Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien - Författning - Förvaltning - Rättsväsen - Vapen och flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Tjeckoslovakien
166
reglering genom nationalförsamlingen ej är
behövlig, av det slovakiska nationalrådet, som
består av loo led., valda för 6 år. Den
verkställande makten tillhör en kommission, vars medl.
utnämnas och avskedas av T:s regering.
Förvaltning. Lokala förvaltningsområden äro
nedifrån räknat kommunen (obec), distriktet
(okres) och regionen (kraj"). Av regioner
finnas 19 stycken, som genom dekret av 1948 trätt
i stället för de 3 tidigare prov. Böhmen,
Mäh-ren-Schlesien och Slovakien. Inom varje lokal
enhet finnas nationalkommittéer, som inför
folket stå till ansvar för sin verksamhet. En
nationalkommitté i lägre instans är underordnad en
nationalkommitté i högre instans. Alla äro de
i sista hand underordnade de centrala exekutiva
organen, särsk. inrikesministern.
Rättsväsen. Den nya strafflagen 1950
efterliknar den sovjetryska. Dess angivna syfte är att
säkerställa den folkdemokratiska republiken,
dennas socialistiska uppbyggnad samt det arbetande
folkets och den enskildes intressen ävensom
uppfostra medborgarna efter socialistiska
levnadsregler. Allvarliga förbrytelser mot statens
verksamhet avdömas av statliga domstolar. Ringare
brott, vare sig mot staten el. enskilda, bedömas
i s. k. nationalutskott, folkdomstolar, varav minst
en finns i varje kommun med över 500 inv.
1951 genomfördes socialisering av advokatyrket.
Vapen och flagga. Vapen. Stora vapnet:
sköld, 7 fält, belagd med hj ärtsköld, röd, varå
krönt, guldbevärat lejon, silver (Böhmen): 1)
röd, varå patriarkalkors,
silver, å treberg, blått
(Slovakien), 2) kluvet
a) blå, belagt med 3
bjälkar i guld, b) silver,
varå björn, röd
(Kar-patorutenien), 3) blå,
krönt och guldbeväpnad
örn, schackrutad i silver
och rött (Mähren), 4)
guld, varå krönt örn,
svart, belagt med en
halv
måne, silver (Schlesien), 5) blå med örn, guld
(Teschen), 6) kluvet i rött och silver (Troppau,
Opavaf, 7) kluvet a) blå, krönt örn, guld, b)
kluvet i silver och rött (Ratibof).
Sköldhål-lare: två krönta lejon, guld. Därunder
språkband, varpå Pravda vitezi (”Sanningen segrar”).
Mellanvapnet: fälten 5—7 saknas. Lilla vapnet:
endast hjärtskölden. — Flagga: Två
horisontala band, vitt och rött, samt belagd med en
blå, liksidig triangel med stången som bas.
Historia. Om tjeckernas tidigare
självständig-hetssträvanden se Böhmen, historia. Under 1 :a
världskriget voro deras sympatier nästan
uteslutande på de allierades sida, tjeckiska trupper
övergingo massvis och bildade senare egna
formationer i Italien och Ryssland (se Tjeckiska
legionerna). Fr. o. m. 1915 agiterade Masaryk
(se d. o.) m. fl. hos de allierade för en fri
tjeckisk-slovakisk stat, och jan. 1915 bildades i
London en tjeckisk nationalkommitté under
Ma-saryks ledning. Först sommaren 1918 började
dock de allierade makterna godtaga
tjeckoslovakernas krav på oberoende. 14 okt 1918 bildades
i Paris en provisorisk tjeckoslovakisk regering
(Masaryk, E. Benes, slovaken Stefånik), som
erkändes av ententemakterna. 28 okt. s. å.
proklamerade en nationalkommitté i Prag en
oberoende tjeckoslovakisk stat, och 30 okt. anslöto
sig slovakerna till denna. 14 nov. s. å.
sammanträdde en tjeckisk-slovakisk nationalförsamling
och valde Masaryk till president. Benes blev
samtidigt utrikesminister. — Den nya statens
omfång bestämdes definitivt först genom
frederna i Versailles, S:t-Germain och Trianon 1919
—20. Vid Österrikes sammanbrott sökte de
övervägande av tyskar befolkade delarna av
Böhmen bilda egna ”länder” inom Tysk-österrike
(Deutsch-Böhmen och Sudetenland) men
hindrades därifrån av tjeckiska trupper. Från
Tyskland avträddes till T. området Hultschin (tjeck.
Hlucin) i s. v. Oberschlesien, från Österrike ett
par smärre områden vid gränsen. En tvist med
Polen om Teschen löstes 1920 av
ambassadörkonferensen så, att området delades. Slovakernas
anslutning till T. bestreds av Ungern; maj 1919
intogo ungerska röda trupper större delen av
Slovakien, men ungrarna tvungos juni s. å. av
ententen att utrymma landet. T. erhöll slutl.
de av lillryssar befolkade delarna av Ungern,
det s. k. Karpatoryssland.
T:s historia under mellankrigstiden präglades
av stor konstitutionell, parlamentarisk och
utrikespolitisk stabilitet. Landets 1920 antagna
författning byggde helt på demokratiska
principer. Regeringssättet var rent parlamentariskt.
Regeringscheferna växlade, men i allm.
dominerades ministärerna av de borgerliga tjeckiska
partierna, agrarer, klerikaler, nationalsocialister,
nationaldemokrater, oftast i koalition med
tjeckiska socialdemokrater, och från 1926 med tyska
aktivistpartier. — President i T. förblev
Masaryk till 1935, utrikesminister under samma tid
var Benes, varefter han valdes till Masaryks
efterträdare. Han ledde den tjeckoslovakiska
utrikespolitiken i nära anslutning till den franska
och var en av de främsta tillskyndarna till Lilla
ententen. Relationerna till Tyskland, som till
följd av T:s anslutning till Frankrike och
motsättningen mellan tjecker och sudettyskar voro
spända, förbättrades något 1925, då T. och
Tyskland avslöto en skiljedomstraktat i samband med
Locarnoöverenskommelsen. Hitlers makttillträde
1933 och T:s anslutning till den rysk-franska
alliansen 1935 skärpte dock åter motsättningen.
När Hitler 1938 ville framkalla en kris i de
tysk-tjeckoslovakiska förbindelserna, kunde han
finna förevändningar härför i de tjeckiska
nationalitets- och minoritetsfrågornas utveckling.
I en särskild, av N. F. garanterad
minoritets-traktat hade T. förbundit sig att ge
folkminoriteterna en rad olika rättigheter. Men dessa
voro missnöjda med den tjeckiska politiken.
Sudettyskarna klagade, att tjeckerna alltför
mycket gynnades, t. ex. genom skolpolitiken och
jordreformerna, vid ämbetstillsättningar och
administrativa gränsdragningar. De sudettyska
parti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
