Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollhättan - Trollhättan—Nossebro järnväg - Trollhättefallen (Trollhätte strömmar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381 Trollhättan-Nossebro järnväg—Trollhättefallen 382
kring T. vid den viktiga vattenvägen från
Västerhavet till Vänern, varom bl. a.
stenåldersboplat-sen på Stallbackaön, bautastenarna vid St. Hojum
och ett 30-tal gravhögar vittna. Trakten vid
Trollhättefallen kallades fordom St. Edet (jfr
Lilla Edet). T. nämnes tidigast 1413 i samband
med det på en ö i älven belägna fästet Ekholm
(se d. o.), vars på fastlandet liggande uthus givit
namn åt det nuv. industriområdet Stallbacka.
Under 1600-talet fanns ett samhälle på ö. stranden,
även kallat ”Trollhätte strand”, den nutida stadens
föregångare. Redan under medeltiden hade
Trollhättefallen utnyttjats för såg- och
kvarnanläggningar, vilkas antal i början av 1700-talet uppgick
till 30 å 40. 1800 öppnades Trollhätte kanal, vars
ombyggnad 1909—16 var på det närmaste
förbunden med anläggandet av Trollhätte kraftverk (se
d. o.). 1847 anlades Trollhätte mekaniska verkstad
(Nydqvist & Holms verkstäder), och därmed
började T:s storindustriella utveckling. Det egentliga
T. utgjorde urspr. en del av Gärdhems sn och
ut-bröts 1857 ur denna som egen kommun. 1911 blev
Trollhättekommunen jämte vissa delar av V.
Tun-hems, Vassända-Naglums och Gärdhems socknar
stad (under landsrätt) men inträdde ej förrän Vi
1916 i utövandet av sina stadsrättigheter. Vi 1920
införlivades ytterligare ett område av V. Tunhems
sn med T., som s. å. hade 14,763 inv. Sedan den s.
delen av Vassända-Naglums sn (med c:a 1,000
inv.) Vi 1945 införlivats med T., steg
folkmängden s. å. till 21,596.
T. består av ett flertal mer el. mindre
sammanhängande bebyggelseområden, ss.
egnahemsområdet Skoftebyn s. om den egentliga staden,
Hjulkvarns egna hem och Stavrelund norrut,
industriområdet Stallbacka n. om de sistn. samt på v.
älvstranden Strömslund, Fagerstrand och Torsred.
T :s industrier ligga i periferien. Villaområden och
parker ge åt staden ett omväxlande och tilltalande
utseende. Järnvägsstationen för Statens järnvägar
(Göteborg—Kil—Ludvika och
Trollhättan—Nos-sebro) ligger c:a 1 km från centrum,
Drottningtorget, varifrån Torggatan för till Karl Johans
torg, där det 1916 invigda stadshuset (med
admi-nistrationslokaler och stadshotell) är beläget. Från
sistn. torg leder Klaffbron över trafikkanalen och
över det långsmala stråk av öar, som till en stor
del uppkom efter kanalarbetena: Trollhätteön och
Spikön. Karl Johans torg prydes sedan 1936 av A.
Ebbes skulptur ”Den heliga lågan”. Vid kyrkan
finnes en minnessten över generaldir. F. V.
Han-sen, ledare av kanal- och kraftverksbygget 1906
—23, på Malgön en minnessten över Ernst
Stridsberg, en av T :s föregångsmän, och vid slussarna
en minnessten över Nils Ericson, kanal- och
järn-vägsbyggaren. På regleringsdammen v. om
Malgön står Carl Eldhs skulptur ”Strömkarlen”. Tätt
invid kanalbanken ligger den i nygotisk stil
uppförda kyrkan (1862), renoverad 1935;
altartavla (triptyk) av A. Eld s. å. Vad som
framför allt sätter sin prägel på staden är den
storslagna naturen, de väldiga kraftanläggningarna
(Olidestationen och Hojumstationen, den senare
nästan helt nedsprängd i berget; färdig 1942)
samt de fyra slusslinjerna från olika epoker.
Vat
tenfallen, som en gång skapade T:s berömmelse
som turistort, äro nu i det stora hela blott ett
minne. Bland sevärdheterna må f. ö. nämnas den
berömda utsikten från toppen av Kopparklinten
(c:a 50 m över Olidehålan), Polhemsslussen från
1750-talet, med minnessten (rest 1912) över den
förste slussbyggaren vid T., samt därinvid, nära
Kung Oscars bro, ”Kungsgrottan”, en jättegryta,
med inhuggna autografer av svenska kungar
fr. o. m. Adolf Fredrik. Den moderna
slusstrappan vid Holmen är en av de största i Europa.
På v. stranden omedelbart ovanför de gamla fallen
ligger T:s naturpark med friluftsmuseum,
Forn-gården, med byggnader och saml., bl. a. från den
foma såg- och kvarnbyn ”Trollhätte strand”.
De stora krafttillgångarna ha gjort T. till en av
Sveriges mest utpräglade industristäder. 1950
fun-nos i T. 65 arbetsställen med sammanlagt 5,619
industriarb. (förvaltningspersonal 2,194 personer).
De största industriella företagen äro, utom
kraftverken, Nydqvist & Holm ab., ab. Stridsberg &
Biörck (se Gullöfors bruk), Svenska aeroplan ab.
(även tillv. av Saabbilar) och Svenska
flygmotor-ab., ett dotterbolag till ab. Volvo.
Stallbackaom-rådet har särskilt tagits i anspråk för
elektro-kemisk industri. Ab. Ferrolegeringar
(Trollhätteverken) framställer elektrogalvaniserad plåt
m. m., Aktiebolaget för kemisk & elektrokemisk
produktion fosfor; Elektrolytiska ab. tillv.
ka-liumklorat, Skandinaviska grafitindustri ab.
gra-fitpulver och grafitelektroder, Wargöns ab.
driver smältverk (Trollhättans elektrothermiska ab.)
m. m., Stockholms superfosfat fabriks ab., tillv.
klorater, perklorater och karbid samt
Höganäs-Billesholms ab. kiselkarbid m. m. En känd
troll-hätteindustri är också ab. Svenska tacks fabriken
(tillv. av skostift m. m.). Flera sömnadsfabriker
finnas, ss. Konfektions-ab. Viking (c:a 220 arb.)
och skjortfabriken Bore ab. Stallbackaområdet
har järnvägsförbindelse med T. station och egen
hamn (längd 200 m) i anslutning till kanalen och
med samma djup som denna. För styckegods finns
en mindre hamn strax n. om Klaffbron med kaj
för Göta kanal-båtarna. — T. har samrealskola
med kommunalt gymnasium, yrkesskolor,
epidemisjukhus och vårdhem för kroniskt sjuka samt 1
tidn., Trollhättan, Trollhättans Tidning (3 ggr i
veckan). Älvstads flygfält ligger i n. ö., 4 km
från centrum. T., som saknar egen jurisdiktion,
är tingsställe i Flundre, Väne och Bjärke
domsaga. I kyrkligt avseende utgör T. ett pastorat i
Väne kontrakt av Skara stift. — Litt.: G.
Lunden, ”T. genom tiderna” (1946); W. Johnsson,
”Stranna och Strannas barn” (1950).
Trollhättan—Nossebro järnväg, spårvidd o,8»i
m; längd 32 km; öppnad 1916; förstatligades
1948.
Trollhättefallen (äldre namn Trollhätte
strömmar) i Götaälv vid Trollhättan, total
fallhöjd c:a 32 m, medelvatteneffekt c:a 120,000
kW. överst lågo tidigare G u 11 ö- och N o 1 f a
1-1 e n, 10 m höga, på ömse sidor om Gullön,
därefter följ de T o p p ö- och T j u v f a 11 e n (9 m)
kring Toppön samt Stampeströmsfallet
(6 m). Efter ett mindre lugnvatten, Hojumsvarp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
