Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tändstickor, strykstickor - Tändstift - Täng - Tänjbarhet - Tänkebok - Tännforsen - Tännäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
641
Tändstift—Tännäs
642
na substans kallas även svavelfosfor. ”Sesqui” har en
förhållandevis låg antändningstemp., vilket förklarar,
att stickorna kunna tändas genom strykning mot vilken
hård el. repande yta som helst, lättast dock mot ett
sandpappersplån. En förbättring av sesqui-stickan
infördes 1911 av Diamond Match Co. i U.S.A. genom
uppfinningen av double dip-metoden (W. A. Fairburn).
Den går ut på att en med trög tändsats försedd sticka
genom en extra doppning förses med en kalott av
sesqui-sats. Genom att dessa kalotter göras så små,
att de ej komma i beröring med varandra i askarna,
har man helt eliminerat motsv. självtändningsrisk.
Dylika ”D. D.”-stickor dominera i flera länder, bl. a. i
U.S.A. De tillverkas även i Sverige, dock huvudsakl.
för export. — Den variant av t., som alltjämt kallas
vaxstickor, kännetecknas av att trästickan
ersatts av en med paraffin och stearin impregnerad
bomullsveke. Bokstickor (book matches) kallas
sådana t., som saluföras i små häften och där de
enskilda t. måste’brytas loss från en gemensam stam.
De tillverkas i Sverige vanl. av trä, i U.S.A.
mestadels av kartong. — Stormstickor äro en typ av
dubbelsatsade t., vid vilka undersatsen är av
långsträckt form och trögbrinnande, medan toppsatsen är
av vanlig säkerhetstyp. —
Evighetständstic-k o r är den favoritbenämning, som många uppfinnare
brukat ge åt en t. med den egenskapen, att den kan
tändas och släckas ett stort antal gånger
(jämnfördelad tändsats). Ingen har dock hittills lyckats
åstadkomma en dylik t. av sådan kvalitet och till sådant
pris, som möjliggjort framgångsrik konkurrens med t.
av traditionell typ.
Träråvaran för t. är i regel asp, eljest andra
arter av släktet Populus. Till askarna användas
därjämte även glasbjörk och al. Efter barkning och
kap-ning svarvas och skäras stockarna till faner-remsor
(spån) av lämplig bredd och med en tjocklek, som
motsvarar stickans el. askväggens. Det för t. avsedda
spånet behandlas härefter i en stickhack, som
sönderdelar det till s p 1 i n t, d. v. s. träfärdiga
stickor. Splinten överföres till ett impregneringsbad och
går efter avrinning till en ånguppvärmd sticktork,
som ofta är av typen polertork; splinten lämnar
denna med en i någon mån glättad yta. Härefter
passerar splinten en sorteringsmaskin, vars
uppgift är att avlägsna brutna, krokiga och otillräckligt
långa stickor. Den överföres sedan till en
redaremaskin för att parallellordnas i travar, lämpliga
för inmatning i nästföljande maskin. Denna kan vara
en komplettmaskin (urspr. konstruerad av Alex.
Lagerman), vilken kombinerar de fuktioner, som eljest
skulle ombesörjas av separata maskiner för
ramfyllning (insättning av splinten i hållare), p
a-raffinering, satsning och uttagning.
Någon gång utrustas komplettmaskiner även för det
tempo, som eljest presteras av
fyllningsmaski-n e n, vilken har till uppgift att påfylla färdiga t.
(normalt 59 st.) i de askar, som ha framställts i
separata maskiner för ytter-, resp, inneraskar och
kombinerats i en härtill ansluten
hopskjutningsma-s k i n. De från fyllningsmaskinen kommande askarna
gå närmast till en paketerings maskin,
paketen i sin ordning till en grossningsmaskin
(för emballering i satser om 100 el. 144 askar). —
Litt.: E. v. Feilitzen och W. E. Thulin, ”T.” (i
”Handbok i kemisk teknologi”, 3, 1948).
Tändstift. 1) Tekn., anordning att på elektrisk
väg tända bränsleblandningen i en förgasarmotor
(el. i en oljeeldningsanläggning). Gnistgapet
(vanl. 0,4—0,6 mm) är anordnat mellan en
mittelektrod och en el. flera sidoelektroder. Som
elektrodmaterial användas vissa kromlegerade
stål, i en del flygmotorer platina. — T. saluföres
med olika ”värmetal”; ju högre detta är, desto
högre kompressionstal kan motorn ha utan att
självtändning alstras av t. Vid val av värmetal
har man å andra sidan att tillse, att detta ej
ta-ges alltför högt, enär t. då ej längre blir
självrenande utan får benägenhet att sota igen. —
Vid bilar med radio måste t. med inbyggda,
svängningsdämpande motstånd användas. Dyl. t.
NF XXI —21
Isärtagbart tändstift.
ha betydligt
större livslängd än
övriga typer.
2) Vapentekn.
T. el. sia
g-stift, mekanismdel vid
handeldvapen, som,
framdriven av
slagfjädern,
vid avfyring med
spetsen slår an
mot tändhatten.
3) Dets. som
tändsten (för
cigarrett- och
gaständare); t. utgöres här av en
cerium-järn-legering.
Täng, sn i Skaraborgs län, Åse hd, på
Vä-nerslätten, n. ö. om Grästorp; 12,40 km2, 216 inv.
(i955)- 780 har åker. Ingår i Särestads, Bjärby,
T :s, Håle och Flakebergs pastorat i Skara stift,
Väne kontrakt. Tillhör storkommunen Grästorp.
Tänjbarhet, vissa kroppars egenskap att kunna,
utan att brista, utsträckas över elasticitetsgränsen.
Tänkebok, medeltida stadsbok, som upptog
anteckningar ”till minnes” av växlande beskaffenhet
och i Sverige framför allt innehöll utslag på i
rådhusrätten avdömda mål.
Tännforsen, vattenfall i Åreälv (jfr
Indalsälven), Åre sn, Jämtlands län, u km n. v. om
Duveds station, mellan sjöarna Tännsjön och ö.
Norn; äges till större delen av staten; total
fallhöjd 37 m, varav c:a 25 m i ett lodrätt stup;
medeleffekt 15,000 kW; outbyggt. Till T., som
är ett av Sveriges vackraste och mest kända fall,
finnes bilväg.
Tännäs, kommun i Härjedalen, Jämtlands län,
Svegs och Hede tingslag, invid Norge- och Dala-
Tännforsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
