Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomister - Thommessen, 1. Olav - Thommessen, 2. Rolf - Thompson, B. - Thompson, Francis - Thomsen, Christian - Thomsen, Julius - Thomsen, Vilhelm - Thomson, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Thomister—Thomson
54
Thomfster, anhängare av Tomas’ från Aquino
filosofi.
Thommessen [tå’m-]. i) Olav Anton T.,
norsk publicist (1851—1942). T. blev jur. kand.
1877 och 1878 red. för Verdens Gang, som under
hans ledning snabbt utvecklade sig till
vänsterpartiets ledande organ och landets främsta tidn.
T. avgick som red. 1910 efter en schism med
den ekonomiska ledningen och grundade Tidens
Tegn, som han redigerade till 1917. T. hörde till
sin tids främsta journalister i Norden. Han
utövade också ett icke obetydligt inflytande på
norsk politik.
2) Rolf T., den föreg:s son, publicist och
politiker (1879—1939), dr phil. 1908. Han
inträdde 1910 i faderns tidn. Tidens Tegn, där
han var chefred. 1917—38. T. var en
mångsidigt orienterad tidn.-man, som efter
kontinentala mönster drev fram tidn. Han engagerade
sig också i partipolitiken, förhöll sig
självständigt till Venstre, var generalsekr. och sedan ordf,
i den nya partibildningen Frisinnede venstre,
dess företrädare i stortinget 1927—30. Under
1930 blev T. alltmer politiskt isolerad, vilket
återverkade på hans tidn., han förlorade också
greppet över tidn:s ekonomi och måste 1938 lämna
redaktörsskapet. T. räknas som den märkligaste
publicisten i Norge under 1900-talet. — Litt.:
O. Hölaas, ”De talte dager” (1946).
Thompson [tåm(p)sn], B., se Rumford.
Thompson [tåm(p)sn], Francis, engelsk
skald (1859—1907). Han var katolik, fick sin
hälsa tidigt bruten av nöd och umbäranden. Hans
dikter (”Poems”, 1893, ”Sister songs”, 1895, och
”New poems”, 1897) äro burna av religiös
hänförelse och storslagenhet; de ha jämförts med
mystikern Richard Crashaws på 1600-talet.
Postumt utkom den ståtliga dikten ”The hound of
Heaven”. — Monogr. av E. Meyrell (ny uppl.
1916).
Thomsen, Christian Jürgensen, dansk
arkeolog, numismatiker och museiman (1788—
1865). Han var affärsman till 1840 men ägnade
sig tidigt även åt
konsthistoria och
arkeologi. Som sekr.
från 1816 i den 1807
upprättade
fornsaks-kommissionen blev T.
föregångsman inom
dansk fornforskning
och ledare av
Oldnor-disk museum, som han
1819 lät öppna för
allmänheten. Redan
1818 leddes han vid
fornsakernas
ordnande däri av det
tidigare som teori
fram
ställda arkeologiska treperiodsystemet (sten-,
brons- och järnålder), för vilket han fann allt
starkare empirisk bevisning och som han
banbrytande framlade i ”Ledetraad til nordisk
old-kyndighed” (1836). En av sin tids främsta
myntkännare, blev T. 1832 inspektör vid och 1842
dir. för kungl. mynt- och medalj samlingen i
Köpenhamn och småningom även chef för flera
museer. Han övade avgörande inflytande på
utvecklingen av fornforskning, numismatik och
museiväsen även i Sverige. — Litt.: B.
Hilde-brand, ”C. J. T. och hans lärda förbindelser i
Sverige 1816—1837” (2 bd, 1937—38).
Thomsen, Hans Peter Jürgen Julius, dansk
kemist (1826—1909). Han var 1865—1901 prof,
i kemi vid Köpenhamns univ., samtidigt lärare
vid Polyteknisk læreanstalt och 1883—1902
dennas dir. Jämte M. Berthelot är T.
föregångsman inom termokemin, och hans bestämningar
av kemiska reaktionsvärmen utgöra ännu
grundvalen för arbeten på detta område. T. utarbetade
vidare och tillämpade även praktiskt en teknisk
metod för framställning av soda ur det
grönländska mineralet kryolit.
Thomsen, Vilhelm Ludvig Peter, dansk
språkforskare (1842—1927). Han blev fil. dr
1869 på avh. ”Den gotiske sprogklasses
ind-flydelse paa den
fins-ke”, där han
fastställde de gotiska
lånorden i finskan och
gjorde ingående
språk-och kulturhistoriska
undersökningar. Han
var 1887—1913 prof,
i jämförande
språkvetenskap. Delvis i
anknytning till ämnet
för gradualavh. skrev
han ”Beröringer
mel-lem de finske og de
baltiske sprog” (1890)
och den
epokgöran
de avh. ”The relations between ancient Russia
and Scandinavia and the origin of the russian
State” (1877; ”Ryska rikets grundläggning
genom skandinaverna”, 1882). Samtidigt gav han
viktiga bidrag till de romanska språkens
historia och den indoeuropeiska språkstammens
ljudförhållanden. Han var en av de första, som
fann den s. k. palatallagen, vilken blev av
revolutionerande betydelse inom språkvetenskapen.
Sin största berömmelse fick T., då han 1893
framlade en tydning av Orkhoninskrifterna. 1896
utkom hans verk härom, ” Inseriptions de 1’Orkhon
déchiffrées”, som fortsattes i ”Turcica” (1916).
I ”Études lyciennes” (1899) och ”Remarques sur
la parenté de la langue étrusque” (s. å.) gav
han grundläggande bidrag till lykiskans och
etruskiskans utvecklingshistoria. T:s samlade avh.
ut-kommo i 4 bd, 1918—31. Jfr A. Christensen i
Ord och Bild 1918.
Thomson, Arthur Natanael,
universitetskansler (f. 1891 6/n), bror till borgarrådet
Ragnar Tomson; fil. dr i Lund 1923, ämneslärare
vid önnestads folkhögsk. 1912—24, doc. i
finanshistoria i Lund 1923—27, doc. i
statskunskap 1927—30, Skolöverstyrelsens
föreläsnings-konsulent 1927—30, t. f. undervisningsråd 1930,
undervisningsråd 1931—38. T. blev 1932
konsulent i Statens arbetslöshetskommission och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
