Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomte, tomtegubbe, (tomte-) nisse - Tomteboda - Tomten, Alex. Lagerman j:r ab. - Tomtkarta - Tomtorm - Tomträtt - Tomträttskassa - Tomträttsprotokoll - Tomtören - Ton (vikt) - Ton (fysik, musik) - Tonalitet - Tonande språkljud - Tonart - Tondo - Tondös - Tonfall - Tonfisksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
227
Tomteboda—Tonfisksläktet
228
en personifikation av gårdsanden, av den förste
husbonden el. m. a. o. en motsvarighet till de
antika manerna el. husgudarna, el. om dessa drag
äro sekundära i förhållande till naturväsendet t.,
som i så fall skulle vara av samma ursprung som
alla de andra naturandarna, vilka spelat en så stor
roll i nordgermansk folktro. — Litt.: G.
Landt-man, ”Hustomtens förvantskap och härstamning”
(i ”Folkloristiska och etnografiska studier”, 3,
1922).
Tomteboda, järnvägsstation i Solna stad, 3 km
n. v. om Stockholms C vid järnvägslinjerna
Stockholm—Uppsala, Stockholm—Enköping och
Tomteboda—Värtan. T. användes endast som
rangerbangård och godsstation. Vid T. ligga SJ :s
räkenskapskontor med kontrollkontoret, statistiska
kontoret, biljett- och blankettkontoret samt
Järnvägsmuseum. övriga inst. vid T. äro Inst. för
blinda å Tomteboda, Karolinska inst., Statens inst.
för folkhälsan och Statens sjuksköterskeskola.
Tomten, Alex. Lagerman j :r ab., Stockholm,
driver vid Alvik fabrik för tillverkning av
tvättpulver, blötläggningsmedel, skurpulver, putsmedel,
flugfångare, tvål o. a. rengöringsmedel, vätmedel
och lemonadpulver. Firman, etablerad 1897
(bolagsform 1911), är systerföretag till Barnängens
tekniska fabriks ab. och ingår i Kemakoncernen.
Tomtkarta skall enl. lagen 12/s 1917 om
fastighetsbildning i stad för vissa ändamål upprättas
över tomt inom stad, stadsliknande samhälle el.
tätare bebyggt område på landsbygden.
Tomtorm, enl. svensk forntro en stor orm
(snok), som beskyddar gården (tomten).
Tomträtt, jur., en på obestämd tid upplåten
nyttjanderätt till fastighet mot årl. avgäld. T. kan
enl. lagen 14/e 1907 om nyttjanderätt till fast
egendom upplåtas endast av stat el. kommun samt,
med särskilt tillstånd av K. m:t, av stiftelse. T.
kan inskrivas. Därefter bli fång till t. i sin tur
föremål för inskrivning, ung. som fång till fast
egendom lagfares. T. kan jämväl intecknas enl.
regler, som likna reglerna om inteckning i fast
egendom. Sedan t. inskrivits, skall byggnad,
stängsel el. annan för stadigvarande bruk avsedd
anläggning, som finnes på tomten, räknas som
tillbehör till t. T. får uppsägas av
fastighetsägaren vid utgången av vissa tidsperioder (första
ggn efter 60 år). Syftet med t.-inst. har varit
att möjliggöra upplåtelse av mark för
bostadsändamål på billiga villkor, samtidigt som
jordens värdestegring förbehålles åt upplåtaren.
Upplåtelser av t. i större skala ha huvudsakl. ägt
rum i Stockholm med omnejd samt Göteborg och
Malmö. Under senare år ha sådana upplåtelser
dock skett i allt större omfattning även i andra
städer.
Tomträttskassa, kreditinstitut för belåning av
inteckningar i tomträtt. Medelsanskaffningen sker
genom utgivande av obligationslån, garanterade av
vederbörande kommun. I Sverige finnas ab.
Stockholms tomträttskassa, bildad 1908, och ab.
Göteborgs tomträttskassa, bildad 1913.
Tomträttsprotokoll, protokoll för inskrivning
av tomträtt samt fång till och inteckning i sådan
rätt.
Tomtören, se Ofri tomt.
Ton [eng. utt. ta’n, sv. tå’n], eng. ord, som
eg. betyder tunna. — 1) Namn på en vikt: a)
metriskt t. (svensk vikt) = 1,000 kg; b) engelskt
t. = i,oi6,046 kg, kallas ”long ton” el. ”gross ton”
(2,240 eng. skålpund), till skillnad från ”short
ton”, som är = 907,18 kg (2,000 eng. skålpund).
2) (Skpsb.) Den enhet, vari ett fartygs
last-dryghet mätes. T. begagnas i två olika betydelser,
näml, deplacement- el. viktton om 1,000 kg (i
England 2,240 eng. skålpund = 1,016 kg) och
register- el. rymdton om 2,83 m3 (i England 100 eng.
kbfot). Örlogsfartyg uppmätas i deplacementton
och handelsfartyg i registerton. Med brutto- el.
nettoregisterton förstås den i t. uttryckta
brutto-el. nettodräktigheten hos ett fartyg.
Tön (lat. to’nus). 1) (Fys., mus.) Ett ljud med
regelbundna periodiska svängningar i den
ljudande kroppen, till skillnad från ett oregelbundet ljud
(buller). Akustiskt skiljer man mellan egentlig
ton, såsom en enkel svängningsserie, och klang,
såsom en sammansatt sådan (grundtonen jämte
de harmoniska bitonerna). Tonhöjden beror på
svängningstalet; enligt internationell
överenskommelse är detta 435 (dubbla) svängningar per sek.
för ettstrukna a (som ”orkesterton” c :a 440
svängningar). Tonuppfattningsförmågan är i
mycket subjektiv och kan bero på olika örons
olika mottaglighet. Det musikaliskt brukbara
omfånget är långt mindre än det hörbara. På stora
orglar finnes visserligen en C2 med 16 V2
svängningar, men denna t. är obrukbar utan förbindelse
med högre oktaver. En grupp av två t. kallas
dubbelton. övertoner (alikvottoner,
bitoner) ha svängningstal, som äro hela multipler
av grundtonens.
2) T. el. färgton, se Färg.
Tonalitèt (fr. tonalité), ackordens förhållande
till en huvudton (tonika); vid modulation till
annan tonart ändras t. (ackorden rätta sig efter
annan grundton).
Tonande språkljud, ljud, bildade med
stäm-bandsvibrationer.
Tonart, först blott beteckning för tonskalorna
dur och moll (dock dessförinnan de grekiska,
dorisk, frygisk, lydisk etc., samt de senare
medeltida kyrkotonar terna), sedan även för de 24
tonarterna (C dur, G dur etc.; a moll, e moll etc.).
De lika förtecknade dur- och molltonarterna
kallas parallelltonarter.
Tondo [tå’ndå] (av it. rotonda, rund),
rundbild, målning el. relief med cirkelrund ram.
Tondös (fr. tondeuse, av tondre, klippa, skära),
textilmaskin för jämnklippning av ytan på
sam-metsliknande el. eljest ulliga tyger.
Tonfall, språkv., se Accent.
Tonfisksläktet, Thy’nnus, tillhör fam.
makrillfiskar bland de taggfeniga benfiskarna. Kroppen
är framtill täckt av ett pansar av större fjäll,
och ryggfenorna äro tättsittande. De hithörande
arterna äro snabba, livliga rovfiskar. Den största
och viktigaste är tonfisken, T. thynnus, som
blir 3 m lång el. mer och uppges kunna väga
intill 650 kg. Ovan är den svartblå, på sidorna
silvergrå, under gråvit. Den uppträder i stora stim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
