Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törnblom, August - Törnebohm, Alfred - Törnebohm, Hilding - Törneman, Axel - Törneros, Adolph - Törnesfalla - Törnevalla - Törngren, 1. Moje - Törngren, 2. Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
T örnblo m—T örn gren
650
Törnblom, Johan August, författare och
journalist (1862—1933), pseud. Elf Norrbo.
Född i Hälsingland och urspr. sågverksarbetare,
övergick T. efter självstudier till journalistiken.
Hans omfattande skönlitterära produktion bygger
framför allt på motiv från de norrländska
såg-verksdistrikten, ss. ”1 norrsken och sol” (1908),
”Magerlandet-Fagerlandet” (1909), ”Rallare” (s.
å.) och ”Skövlare” (s. å.). I ”Murvlar” (1918)
återgav han intryck från journalistvärlden.
Tömebohm, Alfred Elis, geolog (1838—
1911). Han genomgick Teknologiska institutet i
Stockholm 1855—58 samt var 1859—74 anställd
vid Sveriges geol.
undersökning. Vid
Tekniska högskolan i
Stockholm var T.
från 1878 lärare och
1885—97 lektor i
mineralogi och geologi.
1897—1906 var han
chef för Sveriges geol.
undersökning med
professors n. h. o. v. T.
publicerade ett antal
geol. och
malmgeologiska undersökningar
inom mell. Sveriges
malmförande
urbergs
område. Bland dessa framträder främst hans
märkliga verk ”Geologisk öfversigtskarta öfver
Mellersta Sveriges Bergslag” (9 blad i skalan
1 : 250,000 samt 10 texthäften, 1880—82). Redan
under sin tidigare anställning vid Sveriges geol.
undersökning hade T. påbörjat viktiga arbeten i
de skandinaviska fjällen, vilka han återupptog
1882. Han framlade härvid sin teori om stora
överskjutningar i fjällkedjan. Bland T:s
hithörande epokgörande arbeten böra i första hand
nämnas ”Om fjällproblemet” (Geol. Fören:s
För-handl., 7, 1888), och hans stora arbete
”Grunddragen af det Centrala Skandinaviens
bergbyggnad” (i Vet.-akad:s Handl. 1896). Även inom
petrografien erhöll T. synnerligen betydelsefulla
resultat.
Törnebohm, Hilding Valdemar,
kullager-och standardiseringstekniker (f. 1891 25/5), examen
från Tekniska högsk. 1913. T. har sedan 1919
varit knuten till ab. Svenska kullagerfabriken
(SKF) i Göteborg, från 1930 som chef för
dess tekniska byrå; teknisk dir. 1941. T. var
ordf, i (nuv.) Sveriges
standardiseringskommis-sion 1920, 1921, 1925 och 1941—50 och har
deltagit som representant i ett flertal internationella
standardiseringskonferenser. Inom sina
fackområden har han idkat livlig förf.-verksamhet.
Törneman, Johan Axel Gustaf, målare (1880
—1925), studerade i Göteborg, i München, och
Dachau (Bayern) 1900—01, i Paris 1902—06.
Efter återkomsten till hemlandet valde T. med
förkärlek motiv ur arbetarlivet. 1913 fullbordade han
i Riksdagshuset tre fresker; fem fresker utfördes
där efter T:s skisser av G. Pauli (färdiga 1926).
En märklig målning tillkom 1916: ”Gatans rytm”.
Den äger en monumental rytm av modernt kynne,
en kubistiskt influerad uppbyggnad och en viss
social symbolik. T:s största fresk, ”Apoteos över
Stockholm som sjöstad” i Stockholms stadshus
(1923), fick en av renässanskonsten påverkad,
lättare och ljusare hållning. — T. var koloristiskt
ojämn, men han hade en slagkraftig teckning
och en personlig symbolik.
Törneros, Adolph, författare (1794—1839),
fil. dr 1818, doc. 1819 och prof, i latin 1838, allt
i Uppsala, var medstiftare av Uppsala lyceum;
1829—1832 upprätthöll T. professuren i estetik.
Han var en fint
kännande filolog och
estetiker. För eftervärlden
har han betydelse som
författare av ”Bref
och
dagboksanteckningar” (2 bd, 1840—
42, med biogr. av
At-terbom; 3:e uppl.,
”Brev”, 2 bd, 1925, med
monogr. av J.
Landquist). Hans brev äro
väsentligen
reseskildringar, intima och
åskådliga, framför allt
från hembygden,
Sö
dermanland; subtilt analyserade han
landskaps-stämningar och återgav sin egen rikt fasetterade
känslovärd i suggestiv tolkning. Nära vän med
romantikerna i Uppsala, Atterbom, Geijer och deras
krets, delade han deras religiöst romantiska
åskådning. 1932 utgavs T :s ”Sommar-odyssé” av N.
Afzelius; ”A. T:s brev” (Svenska
vitterhetssamfundets uppl.) utges av N. Afzelius sedan 1950.
Törnesfalla, se Törnsfall.
Törnevalla, sn i Östergötlands län, Åkerbo hd,
på östgötaslätten, n. ö. om Linköping; 31 km2,
767 inv. (1955). 1,763 har åker. Egendom:
Ling-hem. Vid Stratomta tuberkulossanatorium. Ingår
i T., ö. Skrukeby, Lillkyrka och Gistads pastorat
i Linköpings stift, Domprosteriet. Tillhör
storkommunen Åkerbo.
Törngren. 1) Lars Mauritz (M o j e) T.,
gymnastisk pedagog och författare (1839—1912). T.
blev sekundlöjtnant vid flottan 1859 och lämnade
sjövapnet 1882 som kapten. Han genomgick 1862
—64 Gymnastiska centralinstitutet, där han 1864
blev biträdande och 1874 ord. lärare, 1882—190g
var överlärare (med prof:s titel) och 1887—1907
föreståndare. T. var 1881—1908 inspektör av
gymnastikundervisningen vid rikets läroanstalter.
Genom T. fördes den Lingska gymnastiken, i den
form Hj. Ling givit den, ut i praktisk tillämpning
inom hären, flottan och skolan. Hans
”Gymnastik-reglemente för kongl. flottan” (1878) blev
för lång tid normerande för gymnastiken ej blott
inom krigsmakten utan även i skolorna. Han
utg. vidare bl. a. ”Lärobok i gymnastik för
folkskollärare- och folkskollärarinneseminarier”
(1905, 4æ uppl. 1916).
2) Gustaf (Gösta) Mauritz T., den föreg:s
son, militär (f. 1879 13/t), officer vid 2:a
livgre-nadjärreg. 1898, major 1920, chef för Jämtlands
fältjägarreg. 1928, militärbefälhavare på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
