Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tehri, Tehri-Garhwal - Tehuantepecnäset - Tehybrid - Tein - Teint - Teinte - Teiresias - Teism - Teisserenc de Bort, Léon - Teja - Teje (Johansson), Tora - Tejo - Tejstefisk - Tejus el. tejuödlor - Tekla, Den heliga - Teknetium, technetium - Teknik - Tekniker - Tekniska elementarskolor, Tekniska fackskolor - Tekniska högskolan, Kungl. (KTH)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Tehuantepecnäset—Tekniska högskolan
860
furstendöme i Indien, på Himalajas s. sluttning,
där både Ganges och Jumna upprinna; 11,695
km2, 397,369 inv. (1941). T. uppgick 1950 i Uttar
Pradesh (Förenade prov. Agra och Oudh).
Tehuantepecnäset [täroantäpä’k-], det på
smalaste stället 215 km breda näset i s. ö.
Mexico, mellan Campecheviken av Mexikanska
bukten och Tehuantepecbukten av Stilla
havet. Nästan hela T. är hett och osunt, i n.
sumpigt och täckt av djungel; passpunkten
ligger 230 m ö. h. Området är ofullständigt
utforskat. Här plägar man sätta gränsen mellan
Nord- och Mellanamerika. Planer på en kanal
genom näset ha övergivits. 1907 öppnades den
viktiga Tehuantepecbanan (308 km)
mellan Puerto Mexico och Salina Cruz.
Tehybrid, bot., se Rosor, sp. 249.
Teln, kem. farm., dets. som koffein.
Teint, [tä], fr., ansiktsfärg, hy.
Teinte [tät], fr., färgton, färgskiftning; även
färgens styrkegrad.
Téire’sias, (lat. Tire’sias, grek. Teiresi’as),
grek, myt., den blinde siaren från Tebe. Enl.
Odysséen är han den ende, som i underjorden
bevarat medvetandet. Av tragikerna, t. ex.
So-fokles i ”Konung Oidipus”, har T. gjorts till
en imponerande profetisk gestalt.
Tei’sm (av grek. theo’s, gud), den monistiskt
metafysiska åsikt, enl. vilken den yttersta
grunden till allt är en individuell personlig Gud, som
ej är identisk med världsalltet.
Teisserenc de Bort [täsrä’ da bå’r], L é o n,
fransk meteorolog (1855—1913). Han inrättade
1895 vid Trappes i närheten av Versailles ett
meteorologiskt observatorium med huvudsaklig
uppgift att utforska de högre luftlagren samt
utrustade expeditioner med samma uppgift: till
Lappland (Kiruna), Danmark (Hald),
Medelhavet, Ryssland och Atlantiska oceanen. Genom
dessa arbeten konstaterade T. förekomsten av
stratosfären. Han gjorde epokgörande studier
över aktionscentra i atmosfären, den allmänna
cirkulationen och över molnens klassifikation.
Det senare arbetet utfördes delvis tills, m.
Rig-genbach och H. H. Hildebrandsson. Jämte den
sistn. skrev T. ”Les bases de la météorologie
dynamique” (1898—1907), ett arbete, som är
särskilt viktigt i historiskt hänseende.
Te ja, östgotisk konung, besegrades 553 av
Narses (se d. o.) och stupade.
Teje (eg. Johansson), Tora Adelhein,
skådespelerska (f. 1893 7/i), ‘genomgick 1908—
n Dramatiska teaterns elevskola och engagerades
där 1911, övergick 1913 till Svenska teatern, som
hon lämnade 1921, knöts 1923 ånyo till
Dramatiska teatern, vilken scen hon med kortare
undantag tillhört under hela sin följande karriär.
T. har framför allt vunnit ryktbarhet som svensk
teaters stora tragedienne. Med lidelsefull kraft
och känslovärme har hon tolkat de stora klassiska
gestalterna och tragiska kvinnoöden i modern
dramatik. Men T. har i yngre år visat sinne
även för poetiska och lyriska uppgifter. Två
genialt tecknade porträtt av teaterdivor voro
Esther i ”Idolerna” (Cocteau) och Madame Alex-
andra i ”Colombe” (Anouilh). En roll som
Ma-jorskan i ”Gösta Berlings saga” har på senare
år följts av andra liknande uppgifter, ss. Farmor
i ”Farmor och Vår Herre” (Hj. Bergman),
Madame Desmesmortes i Anouilhs ”Dans under
stjärnorna” och titelrollen i Giraudoux’ ”Tokiga
grevinnan”, där en i
hennes konst relativt
sällsynt begåvning för
det humoristiska
också kom till sin rätt. I
det klassiska dramat
når T:s inspirerade,
hänsynslöst mänskliga
framställning ofta
tragisk storhet. — I
stumfilmen gj orde T.
beaktansvärda insatser
i bl. a. ”Karin
Ing-marsdotter”, ”Eroti-kon” och
”Kameliada-men”. Endast en gång
har hon framträtt i ljudfilmen (”Gubben
kommer”, 1939). — G. 1913 m. hovfotografen
Herman Sylwander (d. 1948). — Litt: Biogr. av Y.
Hedvall (1919).
Tejo [te’30], se Tajo.
Tejstefisk, zool., se Slemfiskar.
Te’jus el. t e j u ö d 1 o r, Tupina’mbis,
sydamerikanskt ödlesläkte. T e j u, T. teguixin, når en
längd av 1 m, varav nära 3/s komma på svansen.
Den förekommer i större delen av Sydamerika.
Varje individ lever för sig i en jordhåla, som
utgräves under trädrötter. Te jun livnär sig såväl
av frukt som av större och mindre djur; särskilt
hönsen i gårdarna äro ofta utsatta för dess
angrepp. Dess kött är vitt och välsmakande.
Tekla, Den heliga, legendarisk
fornkyrk-lig kvinnogestalt, skall ha omvänts till
kristendomen av aposteln Paulus, som hon efter en
underbar räddning från martyrdöden följde på hans
resor, tills hon nittioårig dog i Seleukia. T.
vördades tidigt som ”ärkemartyren” och äras
högt i ortodoxa kyrkan.
Teknètium, technetium, se Masurium.
Teknik (grek, technikè), (läran om) det
regelrätta utövandet av en konst el. ett hantverk; det
praktiska tillvägagångssättet vid utförandet av ett
arbete; sammanfattningen av de regler, särskilda
grepp och färdigheter, som därvid komma till
användning. — Adj.: T e’k n i s k.
Te’kniker, vanl. = ingenjör; person, som
behärskar det tekniska (av ett yrke, en konst o. s. v.).
Tekniska elementarskolor, Tekniska
fackskolor, se Tekniska läroanstalter.
Tekniska högskolan, Kungl., i Stockholm,
förk. KTH, Sveriges ledande högre tekniska
läroanstalt, räknar sitt upphov från den 1798
inrättade Mekaniska skolan och den av
Chr. Polhem 1697 grundade Mekaniska
modellsamlingen, bägge i Stockholm. Genom
k. br. 18/s 1825 inrättades Teknologiska
institutet, som trädde i verksamhet 1827.
Mekaniska skolan och Modellkammaren uppgingo
i detta inst. Enl. nya stadgar av 8/s 1846 blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
