Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timglas, sandur - Timid - Timișoara - Timjansläktet - Timlärare - Timme - Timmele - Timmer - Timmerdoning - Timmerman - Timmermannen (insekt) - Timmermansorden - Timmernabben och Tillingenabben - Timmersdala - Timmersvampar (virkessvampar, träsvampar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127
Timid—T immersvampar
128
och apparaten kan då ersätta en klocka. T.
före-kommo i Europa redan under äldre medeltiden
men ingingo senare särskilt i det kyrkliga
inventariet med placering på predikstolen. I den
bildande konsten är t. dödens attribut.
Timid, rädd, skygg, försagd, blyg. — Subst.:
T i m i d i t è t.
Timi§oara [-/åa’ra], ung. Temesvdr,
huvudstad i Timi§oara-området i västligaste Rumänien,
vid den kanaliserade Bega; 108,296 inv. (1945).
Stora kvarnar, bryggerier, ylle- och sidenväverier,
mekaniska verkstäder, sko- och möbelfabriker.
De gamla befästningarna slopades 1892. Viktig
järnvägsknut. Teknisk högsk.
Timjansläktet, Thy’mus, släkte av fam.
läpp-blomstriga, med 4 tvåväldiga ståndare, platt
kron-överläpp och tvåläppigt foder. Hithörande bortåt
50 arter växa huvudsakl. i
Medelhavsländerna och äro
halvbuskar el. dvärgbuskar med små,
helbräddade blad och små
blommor i täta ax- el. huvudlika
ställningar. I Sverige växa två
varandra närstående arter.
Backtimjan, T. serpyllwn,
är täml. allmän upp till Dalarne
och Västerbotten. Som krydd-
och medicinalväxt odlas den starkt aromatiska
T. vulgaris, varav beredas timjanolja och tymol.
Även backtimjan är officinell.
Timlärare, lärare, som icke innehar extra el.
ord. tjänst och för vars arbete avlöning utgår
endast med hänsyn till antalet fullgjorda
under-visningstimmar. T. kan av rektor förordnas för
kortare tid än en termin, annars av
Skolöverstyrelsen.
Timme, V24 av stjärn-, sanna sol- el.
medel-soldygnet. Stjärntids- och medelsoltids-t. äro var
för sig av inbördes samma längd, sanna
soltids-t:s längd varierar något på gr. av solens ojämna
rörelse längs ekliptikan. Tidigare indelades
dagen (från soluppgång till solnedgång) i 12*
(dag-t.) och natten likaledes i 12* (natt-t.). Dessa t.
kallas även ojämna el. t e m p o r al a t. Detta
system användes i Bibeln (bibliska el.
judiska t), under antiken (antika t.) och i
den äldre kyrkan (kanoniska t.). Då varje
t. regerades av sin planet, uppkom namnet p 1
a-nettimme. Det borgerliga dygnet börjar
numera vid midnatt. Tidigare började timräkningen
vid solnedgången (italienska el. bömiska
t.) el. vid soluppgången (babyloniska el.
nürnbergska t.); i båda fallen utgjorde t.
jämna 24-delar av dygnet.
Timmele, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd,
kring Ätran, n. om Ulricehamn; 54,67 km2, 1,002
inv. (1954). Spridd bebyggelse på höjderna kring
den till största delen odlade Ätradalen. 1,190 har
åker. Tätorten Timmele (c:a 500 inv.) har
fär-geri m. m. Kyrkan är urspr. medeltida; altartavla
av Bo Beskow (1953). Ingår i Ulricehamns och
T. pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.
Tillhör storkommunen Redväg.
Timmer, skogsbr., grövre rundvirke, avsett för
sågning, s å g t i m m e r, el. för byggnader av
olika slag, byggnadstimmer. Det sistn. är
skrätt el. bilat å 2 sidor, tvåslaget, v ä g g t i
m-m e r, el. å alla 4 sidorna, fyrslaget,
sträcktimmer, ss. sparrar och bjälkar.
Dimensions-gränsen mellan såg-t. och klenare virkessortiment
ligger omkr. 5 å 6" i topp för tall och för gran
ibland något högre.
Timmerdoning, skogsbr., för virkestransport
konstruerat släddon med växlande lokala
utformningar och dialektala benämningar.
Timmerman. 1) Äldre benämning på de
snickare, som vid hus-, bro- och vattenbyggnader
o. dyl. utförde det grövre träarbetet. — 2)
Tidigare benämning på manskap vid marinen med
snickeriarbeten m. m. till specialitet, sedan 1952
benämnd skeppshantverkare (vid befordran till
underofficer kallas t. kvartersmästare);
befattningshavare av manskapsgrad å
handelsfartyg med enahanda uppgift.
Timmermannen, Acanthocinus aedilis, en av
barrskogens vanligaste långhomingar, utmärkes
av långa antenner och platta, bruna täckvingar
med tät, grå behåring. Honan biter för
äggläggningen en trattformig fördjupning i barken.
Larven gör först smala, sedan centimeterbreda
gångar mellan barken och veden. T. är intet
skadedjur, då den förfärdigar sin puppkammare
mellan barken och veden.
Timmermansorden, svenskt ordenssamfund
med etiskt-sociala syftemål. T :s rituella
symbolik är anpassad efter timmermansyrkets
göro-mål och verktyg. Medl. förbinda sig att
hemlighålla ceremonier och förhandlingar. T. skall enl.
traditionen ha införts från England (via
Holland) till Sverige, där den första (och f. n. enda)
logen, S : t Georgii hydda, grundades i
Stockholm 1761 av G. H. Barfod. T. köpte 1788
den vid ”Träsket”, Roslagstull, belägna
egendomen Eriksberg och inrättade där 1796 ett
”hospital” för fattiga krigsinvalider och genom
olycksfall under byggnadsarbete lemlästade
personer. I närheten av Nockeby bro invigdes 1913
ett tidsenligt hem för ordens skyddslingar (plats
för ett 40-tal pensionärer). T. utövar även på
annat sätt en betydande välgörenhet. 1923
invigdes ett efter prof. I. G. Clasons ritningar uppfört
nytt ordenshus. — T. äger ett rikhaltigt
bibliotek och en mynt- och medalj samling, flera
porträtt o. a. konstverk samt en kollektion äldre
vapen. — T. styres av en ”generalguvernör”,
som själv testamentariskt utser sin efterträdare.
Timmernabben och Tillingenabben,
två invid varandra belägna lastageplatser på
Kal-marsundskusten, Ålems sn, n. om Kalmar; 525
inv. (1951). Välkänd fajansfabrikation.
Timmersdala, sn i Skaraborgs län, Vadsbo
hd, vid foten av Billingens nordända, 10,34 km2,
632 inv. (1954). Huvudsakl. slättbygd. 424 har
åker. Nuv. kyrkan byggd 1839. Ingår i Bergs,
Lerdala, T. och Böja pastorat i Skara stift,
Bil-lings kontrakt. Utgör tills, m. Berg, Lerdala och
Böja storkommunen Timmersdala; 101,37
km2, 2,367 inv. (1954).
Timmersvampar (virkessvampar,
träsvampar). Lagrat virke av tall och gran an-
Backtimjan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
