- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
279-280

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Totala kriget - Totalisator - Totalism - Totalitär - Totalreflexion - Totemism - Totempålar - Toten - Totila - Totleben, Eduard Ivanovitj - Toto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

279

Totalisator—T oto

280

r e t ingå civilförsvaret för skydd av hemorten
mot skadeverkningar av bombanfall, en allmän
mobilisering av den manliga och kvinnliga
befolkningen att utnyttjas i produktionen och
samhällslivet i övrigt, oftast i form av tjänsteplikt,
sabotage- och partisanverksamhet i av fienden
besatta landsdelar samt ett allmänt psykologiskt
försvar. Genom t. ha krigets folkrättsliga lagar
nästan helt åsidosatts.

Totalisator (nylat. bildning, av fr. totaliser,
sammanräkna det hela), benämning dels på ett
visst system för vadhållning vid
hästsporttäv-lingar, dels på den organisation, som vid spel
enl. detta system ombesörjer vadhållningen. T.
användes numera i nästan alla länder, som
planmässigt anordna trav- och galopptävlingar i
större skala. Den gamla engelska formen för
vadhållning genom bookmakers, vilka erbjuda vad
till fasta kurser, finnes dock delvis kvar i
England. — Vid t.-spel ingås vaden genom
inbetalning av fastställd insats i jämna kronor mot
erhållande av ett kvitto (bon, ticket), som upptar
insatsens storlek, löpningens och hästens nummer
samt dessutom ett löpande nummer, angivande,
hur många som dittills spelat på hästen i
vederbörlig försäljningskassa. Insatser kunna i Sverige
göras ”på vinnare” med 2, 5, 10 el. 50 kr
samt ”på plats” med 5, 10 el. 50 kr. I senare
fallet gäller, att, då 4—6 hästar starta, vinst
erhålles, om den angivna hästen kommer in bland
de 2 första samt, om 7 el. flera hästar starta,
om den befinner sig bland de 3 första. Vid stora
fält vinnes ibland utomlands även på 4:e häst.
Sedan 1937 må kombinerad vadhållning ”på
vinnare och 2:a häst” anordnas, om
tävlingsan-ordnare anser det önskvärt. Den förekommer
nu endast i galopplöpning med 3—8 startande
hästar. Om ingen här angivit rätt ordningsföljd,
vinna i 1 :a hand de, som angivit segraren rätt,
och i 2:a hand de, som angivit nr 2 rätt.
Föreligger ej ens detta alternativ, återlämnas
insatserna efter vederbörligt avdrag. I övrigt gälla i
huvudsak för kombinerad vadhållning
bestämmelserna för vaden ”på vinnare”. Deltaga i en
löpning flera hästar, tillhöriga samma ägare, skola
vad ”på vinnare” ingås ”på stall”, d. v. s. på
samtliga till löpningen anmälda, samma ägare
tillhöriga hästar. Vaden ”på plats” samt ”på
vinnare och 2:a häst” däremot ingås på varje
häst för sig. — Insatsernas nettosu
m-m a (återstoden efter vederbörligt avdrag; i
Sverige 20%) fördelas enl. följ, grunder. ”På
vinnare” delas insatsernas nettosumma med
brxt-tosumman av insatserna på den häst, som segrat.
Kvoten, som anger vinsten per satsad krona,
kallas ”odds”. Om odds understiga 1, återbetalas
dock hela beloppet till vinnaren. Vid beräkning
av vinst ”på plats” iakttages, att de vinnande
alltid skola ha minst insatsen tillbaka. Från
insatsernas nettosumma dragés därför först
bruttosumman av samtliga de vinnandes insatser,
varefter återstoden fördelas lika mellan platserna.
Vinstandelen på varje plats delas sedan mellan
de på platsen vinnande i förhållande till insatsens
storlek. Förklaras en löpning ogiltig, återbetalas

de i densamma gjorda insatserna.
Vinstutdelningen sker, så snart löpningsresultatet av domaren
kungjorts, mot avlämnande av vederbörligt
kvitto. — T. anordnades i Sverige f. g. 1890 men blev
1898 förbjuden. 1923 gav riksdagen sitt bifall
till dess återinförande. Enl. nu gällande
bestämmelser (k. k. av 4/s 1923) skola de 20%
avdragen från insatsernas bruttosumma fördelas mellan
staten och den anordnande föreningen enl. viss
skala, så att ju mindre omsättningen är, desto
större andel (°/o), få arrangörerna. Den del, som
tillfaller staten, användes till stödåtgärder för
landets hästavel. Kontrollen av t. tillkommer
Lantbruksstyrelsen.

Totali’sm, se Nordström, L. A.

Totalitär i uttr. som totalitär stat, stat, i
vilken endast ett (allomfattande, ”totalt”) parti får
finnas, diktaturstat (se Diktatur), totalitärt (el.
vanl. totalt) krig, krigshandlingar mot fiendens
såväl militära styrkor som civilbefolkning.

Totalreflexion, fys., se Ljusbrytning.

Totemfsm [tå-] (ordet totem betecknar
närmast skyddsande och är en förenkling av
ojib-wayindianernas ototeman), ett slags
religiöst-socialt system och föreställningssätt hos
naturfolk, innebärande ett mystiskt förhållande mellan
en klan och en djur- el. växtart el. något annat
naturföremål el. -företeelse; klanen tros då
härstamma från detta, tar därav namn och stundom
vapen. Totemdjuret el. växten måste då skonas
och förtäres bara vid ett slags religiösa måltider.
Ofta äro medlemmarna av klanen, som kan
räkna arv efter såväl faders- som moderslinje,
förbjudna att gifta sig med varandra. — Litt.:
J. G. Frazer, ”Totemism and exogamy” (4 bd,
1910, med suppl. ”Totemica”, 1937).

Totempålar, skulpterade, ofta även målade,
ända till 20 m höga pelare av cederträ, de mest
imponerande alstren av bildhuggarkonsten hos
nordvästindianerna på n. Amerikas
Stillahavs-kust. De restes till minne av märkliga händelser
i släktens historia, som gravmonument etc. Deras
figurer visa bl. a. ägarens totemdjur och
skyddsandar i djurgestalt. Bruket av t. synes ej vara
äldre än omkr. 150 år, alltså efter införandet
av europeiska verktyg. — Litt.: M. Barbeau,
”Totem poles” (2 bd, 1950—-51).

Toten kallas de bördiga bygderna v. om
Mjö-sen, i Opland fylke, Norge. Huvudort: Gjövik.
Längs Hunnselven industri.

Totila [tå’-], se östgoter.

Totleben [tatjlje’bjen], Eduard
Ivano-vitj, greve (1879), rysk militär (1818—84),
officer vid ingenjörvapnet 1836, generalmajor
1855, generallöjtnant 1860, general 1869. T.
deltog med utmärkelse i fälttågen i Kaukasien 1848
—50, i Donau fälttåget 1853—54 samt ledde
sept. 1854—-juni 1855 med stor skicklighet och
energi försvaret av Sevastopol. Han blev 1861
stabschef hos generalinspektören över
ingenjörkåren och 1869 ingenjörgeneral. Under
ryskturkiska kriget ledde T. sept.—dec. 1877
belägringen av Plevna och blev i slutet av 1878 chef
för ryska operationsarmén.

Toto, kortord för totalisator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free