Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uddén, 1. Wilhelm - Uddén, 2. Åke - Uddevalla - Uddevalla—Lelångens järnväg - Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uddevalla—Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg
657
(1799—1868), 1821—46 anställd vid tullen. Som
tonsättare är U. fortfarande känd tack vare
manskvartetterna ”Hösten är kommen” och ”över
fjällarna grå”.
2) Ä k e Olof Sebastian U., den föreg:s kusins
sonson, tonsättare (f. 1903 18/s). Efter studier i
Stockholm och Paris blev U. 1934 bitr, lärare i
harmonilära vid Musikhögsk., 1947 e. o., 1950 ord.
lärare i kontrapunkt och harmonilära. Av U:s
musik märkas en orkestersvit, två stråkkvartetter,
en stråktrio, sonatin för solo-viola samt sånger.
1950 utgav U. ”Två-, tre- och fyrstämmig enkel
kontrapunkt”.
Uddevalla, stad i Göteborgs och Bohus län,
Bohusläns största stad, vid Bäveåns utlopp i
Byfjorden; 85,71 km2, 27,491 inv. (1955).
U. omnämnes f. ggn 1161, men när det blev
stad är ej känt. Dess äldsta bevarade
privilegie-brev, daterat S1/i2 1498, förutsätter, att U. är stad.
Under de svensk-danska krigen var U. upprepade
gånger utsatt för belägringar och härjningar,
senast 1788. När Bohuslän blev svenskt 1658,
förlorade U. sina stapelstadsrättigheter till förmån
för Göteborg men återfick dem 1674. Vid mitten
av 1700-talet var U. en av landets största
handels-och sjöfartsstäder. Staden lades nästan helt och
hållet i aska genom en förödande eldsvåda 1806,
vilket starkt hämmade dess utveckling.
Arbetslös-hetskrisen på 1930-talet medförde en märkbar
stagnation, men sedan krisen övervunnits, främst
genom att nya, större industriföretag förlagts till
U., har staden kraftigt utvecklats. Vi 1945
inkorporerades Bäve sn (58,32 km2, varav 56,92 land;
1,524 inv.).
Stadens centrala, efter 1806 års brand strängt
regelbundet planerade delar ligga inklämda mellan
bergshöjder i n. och s. Kungstorget är stadens
centrum och begränsas på ena sidan av rådhuset,
byggt kort efter branden 1806. Torget prydes av
en dubbelstaty av Karl X Gustav och Erik
Dahl-bergh (av T. Lundberg, 1915). I den närbelägna
parken Hasselbacken finnes en bautasten, rest till
minne av freden i Roskilde. Kyrkan ligger på
samma plats som en 1656 byggd kyrka, vilken
brann ned 1806. Den är nyuppförd i nyklassisk
stil och färdigbyggd 1811. Det fristående
klocktornet på Agneberget ger staden dess silhuett.
Tornet byggdes 1751 och fick sin nuv. form 1834.
Vid Kungsgatan ligga bl. a. museet, gr. 1862,
inrymt i en byggnad, som tidigare var lokal för
lärov. (nybyggnad för museet planerad), samt
Högre allmänna lärov. Strömstadsvägen med dess
moderna bebyggelse leder ut till Centralstationen,
framför vilken står en skulptur av M. Haupt,
”Flickan med näckrosorna”. Samme finländske
konstnär är representerad även i Margretegärdes
park med skulpturen ”Flicka med flätor”.
Mittemot stationen ligger Skansberget med väl
bevarade försvarsanläggningar från 1600-talet, restaur.
1936. Vid foten av Skansberget ligger
Thordén-koncernens förnämliga förvaltningsbyggnad. 3 km
åt n. ö. ligga vid Bräcke och Kuröd
världsberömda skalgrusbankar, sedan 1939 delvis fridlysta som
naturminnesmärke. Trots att gruset använts till
vägbyggnader m. m., kunna bankarna än i dag
658
uppvisa en mäktighet av 10—15 m. På berget
ovanför Skeppsviken, U:s stora bad- och
campingplats, ligger fören. Nordens stiftelse
Bohusgården (donerad av U. stad), centrum för den
nordiska kursverksamheten i Sverige. 3 km s. s. v.
om den egentliga staden men inom stadens gräns
ligger Gustavsberg, Bohusläns äldsta
badort, grundad 1774. Gustavsberg förvaltas av en
stiftelse, Gustavsbergs barnhus, som 1776—1926
fostrade och i egen skola utbildade mindre
bemedlade bohuspojkar. 1927—49 var verksamheten
nedlagd på gr. av ekonomiska svårigheter, men
den återupptogs hösten 1949 i form av ett
skolhem. Där finnas restaurang, tennisbanor och
strandbad.
1938 träffade staden överenskommelse med
ab. Junohus om förläggande av dess industri till
U. 1945 inköpte staden vissa områden vid
Kasen-bukten och innanför denna, varigenom hela
stranden från Badö t. o. m. Kasenabben samt innanför
liggande markområde (Gärdet) blivit tillgängliga
som industritomter och upplagsplatser. På
Kase-nabbsområdet ligga nu ab. Uddevallavarvets
anläggningar. Båda de ovannämnda industriernas
tillkomst har bl. a. haft stor betydelse för U:s
senaste utveckling. 1950 funnos i U. 67 arbetsställen
med tillsammans 3,534 arb. De största företagen
äro ab. Uddevallavarvet (gr. 1945; c:a 1,300 arb.
1953), ab. Schwartzman & Nordström
(herrkonfektionsfabrik; c:a 965 arb.), ab Junohus (c:a
530 arb.) och Kampenhofs ab. (se d. o.). Vidare
finnas en rökpipfabrik, Skandinaviska pipfabrik
ab. (gr. 1936; 75 arb.), förkromningsverk,
kemisk tekniska fabriker, tunnfabrik m. m. samt ett
stort slakthus, tillh. V. Sveriges slakterifören.
Thorburns söners ab. (firman etabl. 1825) har
oljeslageri på Badö. Ett av de ledande svenska
företagen i stenhuggeribranschen, (Granit-ab.) C.
A. Kullgrens enka (se d. o.), har sitt
huvudkontor i U. — Hamnen utbyggdes och fördjupades
1934—42 samt efter 2:a världskriget. I samband
med den förra utbyggnaden tillkom 1942
djup-havsleden Ellös—Hafsten direkt till havsbandet.
Djuphamnen ligger på Badös v. sida (Badökajen)
och har ett djup av c:a 8—9 m. Det förnämsta
rederiföretaget är Thordéns rederier (Thordén
Lines ab.), vilket liksom Nya ångbåts-ab.
Bohuslänska kusten har sitt säte i U. — U., som (sedan
1913) är förläggningsort för Bohusläns reg.
(I 17), har länslasarett och epidemisjukhus,
central verkstadsskola, högre allmänt lärov.,
kommunal flickskola och praktisk realskola. I U.
utkomma 2 dagl. tidn., Bohuslänningen och Kuriren.
U. bildar jämte Lane-Ryr ett pastorat i
Älvsys-sels n. kontrakt av Göteborgs stift och är
kansliort i Sunnervikens domsaga. — Litt.: A. E.
Thorburn, ”U.” (i ”Sveriges städer”, 4, 1919);
S. Kristiansson, ”Bidrag till U:s historia” (3 bd,
1936—40), ”U. stads historia”, I (1951) och II
Ü953)-
Uddevalla—Lelångens järnväg, från
Uddevalla till Bengtsfors V. vid sjön Lelången,
öppnades för trafik 1895 och har en längd av 89 km
samt o,89i m spårvidd. U. förstatligades 1940.
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga [-järn-] {+järn-+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
