Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toxoplasmos - Toyama - Toynbee, 1. Arnold (socialreformator) - Toynbee, 2. Arnold (historiker) - Toyohashi - Tozzi, Federigo - tr. - Traben-Trarbach - Trabzon (Tarabzun, Trapezunt, Trebizond) - Tracé - Tracerteknik - Trachea - Trachodon - Tracy, Spencer - Trade - Tradera - Tradescantia - Trade unions - Tradition - Traditionalism - Traëtta, Tommaso - Trafalgar, Kap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291 Toyama—Traf algar 292
Av t. angripna harar visa blodigt flöde från
näsborrarna, stark förstoring av mjälte m. m. samt
ödem i lungorna.
Toyama, stad i Japan, nära Hondos v. kust;
c:a 100,000 inv. Berömt bl. a. för sin tillv. av
läkemedel.
Toynbee [tåi’nbi]. i) Arnold T., engelsk
social reformator (1852—83). Efter studier i
Oxford föreläste T. vid Balliol College och sökte
väcka den akademiska ungdomens intresse och
ansvar för de sociala frågorna, särsk. i form av
hjälpverksamhet i Londons fattigkvarter. Efter
T. uppkallades settlementet Toynbee Hall i
Whi-techapel i London, grundat 1884.
2) Arnold Joseph T., historiker (f. 1889),
prof, i bysantinsk och modern grekisk språk- och
litteraturvetenskap vid univ i London 1919—24,
research prof, i internationell historia vid London
School of Economics 1925. T. sammanfattade sin
historiefilosofi i ”A study of history” (6 bd, 1934
—1939; förk. uppl. av D. C. Somerwell,
”Abrid-gement”, 1946, sv. övers. ”Kulturernas historia”,
1950). Det ännu ofullbordade verket har fått en
komplettering i essäsaml. ”Civilization on trial”
(1948; sv. övers. ”Kulturen inför domen”, 1949).
Delvis under inflytande från bl. a. Eduard Meyers
antiksyn och Oswald Spenglers lära om
kulturkretsarnas uppblomstring och undergång har T.
försökt klarlägga orsakerna till denna växling.
Hans grundtes är, att historikern icke får
begränsa sig till ett enda lands historia utan måste
räkna med större enheter, societies el.
civilisations, 5 till antalet i vår tid, 14 i det förgångna.
Till skillnad från Spengler räknar T. med att den
västerländska kulturen icke skall följa det schema,
som alla övriga ”kulturer” uppvisa, alltså gå
under, utan bilda kärnan i en ny, universell och
varaktig ”kultur”. T :s historiska tänkande är starkt
präglat av modern antiintellektualism och har en
klart kristen anknytning; historien övergår enl.
T. i teologi.
Toyohashi, stad i Japan, på Hondos s. kust,
invid en bukt av Iseviken; c:a 105,000 inv.
Viktig hamnstad.
Tozzi [tå’tsi], F e d e r i g o, italiensk
författare (1883—1920). Erfarenheter från hans dystra
barndom och tidigare ungdom ha inspirerat
romanen ”Con gli occhi chiusi” (1919). T. utgav 1920
”Tre croci” (sv. övers. 1926), den enda av T:s
romaner, som ej sysslar med hans
självupplevelser.
tr., förk. av transitiv; tryckt.
Träben-Trärbach [-bak], stad i
Rheinland-Pfalz, Tyskland, på båda sidor om Mosel, ung.
mitt emellan Trier och Koblenz; c:a 5,000 inv.
Känd vinort.
Trabzon [-zå’n] (T a r a b z u n, förr T r a p
e-zunt, Trebizond), huvudstad i
förvaltningsområdet Trabzon (4,528 km2; 419,148 inv. 1950),
i n. ö. Turkiet, vid Svarta havets s. ö. kust;
33,040 inv. (1940). T. var i långa tider
utgångspunkt för handels- och karavanvägarna till
Persien och Centralasien, men sedan det längre
västerut belägna Samsun fått järnvägsförbindelse
med det inre av landet, har T. som handelsstad
endast lokal betydelse. God, naturlig hamn,
betydligt utbyggd 1950—53. Citadellet, stadsmuren, de
många kyrkorna och moskéerna härstamma från
en svunnen blomstringstid. — T. (grek.
Trape-zus) grundades från Sinope trol. i 6:e årh. f. Kr.
Efter att först ha lytt under mederna och
därefter under perserna tillhörde T. efter 300 det ur
Alexanders rike bildade Pontos, tills detta 65
f. Kr. kom under romarna. Under bysantinsk tid
fördes det till ”Armenia I”. En särskild
statsbildning blev kejsardömet Trapezunt under en son
till den bysantinske kejsaren Andronikos I.
Tracé (fr., av tracer, teckna, rita), utstakning
av en järnvägs- el. väglinje på marken samt plan
och profilritning därtill.
Tracerteknik [tréi’sa-] (av eng. tracer, en
som spårar, söker), fys., dets. som spårteknik.
Trachèa [-k-], anat., se Luftstrupe.
Tra’chodon [-k-], zool., se Skräcködlor.
Tracy [tréi’si], S pence r, amerikansk
filmskådespelare (f. 1900). Sedan 1930 har T. haft
ledande roller i över femtiotalet filmer, de flesta
visade i Sverige. T. är en ytterst mångsidig och
kultiverad filmskådespelare. Bland hans
filmroller märkas uppgifter i ”Havets hjältar”, ”Han
som tänkte med hjärtat”, ”Stanley och
Living-stone”, ”Edison, uppfinnaren”, ”Männen i
pojk-staden”, ”Hjältar dö aldrig” och ”30 sekunder
över Tokio”.
Trade [treid], eng., eg. handel; trafikled till
sjöss. — Tradare (trädare), fartyg, som
regelbundet för varor viss väg (”långtradare”).
— Trade mark [mäk], varumärke.
Tradera (lat. trädere, överlämna), muntligt
meddela (från släkte till släkte), fortplanta som
tradition.
Tradesca’ntia, bot., se Commelinaceae.
Trade unions [trei’d jö’njanz], eng.,
fackföreningar.
Tradition, från släkte till släkte muntligt
meddelad berättelse o. s. v., arvsägen, folktro,
folkminne, arvsed; från föregående tid övertaget
bruk, sätt. — Adj.: T r a d i t i o n e’l 1.
Jur., besittningsöverlämnande. T. har betydelse
framför allt för äganderätts- och
panträttsför-värv. Sålunda fordras t. för fullbordande av gåva
av lös egendom. Vid köp av lös egendom fordras
visserligen enl. den härskande juridiska teorien
icke t. för äganderättens övergång, men så snart
det är fråga om lösören, måste antingen t. äga
rum el. de formaliteter, som föreskrives i den
s. k. lösöreköpsförordningen av 1845, iakttagas,
för att icke föremålet skall kunna tagas i
anspråk av säljarens borgenärer genom utmätning
el. konkurs. T. är vidare erforderlig vid
pantsättning av lös egendom. — Litt.: ö. Undén,
”Svensk sakrätt”, l (2:a uppl. 1944).
Traditionalism, obetingad anslutning till
traditionen som religiös sanning.
Traetta [-ä’ta], T o mm a so, italiensk
tonsättare (1727—79). T:s opera ”Farnace” (1751)
vann stort anseende, och han skrev för alla
Italiens större scener. Hans operor (ett 40-tal)
tillhöra den samtida opera serians bästa alster.
Trafa’lgar [sp. utt. -ga’r], Kap T., udde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
