Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild (Thorén), Thomas - Thorling, Ivar - Thorn - Thorndike, Edward Lee - Thorndike, Sybil - Thornycroft, Sir John Isaac - Thorshavn - Thorslund, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Thorling-
iver och reformlust över på det politiska
gebitet och gav sin demokratiska individualism fritt
utlopp i den av honom 1784 uppsatta tidningen
Den Nye Granskaren, som han inledde med en
flammande artikel om tryckfriheten och där han
hänfört hävdade folksuveränitetens läror. För
samma sak tog T. också till orda i de memorial
”Om det allmänna förståndets frihet”, som han
tillställde konungen och ständerna vid 1786 års
riksdag. Då T:s röst förklingade ohörd, greps
han av förakt för sitt otacksamma fädernesland
och utsåg England till verksamhetsfält för sina
världsreformatoriska planer. Dessförinnan begav
sig T. till Uppsala för att taga jur.
doktorsgraden. Resultatet av hans studier blev dock endast
en slät kandidat.
Från Uppsala ställde T. med fantastiska
förhoppningar hösten 1788 färden till England, där
han sedan uppehöll sig i I V2 år, sista tiden på
gäldstugan. Han måste emellertid till sin
förvåning konstatera, att engelsmännen visade sig ännu
mer ointresserade av hans förkunnelse än hans
landsmän, och han återvände därför 1790 till
fäderneslandet. T. författade nu ett nytt memorial
till konungen, som gick ut på att överflytta
konungens och riksdagens makt till en enväldig,
oansvarig ”hovfilosof”, till vilken syssla han
otvivelaktigt designerat sig själv. Då inlämnandet
av memorialet avstyrdes, kastade sig T. åter in
i de litterära stridigheterna och publicerade 1791
sin mest berömda avh., ”En Critik öfver Critiker.
Med utkast till en lagstiftning i snillets verld”.
Han vände sig här polemiskt mot
franskklassikern Kellgrens negativa, felfinnande kritik och
tog genom sina tre estetiska ”lagar” till orda för
en positiv kritik. Detta T:s inlägg gav ny fart
åt den litterära striden, vilken dock hastigt
avklipptes genom Gustav III :s mord. Detta skapade
emellertid politiska förhållanden, vilka den av
den franska revolutionen hänförde T. sökte
begagna sig av för att förverkliga sina
eskatolo-giska drömmar. Han utgav sina båda memorial
från 1786, försedda med inledning, ”Ärligheten”,
där han föreslog hertigen-regenten att sätta sig
i spetsen för den revolution, som han ansåg
förestående i Sverige. Resultatet blev, att T. som
misstänkt person togs i fängsligt förvar och
landsförvisades 1793, samt uppehöll sig de
följande åren i Danmark och Tyskland, mest i
Lübeck. Under intryck av den franska
revolutionens allt våldsammare förlopp förminskades dock
snart T:s revolutionära sympatier, och 1794—
95 framträdde han med en skrift, ”Rätt, eller
alla samhällens eviga lag”, där han förnekade
folksuveränitetens princip och skisserade den
svenska konservatismens positioner. 1795 blev T.
bibliotekarie och prof, i Greifswald, där han
kvarblev till sin död. Hans hemlängtan tog sig
bl. a. uttryck i hans ”Götamannasånger” från
1805—06; i en enkel, kärv stil har T. här
biktat sin fosterlandskärlek och sitt djupa folkliga
patos. T:s stridbara lynne invecklade honom i
den filosofiska kamp, som upprörde det
begynnande 1800-talets Tyskland och i vilken han tog
parti mot. Kant och den romantiska filosofien.
-Thorslund 62
”Samlade skrifter” (4 bd, 1819—35; utg. av
E. G. Geijer; ny uppl., utg. av Sv. vitt.-samf.,
1932 ff.). — Litt.: L. Weibull, ”T. T.” (1896);
A. Karitz, ”Tankelinjer hos T.” (1913); A.
Nilsson, ”T.” (1915) och i Edda 1921; M.
Lamm, ”Upplysningstidens romantik”, II (1920) ;
S. Arvidson, ”T.” (1931), ”T. och den franska
revolutionen” (1938); O. Herrlin,
”Religionspro-blemet hos T.” (1947).
Thorling, Anders Ivar, läkare (f. 1878 27/12),
med. dr och docent i praktisk medicin i Uppsala
1918, prof, i pediatrik och praktisk medicin vid
Uppsala univ. 1923—44. T. har utg. ett flertal
arbeten i intern medicin och pediatrik.
Thorn [tårn], tyska namnet på Toruri.
Thorndike [bå’ndåik], Edward Lee,
amerikansk psykolog och pedagog (1874—1949),
prof, vid Teachers College vid Columbiauniv.
1904. Han utförde ett banbrytande arbete inom
djurpsykologien genom sin undersökning ”Animal
intelligence. An experimental study of the
asso-ciative processes in animals” (1898). Icke mindre
betydelsefulla voro hans insatser inom
intelligens-, kunskaps- och färdighetsprövningarna.
Även trötthetens, inlärandets och vissa
skolämnens psykologi undersökte han experimentellt.
Bland T:s talrika skrifter må nämnas
”Educa-tional psychology” (3 bd, 1913—14) och ”The
measurement of intelligence” (1927).
Thorndike [bå’ndåik], Sy bil, engelsk
skådespelerska (f. 1882). Hon debuterade 1904 i
Oxford, var 1908—10 anställd i Manchester och
har sedan varit verksam i London, bl. a. vid Old
Vic. Hennes konst präglas av intelligens,
idealitet och en sällsynt förmåga av levande
karakteristik. Särsk. som Shakespeare-tolkerska åtnjöt
T. stor berömmelse. Men hon har även med
största framgång tolkat andra stora kvinnoroller,
s&. Shaws Sankta Johanna (1924), Major
Barbara och Candida, Lady Teazle i
”Skandalskolan” (Sheridan) och Sakuntala. 1951 hade T. en
storartad succé som Miss Whyte i N. C. Hunters
”Waters of the moon” (Slott på månen”). T.
har också med framgång framträtt i engelsk film.
Thornycroft [bä’nikråft], Sir John Isaac,
engelsk fartygskonstruktör (1843—1928). Han
inrättade 1866 i Chiswick vid Thames ett
skeppsvarv. T. gjorde propeller-, roder- och
ångpanne-(vattenrör-)konstruktioner av stor betydelse för
skeppsbyggeriet; dessutom är Thornycroftfirman
känd för sin byggnad av torpedbåtar, jagare och
motortorpedbåtar.
Thörshavn [-haun], färöiska Törshavn,
Färöarnas huvudstad, på Strömös s. ö. kust vid Nolsö
fjord; 5,593 inv. (1950). T. är centrum för
såväl administration som samfärdsel och säte för
riksombudsmannen (Danmarks representant).
Här finnas Lagtingets byggnad, teater, bibi.,
sjukhus, seminarium, folkhögskola, gymnasium
och sjöbefälsskola. Regelbunden ångbåtstrafik
med Köpenhamn och Leith. Skeppsvarv finnes
men i övrigt endast småindustri.
Thorslund, Per Axel, geolog (f. 1900 22/s),
fil. dr i Uppsala 1940, e. o. geolog vid Sveriges
geologiska undersökning 1935—42, t. f. musei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
