Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teleologi - Teleostei - Telepati - Teleplasma, ”ektoplasma” - Teleprinter, fjärrskrivmaskin - Teleradium - Teleran - Telesignalteknik - Telesio, Bernardino - Teleskolan - Teleskop - Teleskopisk - Teleskopögon - Telestyrelsen - Teleteknik - Teletype, fjärrskrivmaskin - Teleutospor - Televerket (telegrafverket)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
T eleostei—T eleverket
888
som medel för vissa syften el. som strävan mot
vissa mål; termen förekommer tidigast hos Chr.
Wolff. Vanl. skiljer man mellan
transcen-d e n t t., då ändamålsenligheten anses härleda
sig från något utifrån (t. ex. av en gud)
uppställt mål, samt i m m a n e n t t., då den omvänt
tänkes härröra från vissa i tingen själva
förefintliga och verksamma ändamålsorsaker. Hos
Platon, Aristoteles och stoikerna under antiken
samt under nyare tiden hos Leibniz,
Schopen-hauer, v. Hartmann och L. W. Stern möter man
en på olika sätt nyanserad t. Dess filosofiska
motsats är mekanismen, som förkastar
ända-målsorsakligheten och förklarar allt ur i tiden
föregående orsaker. — Adj.: teleologisk
(-a’g-).
Teleo’stei, zool., se Benfiskar.
Telepati, se Parapsykologi.
Telepla’sma (av grek, téle, fjärran, och
pla’s-ma, det formade), även ”ek t oplasma” (av
grek. ekto’s, utanför, fjärran från), en gåtfull
substans, vilken föregives ha blivit iakttagen
främst vid s. k. materialisationer (se d. o.). T.
synes utströmma ur mediets kropp, vanl. främst
ur munnen, är till en början av diffus och
obestämd skapnad men antager småningom
bestämda former, ofta av en mänsklig gestalt el.
någon del av en sådan (ansikte, hand, fot).
Ehuru åtskilliga allvarliga forskare anse sig ha
iakttagit ovedersägliga bevis på t:s existens, är
densamma dock fortfarande ytterst omstridd.
Telepri’nter, fj ärrskrivmaskin, se
Telegraf.
Telerädium, med., se Strålbehandling.
Telerän (kortord för eng. te/evision-radar air
navigation), ett av Radio Corp. of America
(RCA) efter 2:a världskriget utvecklat system
för flygtrafik- och flyglandningskontroll, spec.
användbart i mörker och dimma.
Tèlesignalteknik, den del av
svagströmssig-naltekniken, som ligger vid sidan av telefon-,
telegraf-, radio-, televisions- och radartekniken.
Till t. höra signaltekniken vid brand- och
tjuvlarm, den elektriska fjärrkontrolltekniken m. m.
Tele’sio [-siå], Bernardino, italiensk
filosof (1508—88). En av de mest betydande
renässansfilosoferna, bröt T. med den medeltida
aristotelismens teleologi. T:s principer för
na-turförklaringen äro materien och två krafter, den
utvidgande värmen och den sammandragande
kölden. Kunskapsteoretiskt var T. empirist och
förnekade, att förståndet är något från
förnimmelserna skilt. I etiskt hänseende förklarade han
dygderna som utvecklande sig ur driften till
själv-uppehållelse. Huvudarbete: ”De rerum natura
iuxta propria principia” (1565).
Tèleskolan, under Telestyrelsen lydande
institut för facklig utbildning av en stor del av
televerkets personal samt av radiotelegrafister för
handelsflottan.
Teleskop [-skä’p] (av grek, téle, på långt
avstånd, och skopeVn, se), benämning på de
astronomiska instrumenten refraktor och spegelteleskop.
Teleskopisk [-skå’p-], om himlakropp, som
endast är synlig med teleskop.
Teleskopögon, se Djuphavsdjur, sp. 800 f.
Telestyrelsen (intill V11 1953
Telegrafstyrelsen) utgör televerkets överstyrelse och
lyder under Kommunikationsdep. Styrelsens chef
är sedan 1942 H. Sterky.
Teleteknik omfattar telefon-, telegraf-, radio-,
televisions-, radar- och telesignalteknik.
Teletype [te’llitaip] (amer.), fj
ärrskriv-maskin, se Telegraf.
Teléütospör, bot., se Rostsvampar.
Televerket (off. namn från Vn 1953) kan
datera sin uppkomst till 1853, då den första
elektriska telegrafförbindelsen öppnades i Sverige.
Det första regi, för det nya ämbetsverket,
telegrafverket, utfärdades av K. m:t 2/s 1856.
I början av 1880-talet började t. även utföra
telefonanläggningar. Efter 1910 ha tillkommit
radiotelegrafstationer för trafik med fartyg på
havet och luftfartyg samt med andra länder,
varjämte verket även uthyr radiostationer till de
svenska handelsfartygen. Sedan 1925
omhänder-har t. även den tekniska delen av
rundradioverksamheten. I samtrafik med t. ombesörjes
telegraftrafik även av flertalet svenska järnvägar, av
radiostationer, tillhörande flottan, Lotsverket och
Statens järnvägar, samt av Det store nordiske
telegraf-selskab, vilket senare bolag bl. a. äger
telegrafkablar från Sverige till Finland,
Storbritannien och, via Danmark, till Frankrike.
Ledningen av t. handhas av
Telestyrelsen, som utgöres av en generaldir. som chef för
t. samt 1 överdir., 2 överingenjörer, 1 förrådsdir.,
1 verkstadsdir. och 3 byråchefer som led. av
styrelsen och chefer för resp, driftsbyrån,
tekniska byrån, radiobyrån, förrådsbyrån,
verkstads-byrån, ékonomibyrån, personal- och kanslibyrån
samt försvarsbyrån. Närmast under styrelsen är
förvaltningen av t. fördelad på driftsavd., för
telefon- och telegrafdriften, förrådsavd., för
för-rådsverksamheten, radioavd., för radioväsendet,
samt verkstadsavd., för verkstadsrörelsen.
Driftsavdelningen är uppdelad på 6
distrikt, vilka vart och ett förestås av en
di-striktschef med distriktsbyrå. För utförande av
vissa större kabelanläggningar finnes vid sidan av
distriktsindelningen inrättat ett kabelkontor, som
förestås av en särskilt förordnad tjänsteman.
Distrikten indelas betr, trafik- och uppbördsärenden
i centralstationsområden, vilka omfatta en
centralstation med tillhörande understationer
(växelstationer) och vilka förestås av
stationsförestån-dare (telefondir., telegrafdir. el.
telegrafkommissarie), samt betr, underhålls- och
anläggningsarbeten jämte den tekniska tillsynen i sektioner,
vilka förestås av sektionsföreståndare (i:e
sek-tionsingenj ör el. sektionsingenjör). För löpande
underhålls- och anläggningsarbeten uppdelas
sektionerna i underhållsområden. Det
underhållsom-råde, inom vilket sektionsföreståndare är
placerad, förestås av denne; övriga underhållsområden
förestås som regel av stationsföreståndare. F ö
r-rådsav delningen, som förestås av chefen
för förrådsbyrån, är uppdelad på 4
förrådsom-råden, vilka vart och ett förestås av en
förråds-intendent. Radioavdelningen, som förstås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
