Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tott, 5. Åke Henriksson - Tott, 6. Claes Åkesson - Tottarp - Tottenham - Tottie, 1. Henry - Tottie, 2. Anders - Touche - Touchera - Touggourt, Tuggurt - Toujours - Toul - Toulon - Toulouse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
283 Tottarp—Toulouse 284
beledsagade 1633 Gustav Adolfs lik till Sverige
men måste därefter på gr. av sjukdom lämna
tjänsten.
6) Claes Åkesson T., den föreg:s son,
greve, riksråd (1630—74), hemkom från utrikes
resor 1651 och tillvann sig snabbt drottning
Kristinas synnerliga gunst, blev greve 1652,
överstekammarherre och kaptenmajor vid Livgardet
1653, riksråd s. å., rikskansliråd 1654. Under
Karl X Gustav blev T. generallöjtnant 1656,
riksstallmästare 1657, deltog i polska kriget och
utmärkte sig vid Köpenhamns belägring 1659,
tillhörde under förmyndarregeringen det
franskvänliga partiet och var 1661—62 ambassadör i
Paris, 1664—65 överståthållare i Stockholm, blev
1665 fältmarskalk och generalguvernör i
Livland och kvarstod i sistn. egenskap till 1672, då
han ånyo blev ambassadör i Paris, där han efter
två års vistelse avled.
Tottarp, sn i Malmöhus län, Bara hd, på
den bördiga slättbygden mellan Malmö och Lund;
9,14 km2, 770 inv. (1955). 783 har åker; skog
saknas. I T. ligga Hvilans folkhögskola samt
en mindre del av Åkarps municipalsamhälle.
Kyrkan är delvis från 1100-talet. Ingår f. n. i
Knästorps och T:s pastorat i Lunds stift, Bara
kontrakt. Tillhör storkommunen Staffanstorp.
Tottenham [tå’tnam], en av Londons n.
förstäder i grevsk. Middlesex; c:a 130,000 inv.
Tottie [tå’tti]. 1) Carl Henry T., militär
(1888—1952), underlöjtnant vid Bohusläns reg.
1909, kapten vid Generalstaben 1921, överste och
chef för lantförsvarets kommandoexp. 1937—38,
sekundchef för Svea livgarde 1938—41, st. f.
arméfördelningschef vid 2:a arméfördelningen
1941—42, chef för Arméstaben och
Generalstabskåren 1942—43, generalmajor och
militärbefälhavare för 2:a militärområdet 1943—51,
generallöjtnant 1951. T. anlitades i utredningar rörande den
kulturella verksamheten, den andliga vården och
socialvården inom försvaret.
2) Anders Vilhelm Reinhold T., ämbetsman
(f. 1902 26/4), jur. kand. 1925, e.
befattningshavare i Socialdep. 1928, i:e kanslisekr. 1937, t. f.
kansliråd 1940, ord. 1946, chef för landstatsavd.
i Inrikesdep. 1947—53, landshövding i Jämtlands
län från 1954.
Touche [to’J], se Tusch.
Touchera [to/è’-] (av fr. toucher, beröra,
be-stryka), lätt vidröra, snudda vid, träffa med
vapenspetsen (i fäktning). — Med., bestryka en
fuktig yta, t. ex. en slemhinna el. såryta, med något
etsmedel el. adstringerande medel. Jfr Tusch.
Touggourt [togo’rt], Tuggurt, huvudstad
i territoriet T. (156,000 km2, 285,000 inv. 1948) i
Algeriet, s. om Biskra; c:a 17,000 inv. Är
ändpunkt för järnväg från Philippeville.
Toujours [to$ö’r], fr., ”alltid”; i sv.
språkbruk liktydigt med levnadsglad, trevlig, munter.
Toul [to’l], stad i dep. Meurthe-et-Moselle,
Frankrike, vid Moselle, som här genom en
västlig båge kommer mycket nära Meuse; c:a 10,000
inv. Bland byggnader märkas katedralen
Saint-Étienne (1400-talet), det forna klostret
(1200-talet) och stadshuset (1700-talet), fordom biskops-
residens (nästan helt förstört under 2:a
världskriget).
T., romarnas Tullum, är en av Frankrikes
äldsta städer och blev biskopssäte redan på
400-talet. Under 1400-talet tillhörde T. tidtals
Loth-ringen men avträddes till Frankrike provisoriskt
genom fördraget i Vaucelles (1555) och definitivt
genom westfaliska freden (1648). 1790
upphävdes biskopsstiftet, som förenades med Nancys.
Omkr. 1700 befästes T. av Vauban, belägrades
och föll i tyskarnas händer under fransk-tyska
kriget 1870. T. ingick som stödjepunkt i den
befästningskedja, som utfördes efter 1874.
Toulon [tolå’], stad i dep. Var, s.
Frankrike, med Frankrikes största örlogshamn, 45 km
ö. s. ö. om Marseille, vid en välskyddad vik
av Medelhavet, vackert inramad av berg, ss. Mont
Faron (525 m ö. h.); 125,742 inv. (1946).
T. (grek. Telo’nion) blev under romersk tid
biskopssäte och fick under 1600-talet stor betydelse
som fästning och hamn för franska
sjöstridskrafter. Efter Frankrikes kapitulation under 2:a
världskriget var en stor del av franska flottan
förlagd till T:s hamn. När tyskarna 11/n 1942
besatte det dittills icke ockuperade
Vichy-Frank-rike, avstodo de först från att besätta fästningen
T. 28/n s. å. vände de sig dock även mot denna,
som efter något motstånd kapitulerade.
Huvuddelen av flottan sänktes av fransmännen själva.
Den egentliga staden omges av breda
boulevarder, som anlagts på platsen för 1925—30
rivna fästningsvallar, och består av en äldre och
en yngre stadsdel, åtskilda av stadens breda
huvudpulsåder Boulevard de Strasbourg. Gamla
staden (Vieille ville), som utbreder sig i s.
närmast hamnen, härstammar från tiden t. o. m.
1700-talet. T. har folkrika förstäder med
anläggningar, som höra till flottarsenalen, i s. v.
La S e y n e, med varvsindustri, i s. på en halvö
Le Mourillon, som även är en av de många
badorterna på T:s riviera. Stadens äldre delar
ha övervägande barockprägel. Av stadens vackra
rådhus från 1600-talet återstå efter
bombardemangen under 2:a världskriget endast Pugets
berömda karyatider, som uppburo dess balkong. —
T :s utomordentligt goda och rymliga naturliga
hamn, som skyddas av kraftiga vågbrytare och
torpedskydd samt av en krans av fort i de
omgivande bergen, består av flera bassänger, bland
vilka märkas den av Henrik IV anlagda Gamla
hamnen (Port vieille dar se), numera
handels-hamn, och den av Colbert och Vauban anlagda
Nya hamnen. De kulturella inst. äro helt el.
delvis knutna till flottstationen, ss. marinhögsk.
(däribland en medicinsk högsk.), ett
marinobser-vatorium och ett par museer.
Toulouse [tolö’z], huvudstad i dep.
Haute-Garonne i s. v. Frankrike, vid övre Garonne,
där denna ändrar riktning från n. till n. v.,
ändpunkt för Canal du Midi; 264,411 inv. (1946;
Frankrikes till storleken 4:e stad).
T. (lat. T olösa) blomstrade upp under det
romerska kejsardömet, ehuru den då ännu ej intog
någon central ställning. 419 blev den västgöternas
huvudstad och erövrades 507 av frankerna. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
