholms läns
landsting, som här har vårdhem för sinnessjuka
(126 vårdplatser); en praktfull
sängkammarinredning kom samtidigt från U. till Nordiska mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
