- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
287-288

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tourcoing - Tour de France, Frankrike runt - Touring, touring car - Tournai - Tournedos - Tournefort, Joseph Pitton de - Tours

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

287

Tour coing—T ours

288

Katedralen i Tournai.

Tourcoing [torkojä’], stad i dep. Nord i
Frankrike, helt nära belgiska gränsen och staden
Roubaix, med vilken den nästan sammanvuxit;
76,080 inv. (1946). T. är ett av Frankrikes
förnämsta centra för textilindustri samt har tillv.
av trikåvaror, vävstolar och stickmaskiner. Flera
fackskolor och stor ullmarknad.

Tour de France [tö’r d-a frä’s],
”Frankrike r u n t”, världens största internationella
cykeltävling, som årl. äger rum med start och
mål i Paris (återupptogs efter 2:a världskriget
1947). Etappernas antal och totalsträckans längd
ha växlat (sedan närmast före 2:a världskriget
ett 20-tal, resp, inemot 4,500 km med en
medelhastighet för segraren av c:a 32 km i tim.).
Banan följer Frankrikes yttergränser, varvid
etapperna i alpterrängen och Pyrenéerna äro särskilt
krävande.

Touring [toGriq], touring car, se
Auto-mobil, sp. 132.

Tournai [tornä’], flarn. Doornik, stad i belg.
prov. Hainaut, vid Schelde, nära fr. gränsen;
c:a 33,000 inv.; biskopssäte. Viktig järnvägsknut
och handelsstad; textilindustri, porslins- och
cementfabriker m. m. Om T:s medeltida
glansperiod vittnar främst katedralen Notre-Dame
(1100—1300-talet), en av Belgiens märkligaste
kyrkor, med fristående vakttorn. Dessutom
märkas kyrkorna Saint-Quentin (1100-talet),
Saint-Jacques (1200—1300-talet) och Saint-Brice
(1100-talet) samt den forna klädeshallen, Halle aux
draps (1600-talet), nu inrymmande tavelgalleri

och hist. museum. Den s. k. Pont des Trous är
en lämning av de medeltida befästningarna. —
T., romarnas C ivitas nerviorum el. Turnacum,
var till Klodvigs tid merovingernas huvudstad.
Under tidigare medeltiden var T. Belgiens
konsthuvudstad och på 1400-talet medelpunkt för en
blomstrande mattindustri. T. kom 1830 till
Belgien. 16/s 1940 bombarderades och nedbrändes
en stor del av stadens centrum.

Tournedos [tornadå’], fr., lätt stekta skivor
av oxfilé, garnerade med t. ex. gåslever och
tryffel.

Tournefort [tornafå’r], Joseph Pitton
de, fransk botanist (1656—1708). 1683 blev han
prof, vid Jardin du roi i Paris och senare i
medicin vid Collège de France. Han uppställde
ett huvudsakl. på blomhyllets form grundat
system över växtriket, vilket länge var härskande.
Ett framsteg var hans klara urskiljande av
släktena, medan däremot arterna försummades. Han
ökade betydligt antalet av dittills kända växter
och gav goda avbildningar av dem.

Tours [tör], huvudstad i dep. Indre-et-Loire
och i den historiska provinsen Touraine, mell.
Frankrike, mellan Loire och dess vänsterbiflod
Cher, vilka där äro förbundna genom en 2,4 km
lång kanal, på en naturskön och bördig slätt;
80,044 inv. (1946).

T., som urspr. var en keltisk stad på Loires n.
strand flyttades av romarna till s. stranden och
kallades därefter Caesarvdunum, från 300-talet
urbs Turonum, turonernas stad. Kristendomen
infördes där på 200-talet av S:t Gatien och
utbreddes på 300-talet i hela trakten av S:t Martin,
gallernas apostel. 13/»—9/i2 1870 var T. säte för
den undan tyskarna flyende franska
nationalrege-ringen. 18/e—20/e 1940 rasade strider vid T.,
varvid flera
medeltida kvarter
utplånades. Ytterligare förstörelse
vållades av
allierade flyganfall
1944. T:s
märkligaste byggnad
är den praktfulla
gotiska
katedralen Saint-Gatien
(1170—1547),
prydd bl. a. med
målade
glasfönster från
1200-ta-let; därbredvid
tre korsgångar
från 1400- och
1500-talen
(Cloit-re de la Psalette),
restaurerade 1947
—48. Andra
gotiska kyrkor äro

Saint-Julien
(1243—59;
skadad 1944 men
återställd) och

Katedralen i Tours.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free