Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfta - Tolg - Tolima, Nevado del - Tolk - Tolka, tålka - Tolkning - Toll, ätter - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Tolg—Toll
214
Toledo. Puerta del Sol (t. v.) och katedralen från s. v.
kontrakt. Sedan Vi 1952 ingår T. i Tierps
köping.
Tolg, sn i Kronobergs län, Norrvidinge hd,
vid n. länsgränsen; 80,53 km2, 980 inv. (1954).
Sjörik skogs- och bergsbygd (över 300 m ö. h.).
■986 har åker. Kyrkan är från 1879. Ingår i
T:s, Asa och Tjureda pastorat i Växjö stift,
Norrvidinge kontrakt. Tillhör storkommunen
Rottne.
Tolima, Nevado del T. [näæa’Öå Öäl [-tåli’-ma],-] {+tåli’-
ma],+} vulkan i Cordillera central i Colombia, på 50
n. br.; 5,584 m hög. Sista utbrottet skedde 1826.
Tolk, se Måttverktyg.
Tolka, t å 1 k a, se Tolkning
Tolkning (av verbet tolka, tålka, urspr. lapskt
ord), skidlöpares förflyttning efter häst el.
fordon, varvid 1—2 (under gynnsamma förhållanden
4—6) skidlöpare dragas av varje häst.
Motorfordon kunna vid gott före m. m. med en hastighet
av 20—30 km/tim. draga följ, antal skidlöpare:
motorcykel i—2, personbil 5—6, lastbil 20—30,
stridsvagn 40—50.
Toll [-å-], svenska ätter, utgrenade från en
baltisk ätt von Toll; flera olika medl. av en av
dennas grenar naturaliserades på svenska
riddar-huset, den tidigaste 1723, nedannämnde T. 1772;
den sistn. blev 1799 friherre, 1814 greve men slöt
själv sin ätt. Från dennes äldre bror härstammar
den nu levande adliga ätten T.; en den sistn :s
son adopterades 1813 av sin farbror,
nedannämnde T., och blev friherre enl. R.F. § 37.
Johan Christopher T., greve, statsman,
militär (1743—1817). Urspr. ämnad för den
militära banan, slog han in på den juridisk-admi-
nistrativa men gav även här endast en kortare
gästroll och återbördades oväntat till
fädernebygden som över jägmästare i Kristianstads län.
T. slöt sig liksom så många andra bland de yngre
hattarna till Gustav III och blev ett av de
förnämsta verktygen för dennes revolutionsplan.
Visserligen var han nära att genom den för
tidigt iscensatta
revolten inom garnisonen
i Kristianstad bringa
hela företaget på fall,
men sedan Gustav III
själv lyckligen
genomfört statsvälvningen,
blev även den
oför-vägne T. delaktig av
segerns frukter. Han
inträdde ånyo i hären,
blev generaladjutant
och, redan 1780, chef
för S. skånska
ka-vallerireg:tet samt
inlade stora
förtjäns
ter om passevolansens införande i hären. Även
i diplomatiska värv togos hans mångsidiga
talanger i anspråk. Med 1780-talet nådde T:s
inflytande sin höjdpunkt, då han som konungens
närmaste förtrogne ledde förberedelserna till
kriget mot Ryssland. Motgångarna i början av detta
medförde, att de personliga förbindelserna med
konungen avbrötos, men T:s tjänster togos
alltjämt i anspråk, dels vid Skånes försvar, dels i
Karlskrona för flottans utrustning. —
Återkallad av hertig Karl till hovet efter Gustav III:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
