Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarquinius - Tarragona - Tarrasa - Tarrekaise - Tars - Tarsis - Tarsled - Tarsus, Tarsos - Tartaglia - Tartan - Tartarer - Tartaros - Tarteletter - Tartini, Giuseppe - Tartrat - Tartu - Tartuffe - Tarvisio - Tarzan - Tas(c)hi-lunpo - Tasjkent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
815 Tarragona—Tasjkent 816
Rom efter T :s son Sextus’ våldshandling mot
Lucretia se d. o.
Tarragona [-gå’-], huvudstad i prov.
Tarragona (6,283 km2, 357,000 inv.) i Katalonien,
Spanien, vid Medelhavet; c:a 40,000 inv. T.,
forntidens Ta’rraco, erövrades 218 f. Kr. av
romarna, blev under Augustus 27 f. Kr. huvudstad i den
romerska prov. Hispania citerior. Det delade
därefter öden med övriga Spanien, lydde under
västgöter och araber samt kom 1118 till
Ara-gonien, vari det spelade en betydande roll. Gamla
staden, som på tre sidor omges av mäktiga murar
från 500- och 200-talen f. Kr., är vackert belägen
på en kulle, vars högsta del intages av
ärke-biskopspalatset på platsen för den gamla
romerska borgen samt katedralen, påbörjad i
romansk stil men fortsatt i gotik (1200-talet; se
bild 2 å pl. vid Spansk konst). Provinsmuseet
är rikt på antika och medeltida föremål. I
närheten ligga romerska ruiner, det s. k.
Scipioner-nas gravmonument.
Tarra’sa, stad i Spanien, 20 km n. v. om
Barcelona; c:a 45,000 inv. T. har flera ålderdomliga
byggnader, ss. kyrkor från den äldre medeltiden.
Särsk. står textilkonsten högt, befordrad bl. a.
av en konstslöjdsanstalt.
Tarrekaise, fjällkomplex, c:a 20 km v. n. v.
om Kvikkjokks kyrkplats på n. sidan av
Tarre-älven, uppbyggt huvudsakl. av amfibolit, vilken
i fjällkomplexens s. v. del innesluter ett flertal
linser av magnesit. Högsta punkt 1,850 m ö. h.
Tars, tarsus, zool. 1) Hos insekterna (se
d. o., sp. 49) extremiteternas 5:e led. — 2) Hos
landdjuren bland ryggradsdjuren utgöres t.
el., som den också kallas, v r i s t e n urspr. av
2 rader ben (en proximal med 3 och en distal
med 5 ben) och av 1 el. 2 centralt mellan raderna
belägna ben, t a r s a 1- el. v r i s t b e n. Med
hänsyn till t:s utbildning erbjuda de olika
klasserna och ordn. betydande olikheter (ang. t. hos
fåglar se d. o., bild 2 och 3 å pl.).
Tarsis, i bibeln namn på en av Tyros’
viktigaste kolonier i s. v. Spanien. — Uttrycket
”tarsisskepp” betecknade väl urspr.
handelsfartyg, som seglade till T., men senare även
fartyg, som gingo till andra trakter.
Tarsled, sn i Älvsborgs län, Kullings hd,
närmast s. v. om Herrljunga; 15,37 km2, 567 inv.
(1954). Småkuperade, numera odlade och
skogbevuxna f. d. svältmarker. 541 har åker. Ingår
i Herrljunga, T:s, Remm ene, Fölene och
Egg-vena pastorat i Skara stift, Kullings kontr.
Tillhör Herrljunga köpings storkommun.
Tarsus, T a r s o s, stad i s. ö. Mindre Asien,
Turkiet, i en bördig trakt 15 km från
medelhavskusten, c:a 28,000 inv. Handelscentrum,
bomullsindustri. — Det moderna T. ligger på samma
ställe som det forntida. T. nämnes f. f. g. av den
assyriske konungen Salmanassar III och var
sedan antiken igenom den förnämsta staden i
landskapet Cilicien, vars historiska öden den
delade. När Cilicien 66 f. Kr. gjordes till romersk
provins, blev T. dess huvudstad och spelade en
betydande roll under republikens sista tid.
Kejsartiden var T:s glanstid; det var då en av ö.
Medelhavsbäckenets mest berömda städer, en rik
och mäktig handelsstad och ett betydande
bild-ningscentrum; aposteln Paulus var född här. —
T. är rikt på rester från sin forna storhetstid.
Tartaglia [-ta’lja], it., den ”stammande”, en
stående mask i det neapolitanska folklustspelet
(commedia delfarte, se d. o.).
Tartan [tä’tan], skotskt rutigt el. randigt
ylletyg.
Tartärer, se Tatarer.
Ta’rtaros, grek, myt., ”Tartaren”, den
djupast belägna delen av underjorden (Hades), dit
Zeus nedstörtat de besegrade titanerna och andra
urtidens vidunder i evig natt. Senare utbildade
sig föreställningen om T. som ett pinorum för
avlidna brottslingar.
Tartele’tter, små bakverk av mör- el.
smördeg, fyllda med frukt el. någon stuvning.
Tarti’ni, Giuseppe, italiensk musiker (1692
—1770). Han bosatte sig 1721 i Padova, blev
violinist vid basilikan Sant’ Antonio och
öppnade en violinskola. Bland T:s musikteoretiska
skrifter är ”Trattato di musica” (1754) av
betydelse, emedan han där beskriver sin upptäckt av
kombinationstonerna. — T. var sin tids störste
violinmästare, och i fråga om stråkföringen,
varom han utgav skriften ”L’arte dell’arco”,
blev hans konst förebildlig för hela det följ,
violinspelet. Hans av ädel melodik och konstfullt
ackompanjemang utmärkta kompositioner utgöras
av ett stort antal violinkonserter, violinsonater,
triosonater m. m. Särskilt berömd är
violinsonaten med ”Trillo del diavolo” (Djävulsdrillen).
Tarträt, kem., se Vinsyra.
Ta’rtu [-to], estn. namnet på Dorpat (se d. o.).
Tartuffe [-ty’f], huvudpersonen i ett berömt
lustspel av Molière; skenhelgon, lastbar och
hycklande sedlighetspredikant.
Tarvisio [-vi’siå], ty. Tarwis, stad i n. ö.
Italien, gränsstationen på järnvägen
Wien—Venedig, i alpdalen Val Canale; c:a 7,000 inv.
Tarzan (”apornas son”), huvudperson i en
rad äventyrsberättelser av den amerikanske förf.
E. R. Burroughs, utnyttjade av film, serier och
radio.
Tas(c)hi-lunpo, tibetanskt kloster s. v. om
Shigatse s. v. om Lhasa; betydande klosterstad
med c:a 3,600 munkar. T. grundlädes omkr. 1447
som ett säte för den ”gula” lamaismen. 1642
blev T. säte för Taschi Lama (se Lamaism).
Tasjkent [tajkjä’nt], huvudstad i Uzbekistan
vid Syrdarjas biflod Tjirtjik och järnvägen från
Moskva—Tjkalov; 585,005 inv (1939); uzbeker,
ryssar och kirgiser. Beläget i en konstbevattnad
oas, blev T. redan tidigt ett viktigt ekonomiskt
och kulturellt centrum i Centralasien. T. består
av två olikartade delar: en asiatisk del med
trånga gator och låga hus av lera el. soltorkat
tegel och en modern europeisk del med breda
och raka gator och vackra boulevarder. På gr.
av risk för jordbävningar äro husen i allm. låga,
och staden omfattar en mycket stor areal
(spår-vägslängd 55 km). Under sovjettiden har T.
utvecklats till ett viktigt centrum för
bomullsindustri, har dessutom tobaks- och konservfabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
