Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullverkets undervisningsanstalt - Tullöveruppsyningsman - Tulpan - Tulpanröta - Tulpanträd - Tulsa - Tulseboda - Tulu - Tulubb - Tum - Tumba (grav) - Tumba (Botkyrka) - Tumberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
T ullöveruppsyningsman—T umber g
464
Tulpaner.
dande läroanstalt, där undervisning meddelas i
för tulltjänsten betydelsefulla ämnen såväl i
rekryterings som i fortbildningssyfte.
Tullöveruppsyningsman, förman vid
tullbevakningen i grad under tullmästare, stundom
föreståndare för tullstation.
Tulpan, Tu’lipa, släkte bland liljeväxterna,
kännetecknat av lök, bladig stjälk, vanl. stor,
lysande kalk, ståndare med knappens bas fäst vid
strängens spets och vanl. intet stift. Omkr. 50
arter i mell. och s. Europa och Asien, de flesta i
Centralasien. T. silvestris, med gula, spetsiga
kalkblad, finnes i Sverige förvildad. ”Tulpanernas
drottning”, T. Greigii, härstammar från
Turke-stan och har scharlakansröda el. purpurfärgade
kalkblad med svartaktig, guldkantad fläck vid
basen. En likartad fläck har den transkaukasiska
T. Eichleri. T. suaveolens har lysande
scharlakansröda, oftast purpur- el. gulrandiga kalkblad
och är stamart för såväl de enkla som de dubbla
tidiga tulpanerna. T. Gesneriana är moderart
för de s e n a tulpansorterna, och dess
utbredningsområde sträcker sig från Krim till Altaj. övriga
odlade tulpanklasser äro korsningsprodukter
mellan dessa båda arter el. ytterligare någon art.
Viktiga enfärgade typer äro M e n d e 1 med stora,
eleganta blommor på höga stjälkar (lämpar sig
ej för drivning) och den för såväl friland som
drivning ypperliga, långstj älkade Darwin samt
odlartulpan (breeder) med liksom av
dagg överdragna blommor. Bisarrtulpan
har streck, flammor, marmorfläckar och ögon i
en el. flera nyanser på rent gul botten.
Rem-bra n d t liknar Darwin men har kontrastfärger
i form av strimmor och flammor.
Papegoj-tulpanen har oregelbundna, ända till 12 cm
långa, vågi ga, i kanterna fransade el. djupt
fli
kiga kronblad. T. Gesneriana odlades trol. redan
under tidig medeltid i Orienten och infördes från
Turkiet till Europa. Under 1600-talet odlades t. i
stor omfattning i Holland och voro föremål för
en våldsam spekulation, som 1637 kulminerade i
den s. k. tulpankraschen. Därefter gick odlingen
tillbaka för att i våra dagar åter taga stor
omfattning i Holland, U.S.A., England, Tyskland,
Frankrike m. fl. länder. Villkoren för en större
och mera lönande t.-odling äro ett milt klimat och
tillgång på lättare, ej för mager jord. Lökarna
sättas ut på hösten, och sedan bladen vissnat nästa
sommar, grävas de åter upp, torkas och sorteras.
De största och bästa lökarna tagas ut till
drivning el. utplantering på blomsterrabatter el. i
gräsplaner. De smärre, ännu icke blombara
lökarna samt de, som beräknas kunna alstra endast
små blommor, sättas åter ut på hösten.
Tulpanröta, av svampen Sclero’tium tulipärum
framkallad farlig sjukdom hos tulpanlökar.
Angripna lökar ruttna, medan svampen i och
på dem bildar rundade, som fullbildade svarta
sklerotier, vilka kunna övervintra i jorden. I
lökodlingar bekämpas t. genom att man med
en tulpanstickare upptar och avlägsnar
angripna lökar jämte omgivande jord. För drivning
av tulpaner är det viktigt, att endast friska
lökar användas. Jfr Fallsjuka.
Tulpan träd, Liriode’ndron tulipi’fera, ett till
fam. Magnoliaceae hörande, i ö. Nordamerika
vildväxande, i parker i Europa ofta odlat träd
med flikiga, i spetsen brett tvärhuggna blad.
Blommorna äro stora, påminnande om tulpanens,
och ha tretaligt hylle.
Tulsa [ta’lsa], näst största staden i
Oklahoma, U.S.A., på v. stranden av Arkansas River;
c:a 183,000 inv., med förstäder 252,000. T. är
centrum för Oklahomas petroleumproduktion. De
första vita bosatte sig här 1828, oljefyndigheterna
började exploateras 1901.
Tulseboda, brunns- och badort i Kyrkhults sn
i Blekinge.
Tulu, se Dravidiska språk.
TuluTb (ry. tulu’p, fårskinnspäls), lång
respäls.
Tum, äldre svenskt längdmått. En v e r k t u m
är = 1/12 fot = 2,47 cm och en decimaltum
= V10 fot = 2,97 cm. — En engelskt, är = V12
eng. fot = 2,54 cm. T. betecknas
Tu’mba, mlat. (grek. ty’mbos, gravhög), grav;
kistliknande gravvård.
Tumba, municipalsamhälle (sedan 1904) i
Botkyrka sn, Stockholms län, vid Tumba
järnvägsstation på V. stambanan, 23 km från Stockholm
C; 0,71 km2; 1,094 inv. (i955). T., som
avsöndrats från Hamra och Hågelby gårdar samt
Botkyrka komministerboställe, började bebyggas ej
långt efter järnvägens tillkomst 1860. Strax v. om
T. ligger Riksbankens pappersbruk, där bl. a.
sedelpapper tillv. Kring bruket, som började
anläggas 1756, har vuxit upp ett samhälle, som
jämte T. m. m. ingår i en tätort med 2,506 inv. (1951).
Tumberg, sn i Älvsborgs län, Kullings hd, n.
om Vårgårda; 14,0 km2, 253 inv. (1955). 55° har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
