Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland, Sörmland - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
711
Södermanland
712
Åkerns användning i Södermanlands län.
Växtslag Åkerarealens användning 1951 Total skörd 1951 i ton Ärlig skörd i dt per har 1951
har •/.
Höstvete .............. 13,338 7,« 19,070 14,3 j
Vårvete ............... 10,564 6,0 15,630 14,8
Råg .................... 3,086 1,8 4,470 14,5 .
Korn ................... i,737 1,0 3,49° 20,1
Havre ................. 32,007 18,3 66,890 20,9
Blandsäd .............. 15,139 8,7 31,640 20,3
Baljväxter ............. 3,i54 1,8 4,850 15,«
Potatis ................ 2,960 1,7 29,920 101,1
Sockerbetor ................ 5 — 60 126,0
Foderrotfrukter ... 725 0,4 21,050 290,4
Grönfoder av säd . 2,896 1,7
Vall till slåtter ... 47,447 27,0
Annan vall ............ 18,380 10,5
Oljeväxter ............. 8,043 4,«
Spånadsväxter .... 215 0,1
Köksväxter ............... 119 0,0
Andra växtslag .. 179 0,1
Träda och obrukad
åker ................ 15,214_______________________8.7_
Summa 175,208 100,0 |j j
barrskog. Barrskogarna uppta framför allt stora
arealer på de forna allmänningarna, ss.
Hanveden och Kolmården, där verkliga,
högproduktiva timmerskogar finnas. Några växtarter nå
sin n. gräns inom S. el. uppträda mycket
sparsamt längre mot n. Sådana äro grusslok, lundslok,
skärmstarr och surbjörnbär. Pipflokan har sin
enda nordiska förekomst på Kolmården.
Djurvärlden överensstämmer i huvudsak med
den i angränsande landskap. Älg, rådjur,
grävling, räv och vesslor äro vanliga, och dovhjort,
tysk hare och fasan ha med framgång
inplanterats. Skedand, årta och brunand förekomma
jämte andra änder ganska allmänt, och vid några
insjöar häcka glada, fiskgjuse och knölsvan.
Bland skärgårdsfåglarna märkas några få
havsörnar, vigg och labb samt kolonier av tordmule
och skräntärna. I Hjälmaren och Båven finns
den i Sverige sällsynta malen.
Befolkning och bebyggelse. S. hade 1/t 1953
712,125 inv. 1940 var folkmängden 492,421 och
1950 667,762, d. v. s. en folkökning med 35,5%
(hela riket ökade samtidigt 10%). Inkl,
stadsbefolkningen var medelfolktätheten 1953 86 inv. pr
km2. Av stadsbefolkningen tillhörde 363,805
Stockholms stad s. om Slussen. Av invånarna
bodde 1950 88% i S:s 102 tätorter (med minst
200 inv.). Frånräknas de administrativa
tätorterna, var befolkningstätheten på landsbygden 17
inv. per km2. Glesast bebyggda äro gränstrakterna
mot Östergötland, kustbygden i s. ö. och
skärgården (med 10 inv. per km2 och därunder). Det
moderna näringslivets och kommunikationernas
utveckling har under det senaste halvseklet givit
upphov till ett stort antal nya tätorter. 1953
bodde i S:s 13 städer (inkl. Stockholm s. om Slussen)
75 % av befolkningen.
Ekonomisk geografi. Jordbruk. Enl.
Sveriges indelning i naturliga jordbruksbygder ingår
hela S. i Mälar- och Hjälmarbygden.
Jordbruks-räkningen 1944 visar, att av landarealen upp-
togo åker 212,951 har (25,8%) och skogsmark
428,371 har (52,4%). De medelstora jordbruken
dominera, emedan stora delar av S. äro
utpräglade herrgårdsbygder. Arrendejord utgjorde därför
90,908 har el. 42,7 % av totala åkerarealen (motsv.
riksmedeltal 26,7%). Åkerjordens användning
och avkastning framgår av tab. Jämföres
åkerjordens användning 1944 och 1951, konstateras,
att höstvetearealen nedgått med 28 %, medan
vårvetearealen mer än fördubblats. Rågarealen har
nedgått starkt med ej mindre än 57,5 %. I stället
ha bl. a. oljeväxter tillkommit som nya inslag
i växtföljden.
Boskapsskötsel. Antalet husdjur var i
S. 1944: 27,011 hästar, 130,685 nötkreatur, därav
77,417 kor, 14,842 får, 30,185 svin och 224,164
höns. Antalet bisamhällen var 16,356. Sedan dess
har emellertid hästbeståndet minskat med c:a
40 % och nötkreaturen med 8 %. Antalet 1949
redovisade kreaturslösa brukningsenheter, d. v. s.
utan kor, var i Södermanlands län 350 el. 5,3%
(riksmedeltal 7,8%). Nötkreaturens kvalitet och
avkastning är hög. Svensk röd och vit boskap
(SRB) är dominerande nötkreatursras.
Anslutningen till kontrollföreningsverksamheten är
mycket god; mer än hälften av kostammen
tillhör kontrollerade besättningar. Avkastningen är
i medeltal per redovisad ko och år 4,081 kg mjölk
med 3,96 % fetthalt.
Skogsbruk. På många håll, ss. på
Södertörn, försvåra de starkt brutna terrängformerna
en rationell skogsskötsel. En följd av den ökade
inplanteringen av gran är, att landskapets
tidigare karaktärsträd björken har påfallande
avtagit i frekvens. Vid riksskogstaxeringen 1927
täckte den skogsprodukti va marken 343,000 har
(55°/o) och myr 21,900 har (3,5%) av
Södermanlands län. Skogsmarkens fördelning på olika
trädbestånd utgjorde: tallskogar (17,1%,
granskogar 9,0 %, barrblandskogar 39,2 %, blandade
barr- och lövskogar 23,5% och lövskogar 11,2%.
De mossrika skogarna dominerade med 80,1 %.
Den sammanlagda kubikmassan för träd med
minst 5 cm i diam, i brösthöjd uppskattades till
35 mill. m3, varav tall utgjorde 50%, gran 35%
och lövträd 15 %.
Fiske. I 1945 års folkräkning redovisades
739 förvärvsarbetande personer med fiske som
näringsfång. Av dessa voro 312 bosatta på
Södertörn. Viktigast är strömmingsfisket, som för
Södermanlands län 1951 utgjorde 1,633 ton till
ett värde av 974,000 kr. Totalt uppgick länets
östersjöfiske till 1,770 ton, värda 1,17 mkr.
Bergshanteringen i S. har gamla anor.
De nu nedlagda järnmalmsgruvorna på Utö
började bearbetas redan under 1100-talet och
representera den tidigaste malmbrytningen i fast berg
i Sverige. Från medeltiden härstammar även
Tunabergs f. d. bergslag på ö. Kolmården, där
under gångna tider stora malmfyndigheter ha
exploaterats. Skottvångs gruvor i Gåsinge sn
voro förr leverantörer av malm till Åkers
styckebruk. F. n. bearbetas endast Kantorps gruvfält
i Sköldinge sn och Stavsfältet i Floda sn, som
ägas av Boxholms ab. i Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
