Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trankebar - Trankil (lugn) - Trankil (Värmlands län) - Tranmæl, Martin - Tranor - Tranquebar, Trankebar - Tranquillo - Trans - Trans. - Transaktion - Transandinska järnvägen (Transandino) - Transaralbanan, Transaralska järnvägen - Transatlatic, Rederi-ab. - Transaustraliska järnvägen - Transbajkalien - Transcendens - Transcendent - Transcendental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
T rankebar—T ranscendental
304
Trankebar, stad i Indiska unionen, se
Tran-quebar.
Trankil [traqki’1], lugn. — Subst.:
Tranki-litet.
Tränkil, sn i Värmlands län, Nordmarks hd,
vid gränserna mot Norge och Dalsland; 98,95 km2,
764 inv. (1955). Omfattar det bergiga näset
mellan Lelången och St. Le (med Foxen) samt ett
område ö. om Foxen och Lelången. 481 har åker.
Vid Dalslands kanal ligger kanalstationen och
brukssamhället Lennartsfors (285 inv.
I95I), vilket uppväxt vid ett numera nedlagt
stångjärnsbruk. 1947 grundades ab. Lennartsfors
mek. verkstad, som tillv. dupliceringsmaskiner
m. m. Ingår i Blomskogs, T :s, Torrskogs och
Vårviks pastorat i Karlstads stift, Normbarks
kontrakt. Tillhör storkommunen Holmedal.
Tranmæl, Martin Olsen, norsk politiker
(f. 1879), urspr. målargesäll. T. blev 1907
med-arb. i, 1913 redaktör för den socialdemokratiska
tidningen Ny tid i Trondheim. Han arbetade
ivrigt för radikalisering av fackföreningsrörelsen.
Då den radikala riktningen inom det Norske
ar-beiderparti 1918 segrade, blev han partiets sekr.
Under hans ledning skedde partiets brytning med
Tredje internationalen 1923. Även därefter och
efter partiets sammanslagning med
socialdemokraterna 1927 har han spelat en ledande roll inom
norsk arbetarrörelse, både inom partiet och
fack-föreningsvärlden samt som red. för
Arbeiderbla-det 1921—50, varefter han fortsatt som politisk
medarbetare. T. tillhörde 1925—27 stortinget.
Tranor, Gru’idae, fam. av tranfåglarnas ordn.,
omfattande storvuxna vadare med lång hals,
täml. kraftig, lång, spetsig näbb, långa ben, långa
och breda
vingar och täml.
kort stjärt.
Ungarna äro
dunklädda. T.
bebo stäpper
och öppna
kärrtrakter. De leva
företrädesvis av
frön, knoppar,
rötter o. dyl.
men förtära
även smådjur.
T. äro skygga,
kloka och
livliga fåglar.
Hannarna
bruka särskilt
under fortplant-
ningstiden med utbredda vingar utföra
dansande rörelser, medan de med näbben kasta upp
smärre föremål i luften. Tranan el. den
grå tranan, Grus grus, har askgrå dräkt
med gråsvart strupe och framhals och ett
vitt band på bakhuvudet och halsens sidor.
Huvudet är nästan naket, framtill svart, baktill
med en röd fläck. De inre armpennorna bilda
nedhängande plymer. Totallängden är no—119
cm, lätet ett starkt trumpetande, som höres under
flykten. Den finnes över nästan hela Sverige,
all
Grå trana. Foto Hj. Wollin.
männare norrut, på moss- och myrmarker. T.
flytta i en flock, ordnad i V-formad linje.
Jungfrutranan, Anthropoides virgo, i s. Europa
samt v. och mell. Asien, har kortare näbb,
fjä-derklätt huvud och förlängda fjädrar i
örontrak-ten och på framhalsen.
Tranquebär, Trankebar, hamnstad i prov.
Madras, Indiska unionen, c,;a 80 km n. om
Tan-jore; 12,800 inv. (1941). 1616—1845 var T. danskt
faktori och koloni men såldes därefter till
engelsmännen. Från den danska tiden finns ännu kvar
ett fort, Dansborg, byggt 1620. I T. grundades
1706 den första evangelisk-luterska missionen
(även kallad Dansk-Halleska missionen) i Indien.
Tranquillo [tragkæidåj, it., mus., lugnt.
Trans, lat., på andra sidan om, bortom; brukas
i flera sammansättningar, då även = över-, om-,
genom-, för-. Jfr Cis.
Trans., förk. för transitiv.
Transaktion, affärsavtal; uppgörelse.
Transandinska järnvägen
(”Transandi-no”), den del av järnvägen mellan Buenos Aires
och Valparaiso, som passerar Anderna. Den
färdigbyggdes 1911 och förbinder Argentinas
järnvägsnät med Chiles. Den utgår från Mendoza
(750 m ö. h.) i Argentina och når det chilenska
järnvägsnätet i Los Andes (815 m ö. h.). Den
passerar staden Uspallata (1,750 m ö. h.) och
därpå Andernas höj dkam genom en 3,160 m lång
tunnel, som på högst 3,204 m höjd löper under
det 3,800 m höga passet Cumbre de Uspallata. På
argentinsk sida är spårvidden i,676 m och på
chilensk 1,0 m. Järnvägen har ställvis så branta
stigningar, att kuggstångsdrift måste användas. T. är
elektrifierad men spärras om vintern tidtals av snö.
Transarälbanan, Transarälska
järnvägen, se Kazakstan.
Transatla’ntic, Rederi-a b., se Rederi-ab.
T ransatlantic.
Transausträliska järnvägen, mellan
Kalgoor-lie i Västaustralien och Port Pirie i
Sydaustra-lien; längd 1,783 km. Banan genomlöper bl. a.
s. v. utkanten av Victoriaöknen och uppvisar
världens längsta, sammanhängande rakspår, närmare
500 km långt. Trafiken ombesörjes med diesellok,
och personvagnarna äro luftkonditionerade.
Färdig 1917.
Transbajkälien, ry. Zabajkalskaja oblast,
området mellan Bajkalsjön och floden Argun i ö.
Sibirien, under tsartiden ett administrativt
område, motsv. större delen av nuv.
Burjät-Mongolis-ka ASSR samt Tjita-området.
Transcende’ns [-/en- el. -sen-], egenskapen
att vara transcendent (se d. o.).
Transcende’nt [-fen- el. -sen-] (eg.
överstigande). 1) (Filos.) Det, som ligger hinsides en
viss gräns, särsk. bortom sinnevärlden; ett ting
i sig, Gud. Motsats: i m m a n e n t.
2) (Mat.) Ett transcendent tal är ett sådant
irrationellt tal, som icke är rot till någon
alge-braisk ekvation med heltalskoefficienter.
Exempel på dylika äro n (pi) samt e, basen för de
naturliga logaritmerna.
Transcendentäl [-fen- el. -sen-], filos., numera
mest brukligt i Kants betydelse: det, som har att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
