Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tellur - Tellurisk - Telluriska linjer - Telluriskt järn (terrestriskt järn) - Tellurium - Tellursyra - Tellus - Tellusborg - Telmányi, Emil - Telmatiska bildningar - Teln, telna - Telofas - Telugu, el. telinga - Tema - Tematisk - Tembuland - Temesvár - Tempedalen - Tempel - Tempelblock - Tempelherreorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897 Tellurisk—Tempelherreorden 898
salter kallas tellurat. Med väte bildas tellurväte,
H2Te, en färglös gas med oangenäm lukt,
påminnande om arsenikvätets.
Tellürisk (av lat. te’llus, jorden), till jorden
hörande, jordisk.
Telluriska linjer, astr., linjer i
himlakropparnas spektra, som härröra från jordens atmosfär.
Telluriskt jäm (t er r e’s t r i s k t järn) är,
i mots. till meteorjärn, sådant gediget järn, som
urspr. tillhört el. bildats på jorden.
Tellürium, astron., apparat, som åskådliggör
jordens och månens rörelser och
belysningsför-hållanden i förhållande till solen.
Tellürsyra, se Tellur.
Te’llus. i) (Astron.) Se Jorden.
2) (Myt.) T. mäter (lat., ”moder jord”),
fom-romersk gudomlighet, sädesfältets beskyddarinna,
i kulten nära förbunden med Ceres.
Tellusborg, förort i s. delen av Stockholm, i
stadsdelen Midsommarkransen, Brännkyrka förs.,
vid spårvägslinj en Slussen—Västertorp. Utom
bostadshus finnas här flera industrier (Genteles
färg- och fernissfabrik, Helios kemisk-tekniska
fabrik m. fl.).
Telmånyi [tä’lmänji], Emil, ungersk
violinist (f. 1892), elev av bl. a. Hubay. Han har
sedan 1911 företagit konsertresor i Europa och
Amerika. Sedan 1919 bor T. i Danmark, där han
gjort sig ett namn som dirigent. 1929 grundade
han den danska kammarorkestern och är sedan
1940 lärare vid Det jydske musikkonservatorium
i Århus. T. är en temperamentsfull violinist av
stora mått, särskilt bemärkt som tolk av
samtida tonsättare.
Telmätiska bildningar, geol., se Limniska
bildningar.
Teln, t e 1 n a, se Fiskredskap, sp. 552.
Telofäs (av grek, te’los, slut, och fas). Med
t., ”slutfasen”, betecknas av en del forskare det
slutstadium i anafasen av celldelningen (se d. o.,
sp- 57i), då dottercellernas kromosomspirem
ombildas till cellkärna av vanligt utseende.
Telugu, el. t e 1 i n g a, dravidiskt folk i s.
Främre Indien (antal c:a 26 mill.); även detta
folks språk. Dess område omfattar största delen
av prov. Andhra. T. äro till större delen
jordbrukare. De kommo tidigt under inflytande av
bra-mansk kultur och religion. Språket är dravidiskt.
Huvudparten av litt. består av övers, el.
efterbild-ningar av sanskritverk. En betydande kristen
litteratur av katolska och protestantiska
missionärer finnes på t. — Grammatik av A. H. Arden
(1905).
Tèma, ämne att avhandla; grundtanken i tal,
predikan o. s. v.; skriftlig översättning till
främmande språk; sammanfattande benämning på
vissa verbets stamformer, t. ex. i sv. infinitiv,
imperfektum indikativ och supinum. — Mus., en
musikalisk tanke, fullt avrundad melodi (med
satser och fraser). T:s grundelement utgör
motivet.
Tematisk, adj. till tema; bildad ur en
kompositions tema el. anslutande sig därtill.
Tembuland, ett av Transkeiterritorierna i
Sydafrikanska unionen.
NF XX — 29
Temesvår [tä’mäjvar], se Timi§oara.
Tempedalen, en 8 km lång genombrottsdal i
Thessalien i Grekland, mellan Ossa och Olympos,
genomfluten av Peneios. Genom T. går
järnvägen Aten—Thessalonike. T. är strategiskt
betydelsefull med flera gamla befästningar. Dalen är
ryktbar för sin storslagna skönhet och rika
vegetation.
Tempel (lat. te’mplum, gudahus). 1) T.
betecknade i äldre romersk tid en åt en särskild
gudomlighet helgad kultplats (grekernas
te’me-nos), senare det på denna plats byggda huset åt
guden (grek. nao’s, romarnas cella). Med t.
menar man vanl. en icke-kristen kultbyggnad
(judarna ha också för synagogan upptagit namnet
t.). För sådana finnas även särskilda namn: stupa
och pagod, moské, hov. Vissa kristna sekter ha
upptagit uttrycket t. för församlings- och
gudstjänsthuset, och i den kristna kyrkan i allm.
användes numera ofta ordet t. för det heliga, åt
Guds dyrkan ägnade rummet. — T. var i äldsta
tider uppfört av trä, vilket på sina håll länge
bibehållit sig. Om de byggnadsformer, som t.
antagit hos olika folk, se Byggnadskonst,
Egyptisk konst, Grekisk konst etc. Större t.-byggnader,
med flera olika avd., kunde, ss. i Egypten,
utbreda sig över en stor yta. Längre bort i
österlandet, ss. i det gamla Mesopotamien, vidare i
flera buddistiska områden samt i Mexico,
uppfördes höga t.-byggnader: torn-t., terrass-t. Även
inhöggos t. i klippan, klipptempel. Ofta ha dessa
t. samband med dödskulten, grav-t. Det egyptiska
och österländska t. är vanl. slutet för
yttervärlden; i motsats därtill har grekernas t. en öppen
typ, med yttre kolonnhallar. Salomos t. gav namn
åt de kristna t.-herrarna (se Tempelherreorden),
som samlades på den plats, där detta ansågs ha
legat; frimurarna (i detta liksom i andra
or-denssamfund betecknas ofta högtidssalen som t.)
ha sedan anslutit sig till denna tradition. Om
detta t. erinra Le Temple i Paris och The Temple
i London.
2) Benämning på lokalavd. inom Templarorden
och Nationaltemplarorden.
Tempelblock, mus., koreanskt slaginstrument,
besläktat med xylofonen, förekommer i
jazzorkester.
Tempelherreorden, medeltida andlig
riddaror-den. T. stiftades 1119 i Jerusalem, fick sitt
säte på platsen för Salomos tempel (därav
namnet t.), hade till uppgift att skydda pilgrimer
och de heliga platserna samt fick påvlig
bekräftelse på kyrkomötet i Troyes 1128.
Medlemmarna voro riddare, präster och servienter (ofrälse
lekmän). T. förvärvade stora besittningar i olika
europeiska länder, dit den efter Akkas fall 1291
spridde sig. Den fick genom sina vidsträckta
förbindelser stor finansiell betydelse. T.
förmedlade transporter till Palestina, drev grosshandel
med Orientvaror samt högst betydande bankir
verksamhet. T:s rikedom, maktlystnad,
förvärvsbegär och hemlighetsmakeri väckte avund och
misstro, varjämte ordens internationella
organisation blev ett hinder för de frambrytande
na-tionalitetssträvandena. T. tog parti för påven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
