Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsås (Kalmar län) - Torsås (Kronobergs län) - Torsö - Tortera - Tortosa - Tortuga - Tortuna - Tortyr - Torulf, Ernst - Toruń - Torup (Halmstads län) - Torup (Kristianstads län) - Torup (Malmöhus län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
269
Torsås—Torup
270
Torsångs kyrka.
Foto R. Carlsson.
tills, m. Gullabo storkommunen Torsås; 365,28
km2, 5,934 inv. (i955).
2) Municipalsamhälle (sedan 1916) i T.i) och
knutpunkt för järnvägslinjerna Kalmar—Torsås—
Karlskrona och Bergkvara—Torsås; 5,91 km2,
1,099 mv. (1955). T. har samrealskola och några
industrier.
Torsås, socknar i Kronobergs län, se Västra
Torsås och östra Torsås.
Torsö, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
omfattar Torsö-Fågelö (62,05 km2), Bromö (12,64 km2),
Djurö m. fl. öar i Vänern n. om Mariestad, 89,04
km2, 927 inv. (1955). öarna äro i allm. bergiga
och skogiga med odlade dalgångar och slätter.
1,413 har åker. Egendomar: Fågelö, Bölstad och
Skeberga. T. har färjeförbindelse med
fastlandet över Östersundet. Kyrkan av sten är från
1838. Den gamla kyrkan (Wijksala) var en
medeltidskyrka i romansk stil. Torsö kapell
(Fågelö) av trä uppfördes 1882. Pastorat i Skara
stift, Mariestads kontrakt. Tillhör storkommunen
Hasslerör. — Litt.: N. Forssell, ”T.” (1951).
Tortera, pina, låta undergå tortyr.
Tortosa [tårtå’sa], stad i Spanien vid Ebro,
något ovanför flodens delta; c:a 40,000 inv.
Katedral från 1100-talet, flera gånger ombyggd;
gamla stadsmurar och palats.
Tortuga [tårto’ga], ö i Västindien, utanför
n. v. Haiti, tillhör republ. Haiti och var fordom
beryktad som ett tillhåll för buckanjärer.
Tortuna, sn i Västmanlands län, Yttertjurbo
hd, på Mälarslätten, nära Upplandsgränsen; 36,34
km2, 556 inv. (1955). 1,716 har åker. Kyrkan är
från omkr. 1300 (tornet 1826). Ingår i T. och
Sevalla pastorat, Västerås stift, Sala kontrakt.
Tillhör storkommunen Tillberga.
Tortyr (av lat. torquére, vrida), pinande,
särskilt juridiskt, för att framtvinga bekännelse. T.
i denna mening har använts av civiliserade
folkslag från snart sagt urminnes tid men först ej
på friborna. Hos forntidens germaner påträffas
dock icke t., frånsett i några av romersk rätt
påverkade sydgermanska lagar. Den infördes i
Västeuropa av kristna kyrkan och förutsatte, att
minst halv bevisning för tilltalads skuld före-
bragts. T. kom till användning framför allt vid
kätteriförföljelser av olika slag men användes
även vid häxprocesserna. Snart tog även den
världsliga makten flerstädes t. i sin tjänst som
en ersättning för den förbjudna järnbörden och
övriga ordalier. T. började med att bödeln
demonstrerade pinoredskapen (t e r r i t i o n). Om
detta icke hjälpte, tillämpades vanl. misshandel
med tumskruv, handklovar, sträckbänk, spansk
stövel el. dyl. Man kunde även hissa upp
delin-kventen i bakbundna händer, ofta med vikter vid
fotterna, ett fyrfat omedelbart under fotsulorna
el. med vatten droppande mot skuldran. I Norden
känna vi ett par fall av t. genom senmedeltida
stadsböcker. Med 1500-talet blev t. något
vanligare, särsk. i politiska (”högmåls-”) processer.
Redan Karl XI av Sverige förbjöd dock t., och
upplysningstidens filosofer och rättslärda (främst
Beccaria) bekämpade ivrigt t. som omänsklig och
orättfärdig; den avskaffades allmänt i Preussen
1740, i Danmark 1770, i Sverige 1772, av påven
1816. Olika former av t. användes, trots en
enhällig världsopinion däremot, 1933—45 av den tyska
nazismens hemliga polis (Gestapo) vid förhör av
politiska motståndare både i hemlandet och
under 2:a världskriget i ockuperade länder. Mot
politiskt misstänkta el. misshagliga förekommer
enl. uppgift ännu både kroppslig och psykisk t. på
östsidan av den s. k. Järnridån. — Jfr Tredje
graden.
Torulf, Ernst Torsten, arkitekt (1872—1936),
verksam huvudsakl. i Göteborg, där han utförde
flera monumentalbyggnader, bl. a. Göteborgs
högsk. (se bild vid d. o.; 1907; tills, m. E. Hahr),
Naturhistoriska museet i Slottsskogen (1923) och
nya posthuset (s. å.). Bland T:s övriga verk
märkas Arvika kyrka och Borås rådhus (båda 1910;
tills, m. I. Tengbom).
Torun [tå’ronj], ty. Thorn, huvudstad i
voje-vodskapet Pomorze i n. v. Polen, vid Weichsels
h. strand; 81,215 inv. (1939). Flodhamn och
viktig j ämvägsknutpunkt. Av medeltida byggnader
kvarstå några stadsportar samt rester av Tyska
ordens slott m. m. Stort bibi., uppkallat efter
Kopernikus, som föddes här. T. anlades 1231 av
Tyska orden och var under 1300- och 1400-talen
medl. av Hansan, tillhörde från 1466 Polen,
intogs 1655 av Karl X Gustav och 1703 av Karl
XII, kom 1793 till Preussen samt 1919 till Polen.
Torup, sn i Halmstads hd, Hallands län, invid
Smålandsgränsen; 222,50 km2, 2,853 inv. (1955).
Omfattar en tättbebyggd sträcka av Nissans dal
med Kilaåns bidal samt f. ö. vidsträckta
platåområden. 1,614 har åker. Stationssamhället T.
(564 inv. 1951) har en ganska ansenlig handel och
industri. Kyrkan byggd 1872. Ingår i T :s och
Kinnareds pastorat, Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. Utgör tills, m. Kinnared och
Drängse-red storkommunen Torup; 366,98 km2, 4,312 inv.
(1955); i Hallands domsaga.
Torup, socken och stationssamhälle i
Kristianstads län, se Västra Torup.
Torup, gods i Bara sn, Malmöhus län; areal
1,341 har, varav 983 åker; taxeringsvärde
4,024,000 kr (1953). Slottet, av tegel i 3 vån.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
