Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafikregleringsanordningar - Tragedi - Tragedienn - Tragik - Tragiker - Tragikomedi - Tragikomisk - Tragisk - Tragopogon, haverrot - Tragöd - Traheryd - Trailer - Trajanus, Marcus Ulpius - Trakassera - Trakéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Tragedi—T rakéer
298
markeringar i form av övergångsstreck och
filstreck), dels medelst trafikmärken och optiska
signaler av olika slag. Trafikmärkena
(vägmärken a) utgöras av (trekantiga) v a
r-ningsmärken, förbuds mä r k e n samt
upplysningsmärken (vägvisare,
försignaler i form av ”kartor”, vägnummerskyltar,
huvudledsmarkeringar, övergångsskyltar,
mötesplatsskyltar, trafikdelarmärken och
körriktnings-tavlor). Till den senare gruppen böra även
räknas trafikfyrar i deras egenskap av
tra-fikdelare. — De optiska signalerna
kunna indelas i mekaniska semaforer
för handbetjäning (ej nyttjade i Sverige)
och elektriska ljussignaler,
handbe-tjänade el. automatiska. Vanl. inrättas de
elektriska ljussignalerna, spec. i städerna, på sådant
sätt, att de under perioder av stark trafik
betjänas manuellt men eljest kunna omkopplas för
automatisk drift. Det blir härvid alltmera vanligt,
att de utföras fordonsstyrda (”Electromatic”,
”Autoflex” m. fl.) i st. f. att ge fixa perioder.
Detta innebär, att signalmomenten
(färgperioderna) påverkas genom i gatan anordnade
impulsorgan, vilka samverka med en ”integrator” i en
centralkontroll på sådant sätt, att grönperioderna
förlängas till förmån för den trafikled, i vilken
de flesta fordonen röra sig, dock så, att den
tvärgående trafiken ej blir permanent spärrad. Detta
system började införas i Sverige 1938 (Göteborg).
Oavsett om ljussignalerna äro fordonsstyrda el.
ej, strävar man att hålla färgväxlingscykelns
längd kortare än 80 sek. men ej kortare än 35
sek. — Ett system, vid vilket ljussignalerna
utefter en hel gatusträcka växla färg samtidigt,
kallas synkront el. simultant. Är det
däremot så inrättat, att färgväxlingen sker i form
av en ”våg”, så att det gröna ljuset vandrar längs
trafikleden med en för fordonstätheten avpassad
hastighet benämnes det progressivt.
Tragedi [-/edi’], sorgespel, dramatiskt
diktverk, som avhandlar ett stoff av tragisk (se d. o.)
beskaffenhet. Se vidare Teater.
Tragedie’nn [-/e-] (fr. tragédienne),
skådespelerska i tragiska roller.
Tragik, det tragiska t. ex. i ett människoöde,
en skådespelskaraktär o. dyl.
Tragiker, sorgespelsf örf attare; skådespelare,
som utför tragiska roller.
Tragikomedi, förr beteckning för teaterstycke
av blandat tragiskt och komiskt innehåll el. för
allvarligt stycke med lyckligt slut (fr.
fragi-comé-dié);. numera komedi, vars lösning drar löje över
hm udfiguren men dock väcker medkänsla med
hans öde.
Tragikomisk, sorglustig.
Tragisk, sorglig, allvarlig, gripande; motsats:
komisk.
Tragopögon, haverrot, släkte av fam.
korgblommiga, med samtliga blommor tunglika
(gula el. violetta). Tragopogon-arterna äro
två-el. fleråriga örter med nästan gräslika blad och
täml. stora blomkorgar. Den gulblommiga T.
pratensis, ängshaverrot, är täml. allmän
upp till s. Norrland. Den violetta el.
rödblom
miga T. porrifolius odlas som köksväxt (se
Havrerötter).
Tragöd, författare av sorgespel.
Träheryd, se Traryd.
Trailer [tréTla] (eng. av trail, spår; något
som går i samma spår). 1) Släpvagn till bil el.
buss. — 2) Löpaxel efter drivaxel på lokomotiv.
—■ 3) Kortfilm, t. ex. journalfilm, i samband med
spelfilm; även kortare film, sammansatt av
lösryckta scener ur en långfilm och visad som
reklam för denna.
Trajänus, Marcus Ulpius, romersk
kejsare (53?—117 e. Kr.). T:s fader hade genom
mi-litärisk duglighet nått höga värdigheter. Själv var
T. ståthållare i övre
Germanien, då han
97 adopterades av
kej-sar Nerva, som han
efterträdde 98. Utan
att komma till Rom
återställde han
disciplinen bland
praetoria-nerna, ordnade
förhållandena vid Rhen,
an-lade vägar och
kolonier, förband
Rhen-och Donaugränserna.
Efter att ha tillbragt
en vinter vid Donau
anlände han till Rom
och förberedde ett krig mot dacerna. T. kunde
snart fira deras besegrande med en triumf (102).
Efter ett nytt krig (105—07) blev Dacia romersk
provins. Donaulinjen tryggades. Även i Afrika
och Orienten tryggades och utvidgades gränserna.
T., som framför allt var krigare och fältherre,
ägnade sig dock under fredsperioden med kraft
och intresse åt fredliga värv. I senaten, som
behandlades hänsynsfullt, upptogos notabler från
provinserna, och överhuvud sökte T. främja
provinsernas likställande med Italien. Ett minne av
T :s handläggning av provinsialstyrelsen har man
i hans skriftväxling med Plinius d. y. T.
igångsatte omfattande byggnadsarbeten i provinserna
och Rom. Hit höra det fortsatta arbetet på
titus-termerna och framför allt T :s forum med den
höga kolonnen, på vilken dacerkriget är
framställt i bild (se Rom, sp. 171 och bild 8 å pl.,
samt bild vid Apollodoros).
114 föranleddes T. genom parterkonungens
ingripande i en armenisk tronfråga att förklara
honom krig. T:s framgångar i detta blevo
betydande. Nya provinser, Mesopotamia och Assyria,
fogades till riket. Han avsatte parternas konung,
upprättade en provins Babylonia (116) och
trängde ända fram till Persiska viken. Innan
förhållandena i östern slutgiltigt ordnats, insjuknade
emellertid T. och avled på väg hem till Rom.
Trakassera, ställa till obehag och svårigheter
för någon. — Subst.: Trakasseri.
Trakéer. 1) (Bot?) Se Ledningsvävnad. —■ 2)
(Zool.) Andningsorgan hos Peripatus, myriapoder
och insekter (se fig. 5 vid d. o.), bestående av
ett rikt förgrenat rörsystem, genom vilket
luftens syre direkt tillföres kroppens alla delar. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
