- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
345-346

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triangelmätning, triangulering, triangulation - Triangeln (stjärnbild) - Triangulär - Trianon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

345

Triangeln—T rianon

346

Fig. i. Rikets allmänna kartverks triangelnät av i:a
ordningen 1933.

ytan, är närmast en sfärisk triangel). Skillnaden
mellan detta och mätningsresultatet,
triangelslut-felet, lämnar ett mått på mätningens noggrannhet.

Vid rikstrianguleringen över Sverige, som
ut-föres av Rikets allm. kartverks geodetiska avd.,
uppmätas på lämpliga avstånd från varandra
baser, och mellan dessa utlägges ett nät av stora
trianglar, ordnade i s. k. kransar. Sidolängden i
dessa trianglar är i medeltal omkr. 3 mil (se fig.
1). Detta s. k. första ordningens nät tjänar som
utgångspunkt för övrig t. och utgör samtidigt den
svenska vetenskapliga gradmätningen, förbunden
med grannländernas gradnät. På ett lämpligt antal
av dessa första ordningens punkter göres
astronomisk bestämning av polhöjd, longitud och asimut,
varigenom punkternas läge på jordellipsoiden
fastställes. Mellan första ordningens punkter
utläggas sedan triangelpunkter av lägre ordning,
avsedda för kartframställning och andra praktiska
behov. Dessa punkter fördelas så, att 2—8
punkter falla på
varje kvadratmil.
Fordringarna på [-mätningsnog-grannheten-]
{+mätningsnog-
grannheten+} äro
här mindre. I
stor
utsträckning bestämmas
punkterna av
ekonomiska skäl
genom a
v-skärning,
d. v. s. endast
syftningar
mot dem
ta

Fig. 2. B, C, D kända punkter.
A avskuren punkt (en övertalig
bestämning). I inskuren punkt.
––––– från båda håll insyftad
riktning.

–––— — från ett håll insyftad
riktning.

gas. Punkter bestämmas även genom
inskärning, d. v. s. genom att från var och en
in-syftas tre kända punkter (se fig. 2).

Ofta behövas, för att skapa
mätningsmöjlig-het, höga tornbyggnader (i Sverige upp till 65 m
höjd) el. dyrbara skogshuggningar. Mätningen
sker mot signaler av olika slag, vid första
ordningens nät i regel solspeglar (heliotroper) el.
strålkastare (huvudsakl. nattetid), vid lägre
ordningens t. vita el. svarta tavlor, tunnor el. dyl.
Genom nedlodning (med instrument) undersökes,
att instrumentet och syftmärket stå lodrätt över
triangelpunkten, och för eventuella avvikelser
korrigeras vid beräkningen (centrering).
Felutjämning sker (i huvudnäten) enl. minsta
kvadratmetoden. I samband med t. göres
trigonomet-risk höjdmätning, som grundar sig på att,
om vinkeln vid teodoliten mellan zenit och ett
objekt samt avståndet till objektet äro kända,
höj ddifferensen mellan teodoliten och objektet
kan beräknas.

Triangelpunkterna markeras i regel varaktigt i
berg el. nedgrävda stenar, numera i Sverige vanl.
genom ett 12 cm djupt borrhål med omkring
detta inhuggen triangel — s. k. central markering
— el. genom borrhål med riktningsskåror.

Numera utföres t. i Sverige, utom av Rikets
allmänna kartverk, av Sjökarteverket för
sjömätningen och av lantmäteriet för uppmätning av
städer och större samhällen samt för tekniska
ändamål. Där så ske kan, anslutas dessa mätningar
till rikstrianguleringen.

Triangeln (lat. Tria’ngulum), stjärnbild på n.
stjärnhimmeln, mellan Andromeda och Väduren.

Triangulär (lat. trianguläris), som har form
av en triangel.

Trianon [trianå’], två lustslott vid Versailles.
T. var urspr. en by, som Ludvig XIV köpte 1663
för att utvidga parken vid slottet i Versailles.
Byn försvann, och konungen lät uppföra en liten
byggnad i kinesisk stil, kallad T. de porcelaine
(1670). Den nedrevs några år efteråt, och i
stället uppfördes för madame de Maintenon 1687—
88 Grand T. (Stora T.) efter ritningar av J. H.
Mansard. Trädgården anlades av Lenotre. I
närheten av Grand T. lät Ludvig XV 1771—76
uppföra slottet Petit T. (Lilla T.) för madame Du-

Grand Trianon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free