Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Television - Telex, abonnenttelegrafi - Telferbana - Telford, Thomas - Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Telex—Tell
894
en roterande skiva med en i
förhållande till bilden stor diam. Runt
skivan, nära dess periferi, voro en
serie hål ordnade i en spirallinje.
Avståndet mellan två på varandra
följande hål var lika med bildens
bredd, och avståndet från ett hål
till skivans kant ökades för varje
hål med hålets bredd. Ett mot
skivan projicerat ljusknippe
passerade genom ett hål i sänder mot
bilden, varvid bilden avsöktes med
en linje per hål i skivan. Nipkows
system såsom helhet kom aldrig
till användning, men hans
avsök-ningsanordning, nipkowskivan, har
fått stor användning i senare
system. För omsättning av
ljusvariationerna i elektrisk ström
utnyttjade Nipkow, liksom många
andra, den fotoelektriska effekten
hos selen. Det visade sig
emellertid, att selencellen var för trög,
för att man med den skulle kunna
uppnå den bildfrekvens och den
detaljrikedom, som behövs för att
kunna åstadkomma acceptabel
bildöverföring. Då någon annan
möjlighet än selencellen icke stod till
buds, svalnade intresset för
fjärr-överföring av rörliga bilder. Brauns
katodstrålerör, som blev känt 1897,
medförde ökade möjligheter för vidareutvecklingen.
Några nämnvärda framsteg kunde dock icke noteras förrän
1907, då ryssen Boris Rosing sökte patent på ett
bild-telegraferingssystem, som gjorde bruk av Brauns
katodstrålerör. Samtidigt hade engelsmannen A. A.
Campbell Swinton, oberoende av Rosing, varit inne på
delvis liknande tankegångar. Han hade emellertid
utvecklat sina idéer betydligt längre och kunde 1908
skissera ett bildtelegraferingssystem, som helt skulle arbeta
med elektroniska hjälpmedel och som verkligen kunde
kallas ett t.-system. De moderna t.-systemen bygga på
de grundprinciper, som formulerades av Swinton. 1925
började V. K. Zworykin att utveckla en elektronisk
metod för avsökning av bilder, som resulterade i
ikonoskopet. Sedan nu både bildavsökning och
bildåtergivning kunde åstadkommas på elektronisk väg,
låg fältet öppet för en snabb utveckling av t. British
Broadcasting Corp. (BBC) startade 1936 världens första
reguljära t.-tjänst i London. Efter ett avbrott under
2:a världskriget öppnades t.-tjänsten åter 1945- I
U.S.A. startades t.-sändningar på allvar 1945. I ett
flertal länder börjades snart försöksverksamhet.
Hösten 1947 bildades i Stockholm Nämnden för t
e-levisionsforskning av Försvarets
forskningsanstalt, Tekniska högsk., Telestyrelsen, ab.
Radiotjänst, Telefon-ab. L. M. Ericsson och
rundradioindustrien. Nämnden har bedrivit forskningsverksamhet
inom t.-området, och i dess regi ha byggts två
t.-sändare för provsändningar; sändarna äro installerade på
Tekniska högsk.
Färgtelevision har under senare år
utexpe-rimenterats främst i U.S.A. Den första mera
betydande experimentverksamheten där har bedrivits av
Columbia Broadcasting System (CBS), som lanserat ett
mekaniskt färgväxlingssystem. Ehuru systemet
godkänts (1950) av den koncessionsgivande myndigheten,
Federal Communications Commission (FCC), har det
dock icke accepterats av publiken, beroende på att de
befintliga mottagarna icke kunna användas för
mottagning av sändningarna i form av svart-vita bilder.
Sedan t.-industrien i samarbete lyckats få fram ett
kompatibelt färgsystem, d. v. s. ett sådant, som
medger mottagning av färgsändningar med svart-vita
bilder på befintliga mottagare, har FCC (dec. 1953) även
godkänt det kompatibla färgsystemet. — Litt.:
”Prac-tical t. engineering” (1950); G. Leithäuser och F.
Win-kel, ”Fernsehen” (1953); C. V. Rabinoff och M. E.
Wolbrecht, ”Principles of t. servicing” (s. å.).
Telex, tidigare benämnt
abonnenttelegrafi, system, som medger upprättande av
direkt telegraf förbindelse (skrivförbindelse) mellan
vilka som helst av de i systemet ingående abon-
Fig. 4. Principschema för TV-mottagare.
nenterna. De av dessa abonnerade apparaterna
utgöras av fj ärrskrivmaskiner, som äro anslutna
till en fjärrskriftcentral, telexstation, där
uppkopplingen sker manuellt el. helautomatiskt,
beroende på stationens utrustning. Det svenska
t.-nätet har vuxit fram efter 2:a världskriget
och erhöll efter vissa provisorier sin nuv.
helautomatiska utformning i början av 1951.
Systemet bygger på koordinatväl j are och är
registerstyrt, vilket bl. a. innebär, att alternativa
trafikvägar kunna användas. En svensk t.-abonnent
kan med hjälp av fingerskiva när som helst själv
koppla sig direkt till vilken annan t.-abonnent
som helst inom landet och utväxla skriftliga
meddelanden. För trafiken till utländska
t.-abonnen-ter finns en särskild, för hela landet gemensam,
manuellt betjänad utlandsexpedition om 20
expe-ditionsplatser i Stockholm.
Telferbana (av grek, tèle, fjärran, och fe’rein,
bära), ett slags enkel hängbana, vid vilken
vagnen är försedd med (elektriskt) hissmaskineri.
Den kompletta vagnen kallas t e 1 f e r vagn och
dess hissmaskineri telferblock. Vanl. är den
åkbar på underflänsarna av en I-balk el. på
bal-karna till en travers (telfertralla);
åkningen åstadkommes elektriskt el. med ett handdrivet
kedjespel. I marknaden förekomma t. med en
lyftförmåga av från 125 till 5,000 kg.
Telford [te’lfad], Thomas, skotsk väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1757—1834). Han
byggde hamnarna i Aberdeen och Dundee, en mängd
kanaler och broar, bl. a. den över Menaisundet
vid Bangor, m. m. T. konsulterades 1808—13 av
B. v. Plåten beträffande Göta kanal och
medverkade till dess förverkligande.
Tell (arab, tall, hebr. tel, kulle), ofta
beteckning för jordtäckt ruinhög. T. förekommer ofta
som sammansättningsled i geografiska namn,
t. ex. Tell-Aviv, ”Axkullen”. — I Nordafrika
betecknar t. även det bördiga kullandskapet
mellan havet och Atlasbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
