Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennis - Tennisarmbåge, tennisarm - Tennlegeringar - Tennmalm - Tenno - Tennpest - Tennsten, tennmalm - Tennyson, Alfred - Tenochtitlán - Tenor - Tenorklav - Tenos, Tinos - Tenotomi - Tension - Tenson - Tensta - Tentaculitidae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
T ennisar mbåge—T entaculitidae
916
el. kill [ki’l], något ovanifrån riktat, kraftigt slag
i avsikt att döda bollen (i regel före studs).
Stoppboll, kort boll (slag med obetydligt
tryck på bollen), anlagd som lång för att
vilseleda motspelaren. Touched [ta’t/t], vidrörd (när
bollen berör en spelares kropp el. räcket och
därmed är förlorad för denne). Volley [vå’li],
slag, som träffar bollen före studsen. Half-volley
[hä’f-vå’li], mötande av bollen i el. omedelbart
efter studsen. — Litt.: K. Zetterberg, ”Lawn-t.”
(6 uppl. 1932); J.-R. Lacoste, ”T.” (1928); H.
Cochet, ”Le t., sa technique et sa psychologie”
(1934; sv. övers. 1937); ”Svensk t.”, historiskt
samlingsverk, red. av I. Lignell m. fl. (1938);
B. Ahlbom, ”Tolv tankar om t.” (1942); C.
Östberg, ”T.-boken” (1946); ”T.”, handbok utg. av
Svenska tennisförb. (1953).
Tennisarmbåge, tennisarm, med.,
smärtsamt tillstånd i armbågen i förening med mer
el. mindre utpräglad muskelsvaghet i armen,
förekommande särsk. hos tennisspelare. T. kan bero
på uppkommen slitning i viss sträckmuskulatur i
armbågens närhet el. på inflammatorisk process
i en slemsäck på armbågens sträcksida.
Tennlegeringar, se Brons och Lödning.
Tennmalm, se Kassiterit.
Tenno, den i Japan gängse beteckningen för
kejsaren.
Tennpest, kem., se Tenn.
Tennsten, tennmalm, se Kassiterit.
Tennyson [te’nisn], Alfred, lord, engelsk
skald (1809—92). T. studerade vid Cambridges
univ., där också hans tidigaste diktning tillkom,
vilken mottogs kyligt
av kritiken:
diktsamlingarna ”Poems
chief-ly lyrical” (1830)
och ”Poems” (1833).
I den senare
förekom-mo några av hans
bästa dikter, ”Oenone”,
”The miller’s
daugh-ter”, ”The
lotos-eaters”, ”The palace
of art” m. fl. 1842
kom en ny
diktsamling, som dock även
upptog urval ur de
föreg. Bland nya
dik
ter däri märkas ”Godiva”, ”Locksley hall”,
”Ulys-ses” samt förstudier till hans senare stora
episka cykel om Artursagan (se nedan). Därmed
slog han igenom. Efter ”The princess, a medley”
(1847) följde elegierna ”In memoriam” (1850)
med tidsstämning jämte uttryck för personliga
upplevelser (vännen Hallams död). T. blev poet
laureate 1850. Bland hans mera betydande större
dikter märkas vidare ”Maud, a monodrama”
(1855), ”Enoch Arden” (1864) samt en cykel
episka dikter om Artursagan (”The idylls of the
king”, 1859—89). T. erhöll 1884 pär svärdi ghet.
Han utgav även ”Ballads and other poems”
(1880), ”The death of Oenone and other poems”
(1892) m. fl. samlingar. Inom dramat
misslyckades han (”Queen Mary”, 1875, ”Harold”, 1876,
”Becket”, 1884, etc.). — T:s skaldelynne är
ly-risk-episkt; i det kontemplativa och skildrande
lyckas han bäst. — ”Works”, utg. av Hallam
Lord T. (poetens son, 9 bd, 1907—08). På sv.
finnas bl. a. ”Konung Arthur” (1874—76) och
”Dikter i urval”, däribland ”Nyårsklockorna”
(1902). — Litt.: Hallam Lord T., ”A. T. A.
memoir” (2 bd, 1897—98) och ”T. and his
friends” (1911).
Tenochtitlån [tenåtjtitla’n], ”kaktusklippans
stad”, aztekernas huvudstad, gr. omkr. 1325. Var
belägen på två öar i saltsjön Texcoco i
México-dalen. Den utökades medelst utfyllningar och
stod genom breda vägdammar i förbindelse med
fastlandet. Den torde ha haft c:a 100,000 inv.
Staden förstördes 1521 av Cortez. På T :s ruiner
uppfördes Mexicos nuv. huvudstad.
Tenör (it. teno’re, zn lat. te’nor, fortgång,
förlopp), mus., urspr. huvudstämman i en
flerstäm-mig stats i motsats till den diskanterande
stämman (diskanten), som figurerade mot den andra.
Då den flerstämmiga satsen delades i två
stämkaraktärer, sopran och alt mot t. och bas, blev
t. beteckning för den höga manliga stämman.
Med avseende på tenorrösten såsom den höga
manliga rösten skiljer man ibland mellan
lyriskt t. och h j ä 11 e t e n o r, av vilka den
senare ligger något lägre och närmar sig baryton.
I manskvartett kallas de både övre stämmorna
t. (”första t.” och ”andra t.”).
Tenorklav, mus., se C-klav.
Tènos [té’~], T i n o s, ö bland Kykladerna,
Grekland, närmast s. ö. om Andros; 195 km2, c:a
12,000 inv. ön når 713 m ö. h. Vin- och
silkesodling; marmorbrott. På sydkusten ligger
huvudorten Tènos. Under antiken var T. säte för en
ryktbar Poseidon-kult.
Teno tomi (av grek. te’non, sena, och tomè,
snitt), förlängning av en sena genom ett
full-. ständigt el. partiellt avskärande av densamma
för att korrigera sjuklig misställning i en led
el. kroppsdel.
Tensiön (lat. ténsio), spänning, gastryck.
Tenson [-så’n], se Provensalska litteraturen.
Tensta, sn i Uppsala län, Norunda hd, n. om
Uppsala; 104,55 km2, 1,214 inv. (1954).
Jordbruksbygd kring Vendelsån och Fyrisån, f. ö.
skogsbygd. 2,843 har åker. Jfr Gödåker. I T.
ligger Skyttorps stationssamhälle (349 inv. 1951)
och Fackskolans för huslig ekonomi i Uppsala
lanthushållsseminarium samt Kumlans
lanthushållskola. Ingår i T, Lena och Viksta pastorat
i Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda kontrakt.
Tillhör storkommunen Vattholma. — Kyrkans
huvuddelar äro uppförda i slutet av 1200-talet.
De ursprungliga valven av trä ersattes på
1400-talet med valv av tegel, varefter valv- och
väggmålningar utfördes av Johannes Rosenrodh
(färdiga 1438).
Tentaculitidae uppfattas vanl. såsom en fam.
inom molluskklassen Conularida. Till T. hör
endast ett släkte, Tentaculiies. I silur- och
devon-lager kunna skiktytorna vara h. o. h. uppfyllda
av detta fossil, t. ex. vid Klinta i Skåne. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
