Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sölvesborg - Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg - Söm - Söm el. sutur - Sömn - Sömnad - Sömngång - Sömnlöshet el. insomni - Sömnmedel, hypnagoga medel - Sömnrörelser - Sömnsjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg—Sömnsjuka
733
1952), tillhörande Stockholms bomullsspinneri
och väfveri ab. (c:a 150 arb.). Den inre hamnen
är 6,5 m djup, den yttre hamnen, c:a 2 km s.
om staden, har 100 m kaj vid 6 m djup. En
stor del av Iföverkens export går över S:s
hamn. S. har samrealskola och hem för kroniskt
sjuka; fornstuga; tingsställe. I S. utges
Sölves-borgs-Bladet och Sölvesborgs-Tidningen, båda 4
ggr i veckan. — S. lyder under landsrätt
(Listers och Sölvesborgs domsaga) och bildar ett
pastorat i Listers och Bräkne kontrakt, Lunds
stift. — Litt.: W. Anderson, ”S.” (i ”Sveriges
städer”, 3, 1918); C. G. Weibull, ”S. 1445—
1945” (1945).
Sölvesborg—Olofström—Älmhults järnväg,
spårvidd 1,435 m; längd 72 km; öppnad för trafik
1901. Förvärvades 1944 av staten och
införlivades med SJ.
Söm, se Spik; jfr Hovbeslag.
Söm el. s u t ü r (lat. sutüra), den förening
mellan ben, särskilt kraniets platta ben, i vilken
dessa, vanl. med taggiga kanter, gripa in i
varandra, skilda blott av en ringa mängd fibrös
substans. De ifrågavarande benen uppstå ur
bindväv, varvid förbeningsprocessen börjar från vissa
”ossifikationspunkter”. De fibrösa mellanrummen
mellan benskivorna äro breda hos den nyfödde,
de avta småningom, men oförbenade springor
kvarstå länge, varigenom ytterligare tillväxt av
kraniet kan äga rum vid hjärnans utveckling. En
förbening av s. börjar i människans kranium
mellan 30- och 40-årsåldern. Sker för tidig
sam-manväxning överallt, bli huvudet och hjärnan
onaturligt små (jfr Mikrocefali). Icke sällan
inträffar, att s. stå öppna länge el. under hela
livet. Jfr även Huvudskål, med bilder.
Sömn, periodisk nedsättning i organismens
verksamhet, åtföljd av mer el. mindre omfattande
medvetslöshet. Till uppkomsten av s. medverka
en viss grad av trötthet, utestängandet el.
försvagandet av sinnesintryck från de olika
recep-torerna ävensom avkoppling av den högre
själs-verksamheten, t. ex. genom enformiga
sinnesret-ningar (vaggvisor etc.) och suggestion. Vid den
på så sätt uppkomna hämningen i nervsystemets
högre delar medverkar ett särskilt i
hypothala-musområdet (se Hjärna, sp. 356) beläget
sömncentrum. Skador på denna plats kunna medföra
abnorm sömnlöshet el. sjukligt sömnbegär. Under
s., som är ett vilotillstånd för vissa delar av
centrala nervsystemet men även för kroppen i övrigt,
kunna rester av medvetandet kvarstå i form av
dröm. Omsättningen nedgår till ett lågt
vilovär-de, musklerna avslappas, hjärtat slår
långsammare, medan blodström och blodtryck avta
liksom andningen, och avsöndringen från många
körtlar minskas. S:s djup varierar, vanl. är det
störst någon timme efter insomnandet. Behovet
av s. avtar med stigande ålder och företer stora
individuella växlingar. Under sjukliga
förhållanden uppträda olika sömnliknande tillstånd (dvala,
koma, letargi, stupor) med växlande grad av
förlust av medvetandet. Jfr Sömnmedel,
Sömnlöshet och Vintersömn.
Sömnad, sättet att med hjälp av nål och tråd
734
förena två stoffer, avsluta en kant el. utföra en
ornering. Stygnen kunna i huvudsak räknas till
grupperna förstygn, efterstygn och slingstygn.
Enkla sömsätt äro tråckling, fållning, kastsöm,
knapphålssöm och sticksöm. Jfr Konstsömnad.
Sömngång, se Somnambulism.
Sömnlöshet el. insomni (lat. inso’mnia),
ett symtom, som kan uppkomma av flera
anledningar: genom hjärnans överretning på grund
av febertillstånd, smärtor, överansträngning med
arbete samt kanske allra vanligast på psykisk
väg genom sorg och oro, ibland också vid
sinnessjukdomar. Behandlingen består i att söka
avlägsna orsakerna; som medikament begagnas
lugnande medel och sömnmedel.
Sömnmedel, hypnagoga medel (lat.
hypnötica, av grek. hy’pnos, sömn), medföra sömn
(narkos) genom förlamande verkan på delar
av stora hjärnan. S. äro en grupp av narcotica.
Kemiskt tillhör de flesta s. fettserien el. alifatiska
serien bland de organiska ämnena; morfin
tillhör dock alkaloiderna; även opium brukas
ibland som ro- och sömngivande medel. De
sistnämnda medlen brukas särskilt, då sömnen hindras
av smärtor, de förra företrädesvis vid nervös
sömnlöshet, upphetsning o. dyl. Mot kronisk
sömnlöshet ges försiktigt minsta verksamma doser
av fettseriens s. med pauser och omväxling av
preparat, då patienterna ofta vänja sig vid dessa.
— Äldst bland s. av sistnämnda grupp är k 1
o-ralhydrat el. k 1 o r a 1. Kloralhydrat medför
vanl. sömn på 10—15 min. Det ger vid
oförsiktigt bruk förgiftning. — Bland senare använda
s. märkas följ.: Sulfonal el.
dietylsulfondi-metylmetan, som verkar långsamt och ofta
medför sömnighet under följ. dag. Dosen bör ej ges
under längre tid på grund av fara för kronisk
förgiftning. Liknande egenskaper har
metyl-sulfonal el. t r i o n a 1. En serie andra s. äro
derivat av urinämne, bland vilkas märkes
veronal, som verkar på omkr. en halv timme men
ej kan ges under längre tid och kräver
försiktighet. Medinal el. veronalnatrium
kan ges i lavemang el. insprutas under huden.
Vidare märkas dial, det särdeles verksamma
preparatet 1 uminal, luminalnatrium,
e v i p a n samt de båda bromhaltiga s. a d a 1 i n
och det relativt föga giftiga, svagt verkande
medlet b r o m u r a 1. Utom dessa finnas talrika
andra: amylenhydrat och paraldehyd,
ganska retande, tagas utspädda med vatten, samt
k 1 o r a 1 a m i d el. kloralformamid, u r e t a n el.
etyluretan, hedonal, volun tal, det
lumi-nal närstående preparatet p h a n o d o r m m. fl.
På senare tid har man som s. använt preparat
med antihistaminverkan.
Sömnrörelser, bot., se Retningsfysiologi, sp. 909.
Sömnsjuka. 1) I Afrikas tropiska regioner
bland de infödda utbredd kronisk sjukdom, som
framkallas av parasiter, tillhörande
Trypanosoma-släktet. överföringen sker i regel genom en
fluga, Glossina palpalis, el. från människa till
människa genom könsumgänge. S. har en
in-kubationstid av 10—20 dagar, börjar smygande
med feberattacker, som kunna fullständigt
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
