Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taganrog - Tagel - Tagelorm - Tagetes, sammetsros - Tagg - Tagger, Theodor (Ferdinand Bruckner) - Taggfeniga benfiskar - Tagghudingar - Taggmakrill - Taggsvampar - Taggtråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Tagel—Taggtråd
752
Tagetes patula.
spannmål och industristad. Under 2:a
världskriget utkämpades här flera hårda strider.
Tagel (samma ord som eng. tail, svans),
benämning på långa och styva hår i hästens man
och svans. T. användes till stoppning av
madrasser och möbler samt till piskslängar, snören,
linor, vävnader etc. — Ang. s. k.
vegetabiliskt t. se Krollsplint.
Tagelorm, zool., se Nematoder.
Tagétes, sammetsros, släkte av fam.
korgblommiga, med vanl. korta men breda,
en-könade kantblommor. Som ettåriga
prydnadsväxter odlas allmänt
T. patula och T.
erecta (från
Mexico), båda med
motsatta, glandelpric-kiga och starkt
luktande blad och
gula el. rödbruna,
ofta ”fyllda”
blommor.
Tagg, i) (Bot.)
Se Emergenser och
Tornar. — 2)
(Zool.) Se Hår.
Ta’gger, Th
eo-d o r, österrikisk
teaterledare och
författare (f.
1891), började som
lyriker, skrev
pjäser och noveller,
tog 1929
signaturen Ferdinand
Bruckner och väckte stor uppmärksamhet med
skådespelen ”Krankheit der Jugend” och ”Die
Verbrecher” (båda 1929), ”Die Kreatur” och
”Elisabeth von England” (båda 1930), som följts
av bl. a. ”Timon” (1932) och ”Die Marquise
von O.” (1933; efter Kleists novell). 1933
emigrerade T. till U.S.A., där han fortsatt sin
dramatiska produktion.
Taggfeniga
benfiskar, Acanthoptery’gii,
underordn. bland
benfiskarna, kännetecknad
bl. a. av fjäll med
taggiga kanter och hårda,
oledade benstrålar i
rygg- och analfenorna.
Tagghudingar,
Echinode’rma(ta),
provins bland de
ryggradslösa djuren. De
flesta t. äro utpräglat
radiärsymmetriska i
likhet med
celente-raterna. Den
femstrå-liga symmetrien hos t.
är dock i motsats till
den fyr- el.
sexstrå-liga hos
celenterater-na ej ursprunglig utan
har uppkommit ur
Schematisk bild av
vatten-kärlsystemet hos en
sjöstjärna.
ap ampull, k oralring, ma
madreporplatta, p poliska
bläsor, r radiärkanaler, 5
sugfötter, st stenkanal.
12 3 4
Larver av 1 sjöstjärna, 2 ormstjärna, 3 sjöborre och
4 sjögurka.
bilateral symmetri. Hos vissa t. har sekundär
bilateral omformning skett. T. utmärkas av
mer el. mindre långt gående utbildning i
läderhuden av kalkstycken, vilka ofta som
rörliga taggar framträda på hudens yta, vilket
givit gruppen dess namn. De kännetecknas vidare
av det vätskefyllda vattenkärl- el. a m b
u-lakralsystemet, bestående av ett
rörsystem, börjande i huden med en av fina hål
genomborrad kalkplatta, madreporskivan,
genom vilken vatten intages i en ringkanal, från
vilken fem radiära kanaler utgå. Dessa bära
rader av slanglika ambulakralfötter, var
och en förbunden med en reservoar, en
ambula-kralampull. Fotterna bära i spetsen en sugskiva
och utgöra hos flertalet t. de enda
rörelseorganen. Larverna äro bilaterala och genomgå en
komplicerad förvandling. T. äro i regel
bottendjur och förekomma i alla hav och på alla
djup. T. voro rikt företrädda redan i de
kamb-riska och siluriska haven, bl. a. genom de nu
utdöda grupperna Cystoidea (se Cystidéer) och
Blastoidea. De indelas i hårstjärnor,
Cri-noidea, havs- el. s j ö g u r k o r el.
sjökorvar (se Sjökorvar), Holothurioidea el.
Holothu-ria, sj öborrar, Echinoidea, sjöstjärnor,
Asteroidea, och ormstjärnor, Ophiuroidea.
Taggmakrill, Trachürus (Cäranx) trachürus,
taggfenig benfisk, till kroppsformen lik en
makrill och omkr. 40 cm lång. Ovan är den
olivgrön, under silvervit. T. förekommer i
Medelhavet, i Atlanten och kring Japan. Vid
Bohuslän är den ej sällsynt. Som matfisk har den
föga betydelse i Sverige.
Taggsvampar, Hydnäceae, bland
hymenomy-ceterna, kännetecknas av att hymeniet bekläder
tagg- el. vårtlika utväxter på fruktkropparna.
Viktigaste släktet är Hydnum med skarpa,
syl-lika hymenietaggar; två arter, blek t. (H.
re-pandum) och fjällig t. (H. imbricatum), äro goda
matsvampar.
Taggtråd, stängseltråd, vanl. tillverkad genom
hoptvinning av två galvaniserade järntrådar,
mel
Blek och (t. h.) fjällig taggsvamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
