Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tulenheimo, Antti - Tulium - Tulkört - Tull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Tulium—Tull
456
dagen i flera repriser, var 1917 senator och chef
för justitieexpeditionen i Tokois regering, 1918
—19 inrikesminister och 1925 statsminister. Bland
hans övriga offentliga uppdrag bör särskilt
nämnas hans verksamhet som ordf, i Finlands
stadsförbund 1920—46.
Tülium, kem., se Sällsynta jordartsmetaller
(tab.).
Tulkört, Cyna’nchum vinceto’xicwm, en till
fam. Asclepiadaceae hörande, upprätt, omkr. 4
dm hög flerårig ört med äggrunda,
spetsiga blad, små, vitaktiga
blommor i flocklika ställningar och
med vit hårpensel försedda frön.
Växer täml. allmänt i ö. Sverige,
från Skåne till Uppland.
Tull (ty. Zoll, eng. toll, da. told,
av lat. telönium, vulgärlat. tolöneum,
grek, telönion, av te’los, avgift),
numera beteckning för en skatt,
som upptas på varor, vilka föras
över gränsen mellan två områden,
vanl. två stater. Man skiljer på
införsel- el. import- och
utförsel- el. exporttull,
allteftersom t. upptas för införda
el. utförda varor. Exporttullarna,
vilka förr voro vanliga, ha på
se
nare tid kommit alltmer ur bruk. Tidigare
före-kommo även transiteringstullar, d. v. s.
tullar på varor, som blott fördes igenom ett land.
Benämningen t. brukades förr även om avgifter
för varor, som inom ett land fördes till städer
och marknadsplatser el. passerade vissa orter vid
floder el. vägar (marknads-, flod-, vägtullar). På
de flesta håll äro dessa inre varuavgifter för
länge sedan avskaffade. I Sverige infördes 1622
den s. k. lilla tullen el. 1 a n d t u 11 e n, en
avgift på inhemska ”ätliga och förnötliga varor”,
som fördes till torgs el. marknad i riket; den
utsträcktes senare till alla varor, som från landet
infördes till städerna, samt avskaffades först
1810. 1625 infördes även den s. k.
kvarntullen, en avgift av ”all den säd, som föres till
kvarn att malas”, vilken dock som allmän avgift
avskaffades redan 1634 och ersattes av
mantals-penningarna. Den återupplivades 1655 för de
större städerna och upphävdes 1810 samtidigt med
landtullen.
Från början fattades t:s uppgift rent fiskaliskt,
d. v. s. som ett relativt bekvämt sätt att uttaga
skatter. Senare förstod man att utnyttja
t.-väsen-det även för närings- och handelspolitiska syften.
Man talar därför om 2 principiella huvudarter av
t.: finanstull och skyddstull. Bland
fi-nans-t., vilka utgöra en form av indirekt
beskattning, må nämnas 1 y x t u 11 a r. Skydds-t., av vilka
agrartullarna och särsk.
spannmålstullarna varit de mest omstridda, avse främst
att skydda producenter inom landet mot utländsk
konkurrens. S. k. uppfostringstullar,
som åsyftade att skydda en näringsgren el. en
industri under dess grundläggningsperiod, brukades,
särskilt i Tyskland, under senare delen av
1800-talet. Mot olika slag av s. k. d u m p i n g
använ
das särskilda antidumpingtullar för att
till skydd för den inhemska industrien motverka
den prissänkning, som dumping eljest skulle
medföra. Åsättandet av skydds-t. (protektionism) har
tidvis i vissa länder drivits ända till ett slags
pro-hibitivsystem, d. v. s. i praktiken kommit att
verka som importförbud. Ett s. k.
solidartull-system, vilket medelst import-t. i lika hög grad
skyddade samtliga näringar, skulle neutralisera
sina egna verkningar genom ömsesidiga
prisförhöjningar inom landet. Motsatsen till
protek-tionismen är frihandeln, vars anhängare
urspr. förkastade allt vad skydds-t. hette. Med
hänsyn till traktatpolitikens inverkan på
t.-tarif-ferna indelas t. i autonoma tullar, vilka ett
land fritt kan höja el. sänka, och
konventiona 11 u 11 a r, som landet fördragsenligt
förbundit sig att nedsätta till el. ej höja över visst
belopp. Med enkeltariff förstås en t.-taxa, där
endast en t.-sats finnes för varje rubrik, oavsett
t.-satsernas karaktär av autonomi el.
traktatbundenhet. Så är förhållandet i gällande svenska
t.-taxa. Dubbeltariffer, av vilka olika typer
finnas, ha 2 el. flera t.-satser för samma rubrik.
M a x i m i- och minimitariffäri strikt
mening en som underlag för traktatförhandlingar
beslutad tariff, angivande de gränser, mellan
vilka t.-satserna äro avsedda att fastställas.
Uttrycket maximi- och minimitariff användes
emellertid ofta för att beteckna ett system av 2 urspr.
autonoma tariffer. Därvid bestämmes stundom,
att den lägre av dessa skall begagnas för varor
från sådana länder, som utgöra s. k. mest gynnad
nation, och den högre för övriga länder. En
annan art av dubbel tariff är ett system av g
ene-r a 11 a r i f f (d. v. s. den allmänna tariffen) och
konventionaltariff. Den senare utgör de
traktatmässigt uppkomna avvikelserna från
generaltariffen och användes endast beträffande varor från
land, med vilket traktat slutits, el. ev. från sådana
länder, som utgöra mest gynnad nation.
Dubbeltariff kan även sägas föreligga, när ett land
medgivit ett annat förmånsställning i t.-hänseende. Så
har t. ex. skett inom Brittiska samväldet genom
Ottawaöverenskommelsen. Länderna i detta sägas
förutom generaltariffen ha en s. k. p r e f
e-renstulltariff. Med differentialtu
1-1 a r avses dels tilläggstullavgifter, dels högre el.
lägre t.-satser än den vanliga tariffens, utgående
t. ex. efter det fraktande fartygets nationalitet el.
beroende på huruvida införseln sker direkt från
varans ursprungsland el. ej. Differential-t. brukas
ofta som kamp- el. retorsionstullar,
stundom kulminerande i s. k. t.-krig. Som
påtryckningsmedel i t.-politiken användas även s. k.
återgångstullar, innebärande, att de före
en tariff traktats avslutande gällande högre
t.-satserna åter träda i kraft, sedan traktatens
giltighetstid utlupit. — I ett lands t.-system kunna flera
slag av ovannämnda tarifftyper samtidigt
förekomma.
På gr. av skillnaderna i det tekniska
förfaringssättet vid uttagandet av t. indelas dessa i
specifika, som utgå efter kvantitet (vikt, rymd el.
stycketal), och värde- el. ad valöréw-tullar,
Tulkört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
