Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Talcahuano - Talent - Taler - Talfilm - Talg - Talgkörtlar, fettkörtlar - Talgljus - Talgoxe - Talia - Talich, Václav - Talipotpalm - Talisman - Talis Qualis - Talja - Taljrep - Talk - Tall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
765
Talcahuano—Tall
766
Talcahuano [-kaæa’nå], stad i mell. Chile,
prov. Concepciön, vid Stilla havet; c:a 35,000
inv. T. är staden Concepciöns hamn och Chiles
förnämsta örlogshamn.
Tale’nt (grek. ta’lanton, lat. talPntum, eg. våg,
vikt; jfr Talang), högsta enheten i det
forngre-kiska, urspr. från Orienten lånade vikt- och
myntsystemet. En t. innehöll 60 minor och 6,000
drachmer. T. har olika vikt och värde i olika
system. Viktigast äro den eginetiska t., 37 kg,
och den eubeiska 26,196 kg, som av Solon infördes
i Aten och fick stor spridning. Som mynt var
1 t. ung. = 4,200 kr. i silvervärde.
Taler, se Thaler.
Talfilm, se Ljudfilm.
Talg. 1) I teknisk mening det vid slakt
tillvaratagna fettet hos nötkreatur, får el. getter.
Nötkreatursfett kallas i handeln oxtalg, fett av
får och getter fårtalg. T. utvinnes ur
djurkroppens fetthaltiga vävnader genom utsmältning.
Oxtalg har en smpt av omkr. 450, fårtalg omkr.
500. Till kemisk sammansättning består t. av
stearin, palmitin och olein. För erhållandet av
särskilt ren vara (margarinfabrikation)
användes ox-t., som utsmältes vid högst 500. Produkten
kallas premier jus. Denna kan genom
kallpressning uppdelas i o 1 e o-m argarin el. oleo
(smp. 23—37°) samt presstalg (smp. 50
-5ö0).
2) Av flera träds frukter erhålles s. k.
vegetabilisk t. De mest bekanta ”talgträden” äro
Ostindiens Vateria indica, vars frön genom
ut-kokning ge ”talg”, använd till klart lysande och
tillika välluktande ljus, Pentadesma butyracea, i
Sierra Leone, engelsmännens butter- el.
tallow-tree, smör- el. talgträd, vars frukter innehålla
ett gulaktigt fett, samt Myristica sebifera, vars
frukter, ”talgmuskotnötter”, genom kokning
lämna ett slags till ljus användbar t.
Talgkörtlar, fettkörtlar, i huden
belägna körtlar, som avsöndra fettartade ämnen, vilka
ge huden glans och smidighet. Se vidare Hud,
sp. 523-
Talgljus, se Ljustillverkning.
Talgoxe, zool., se Messläktet.
Talia, se Thalia.
Talich [ta’li^], Våclav, tjeckisk dirigent (f.
1883), övergick efter några års verksamhet som
violinist (Berlin, Odessa) och violinprof. (Tiflis)
till dirigentbanan, var 1919—45 1 :e dirigent för
tjeckiska filharmoniska orkestern och prof, i
dirigering vid tjeckiska statskonservatoriet i
Prag samt företog med Prag-orkestern
konsertresor till Italien, England m. fl. länder; 1935
—45 ledare för nationaloperan i Prag, där ban
också dirigerade 1947—48. 1926—36 verkade T.
som 1 :e dirigent vid Konsertfören. i Stockholm,
där han gjorde sig uppskattad som en ledare av
glödande intensitet och överlägsen
gestaltnings-förmåga.
Talipotpalm, Co’rypha umbracuWfera, på
Ceylon växande hög palm med hjärtlika, ända
till 5 m långa och 4 m breda, i kanten djupt
sågade blad och toppställd blomställning. Bladen
användas till solskärmar, taktäckning etc. Av
märgen beredes ett slags sago.
Talismän (av arab, tilsam, plur. tilsamän,
trollbild), föremål, som tillskrives särskilt
skyddande egenskaper. Talismanföreställningen har
uppkommit på det primitiva stadiet och är
besläktad med tron på amuletter och fetischer,
mellan vilka gränserna ofta äro flytande. T. äro
huvudsakl. negativt avvärjande och anses verka
genom tecken el. magiska ord, som äro
inristade på dem.
Tälis Quälis [kv-], pseud., se Strandberg 1).
Talja, hissverk, bestående av två block, av
vilka intetdera har fler än 2 skivor, samt av
ett genom blockens skivgatt skuret tåg,
talje-löpare. På fartyg benämnas t. efter sitt särskilda
ändamål, ss. revtalja, styrtal ja och racktalja.
Varje t. har en halande part (taljelöparens fria
ända) och en fast part.
Taljrep, se Jungfru 1).
Talk, ett mycket mjukt, monoklint
kristalliserande mineral, som klyver sig i tunna,
genomskinliga, böjliga men ej elastiska fjäll med
livlig pärlemorglans och består av ett
vattenhal-tigt magnesiumsilikat, 3MgO. 4SiÜ2. H2O. T. är
fet el. hal för känseln. Till färgen är ren t.
antingen vit el. svagt färgad (grön-, gul- el.
ibland rödaktig). Förutom tydligt bl adi g t.
finnes även tät t. (späcksten el. s tea t i t).
T. bildas i naturen genom omvandling av andra
magnesiumrika, på aluminium fattiga el.
därifrån fria silikat, ss. olivin och vissa pyroxener
och amfiboler. Den uppträder mest inom
områden med kristallina skiffrar. I blandning med
klorit m. m. bildar t. bergarten t ä 1 j s t e n (se
d. o.). Se även Agalmatolit. — I finmalet
tillstånd har t. (el. t a 1 k u m) mångsidig
användning: som smörjmedel, poler- och
glättningsme-del för trä, järn och glas, i pappers-, textil-,
läder- och gummiindustrierna, för glas (vitt
ogenomskinligt) och porslin (gammalt engelskt
porslin), vidare för tvål och puder. Späcksten
användes bl. a. som elektriskt motståndsmaterial
och för gas- och acetylenbrännare (hög
eldfasthet) samt till skrivkrita (skräddarkrita). —
Världsproduktionen av t., inkl, tälj sten,
utgjorde 1950 c:a 800,000 ton, varav 450,000 inom
U.S.A. I Sverige är t. känd från vissa gruvor
(Svartvik i Svärdsjö sn, Falun, Taberg i
Värmland, Persberg m. fl.), dock ej i större rena
förekomster. Ytterligare, dock ännu ofullständigt
undersökta, tillgångar äro kända från Frostvikens
sn i Jämtland.
Tall, Pinus, släkte av tallfamiljen,
karakteriserat av två slags mycket olika skott,
fjällbeklädda långskott och med 2—5 barr försedda
kortskott i långskottfjällens bladveck.
Hanblommorna sitta, flera tillsammans, vid basen,
honblommorna, få el. blott en, i spetsen av långskotten.
Fröfjällen utbildas till kottefjäll. Kottarna
avfalla hela, och fröna äro oftast försedda med
vinge.
Släktet har sin huvudsakliga utbredning i n.
halvklotets tempererade länder och räknar omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
