Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telefon - Telefon-ab. L M Ericsson - Telefoni - Telefonsvarare - Telefonväxel - Telefotograf, bildtelegraf - Telefunken Gesellschaft für drahtlose Telegraphie m. b. H. - Telegraaf, De - Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Telefon-ab. L M Ericsson—Telegraf
874
(koaxialkablar) ha konstruerats, vilka möjliggöra
framförandet av ända upp till c:a 1,000 samtidiga
förbindelser på en och samma ledning. I Sverige användas
bärfrekvensförbindelser bl. a. på sådana
blanklednings-stråk, vilka blivit för trånga för den nuv. trafiken
men som äro avsedda att inom en snar framtid
omläggas till kabel.
Vid nedläggandet av rikskablarna följde man till en
början av lämplighetsskäl landsvägarna men går nu
i regel den genare vägen genom terrängen. Den första
stamlinjekabeln nedlades mellan Stockholm och
Göteborg 1921—23. Sverige står numera i t.-förbindelse
med flertalet länder i världen, där ett ordnat t.-väsen
finnes. Samtal med utomeuropeiska länder utväxlas
över direkta radiotelefonförbindelser (t. ex. Stockholm
—New York) el. över andra länders
radiotelefonförbindelser. Det finns även möjlighet för en t.-abonnent
i Sverige att komma i samtalsförbindelse med vissa,
med trådlös t. utrustade fartyg på havet.
Telefon-ab. L M Ericsson, Stockholm, har
dels egna elektromekaniska verkstäder i
Stockholm, Karlskrona, Katrineholm och Söderhamn
samt kabelverk i Stockholm, dels intressen i
andra svenska och utländska tillverknings- och
försäljningsbolag samt utländska
telefondrifts-bolag. Den internationella organisationen
omfattar fabriksföretag i 9 länder, försäljningsföretag
i ett 20-tal länder och ett kompletterande nät av
agenter i ytterligare ett 40-tal länder samt slutl.
intressen i telefonkoncessioner i 4 länder (Italien,
Argentina, Peru och Mexico). Bland L M
Erics-son-koncernens svenska dotterbolag märkas ab.
Alpha, ab. Ermex, ab. Rifa, ab. Svenska
elektronrör, L M Ericssons driftkontroll ab., L M
Ericssons svenska försäljnings-ab., L M
Ericssons mätinstrument ab., L M Ericssons signal
ab., Siewerts kabelverk och Svenska radio-ab.
Moderbolaget tillverkar telefonapparater och
telefonväxlar, automatiska och manuella, och
bygger hela telefonsystem, inkl, ledningsnät,
framställer apparater och anläggningar för
bär-frekvenstelefoni och telegrafi, telesignalmateriel
etc. Antalet anställda vid T :s svenska företag
är c:a 13,000 och totalt i hela världen c:a 33,000.
Aktiekapital 122 mkr. Rörande företagets
tidigare historia se Allmänna telefon-ab. L. M.
Ericsson. —■ Litt.: Hemming Johansson, ”T.
1876—1918” (1953)-
Telefoni, telefonering; läran om att med
telefonens hjälp överföra ljud på olika avstånd.
Telefonsvarare, till telefonapparat ansluten
tillsatsanordning, som tjänstgör som en
automatiskt fungerande telefonvakt. För varje
inkommande anrop till numret utsänder den 2 ggr ett
i förväg intalat meddelande om högst 30 sek.
längd. T. består av två huvuddelar, dels en på
väggen monterad talmaskin med tillhörande
förstärkare, dels en under telefonapparaten
placerad tillsats för t:s manövrering. Anordningen
anslutes till en jack på telefonledningen samt till
belysningsnätet (för strömmatning). T. kan
kombineras med en talregistreringsapparat, som
startas av t., så att även den påringande kan lämna
ett meddelande.
Telefonväxel, se Telefon.
Telefotogräf, bildtelegraf, den
instru-mentella utrustning, som man använder för att
på avstånd överföra bilder. Se Television.
Telefunken Gesellschaft für drahtlose Tele-
graphie m. b. H. [telefo’ijkan gazä’1/aft fyr
drä’tlåza telegrafi’ mit ba/rä^ktar haTtog],
Berlin, grundades 1903. Grundare voro de
tyska bolagen Allgemeine Elektrizitäts-Gesellschaft
(AEG) och Siemens & Halske, vilka på detta
sätt konsoliderade sina intressen på den trådlösa
kommunikationsteknikens område. T. utvecklades
till ett av världens största företag på den
trådlösa teknikens område. Efter 2:a världskriget
har T. nedlagt ett betydande arbete på
återuppbyggnad av det tyska radionätet, vidare på
utvecklingen inom ultrakortvågsområdet, inom
televisionstekniken (sändare och motagare med
rörfabrik i Ulm) och på fabrikation av
mottagare för bl. a. rundradio i Hannover. Bolagets
tillverkning av grammofonskivor överläts 1950
på ett särskilt bolag,
Teldec-Schallplatten-Gesell-schaft, Hamburg, i vilket det engelska
Decca-bolaget är delägare. — I Sverige representeras
T. av Svenska ab. Trådlös telegrafi.
Telegraaf [-grä’f], De, daglig tidning i
Amsterdam, grundad 1892, red. efter amerikanskt
mönster, politiskt neutral med demokratisk
tendens, Hollands största tidn. närmast efter dess
egen folkuppl. De Courant—Het Nieuws van den
Dag.
Telegraf (av grek, tèle, fjärran, och gra’fein,
skriva), anordning för snabbt meddelande av
underrättelser på långa avstånd. Tidigare skedde
detta genom överförande av optiska signaler,
vilket bl. a. i Sverige i slutet av 1700-talet satts
i system. Det var först efter dansken H. C.
ö r s t e d s upptäckt av den elektriska
strömmens magnetiska verkan 1819, som användbara
t.-system sågo dagens ljus. Det första av dessa
konstruerades 1832 av ryssen P. L. S c h i 11 i n g
v. Cannstadt och grundar sig på en
kompassnål (nåltelegraf). Den av tyskarna
G a u s s och W e b e r 1833 anlagda första
elektriska t.-linjen för kommersiellt bruk
nyttjade samma princip. Liknande men förbättrade
nål-t. utarbetades även av engelsmännen J. F.
C o o k e och Ch. Wheatstone. För att öka
telegraferingshastigheten, med vilket begrepp
avses antalet per tidsenhet (vanl. minut)
telegraferade tecken el. ord, infördes dubbla nålar,
vilket emellertid även krävde dubbla ledningar.
Tack vare sin stora känslighet ha nål-t. kommit
till användning vid telegrafering på mycket stora
avstånd (t. ex. vid långa sjökablar).
Den man, vars namn är outplånligt förknippat
med konstruktionen av en praktiskt användbar
elektrisk t. är amerikanen Samuel Morse.
Han kom 1832 på tanken att medelst en
elektro-magnet registrera strömimpulser på en
kontinuerligt frammatad pappersremsa. 1844 kom den
första morseförbindelsen till stånd i U.S.A. med
användande av apparater av en i flera avseenden
förbättrad konstruktion (se fig. 1). T.-skriften
erhölls genom att stift på ankaret åstadkom
upp-tryckningar i pappersremsan (reliefskrift). Den
första färgskriftsapparaten konstruerades 1854.
Vid samma tid framkommo även en del viktiga
tekniska anordningar (bl. a. t.-överdraget).
I det av Morse sammanställda teckenalfabetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
