Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderköping - Söderlund, Erik - Söderlund, Ernst - Söderlund, Gustaf (ämbetsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Söderlund
706
städer närmast efter Stockholm och Kalmar.
Det tyska inflytandet i staden var starkt, vilket
bl. a. framgår av S :s stadslag,
Söderköpings-rätten (trol. från 1280-talet, bevarad endast i
fragmentariska avskrifter, utg. av G. E.
Klem-ming i ”Vitterhets historie och antikvitetsakad:s
handl.”, N. f., 5, 1867), enl. vilken vissa av
stadens ämbeten skulle innehas av lika antal
östgötar och tyskar. S. var ej befäst men
skyddades utåt havet av fästet Stegeborg, anlagt i
början av 1200-talet. Omkr. 1600 började
Norrköping överflygla S. De förhoppningar om
upp-blomstring av handel och industri, som uppstodo
i samband med öppnandet av Göta kanal (1832),
ha ej gått i uppfyllelse. Däremot har den 1842
inrättade vattenkuranstalten haft stor betydelse
för S.
S. begränsas i n. av det branta Ramunderhäll
el. Ramunderberget (78 m ö. h.) och genomflytes
av den lilla grumliga, slingrande Storån. Den
äldre (v.) delen av S. har i stort sett bevarat sin
medeltida, oregelbundna stadsplan. Under
medeltiden hade S. 3 kyrkor: S:t Laurentii (nuv.
Stadskyrkan), S:t Drotten (se Drothem) och
S:t Ilians. Av den sistn., som revs under
reformationen, finns intet kvar. Stadskyrkan är en
3-skeppig, rektangulär tegelbyggnad med vackert
ornerade gavlar från medeltidens senare del;
kyrkans äldsta delar tillhöra av
byggnadsformerna att döma tiden omkr. 1300. Altartavlan
föreställer ”Jesu födelse” och är en av P. Hörbergs
mest kända målningar. Klockstapeln är från 1582
och i huvudsak bevarad i sin ursprungliga form.
Drothems kyrka härstammar från medeltidens slut
men är trol. en ombyggnad av en äldre;
altarskåpet (från 1512) är av svensk tillv. S. har flera
gamla sten- och trähus, bland vilka märkes det
s. k. Biskop Brasks tryckeri. Rådhuset (av sten
och med trätorn) är från 1777, då ett äldre,
betydligt vackrare rådhus med ett ståtligt torn
nedrevs för att lämna plats åt det nuv. Till den
i stadens ö. del belägna S:s brunns- och
badinrättnings hälsokälla, sedan gammalt kallad
Ragn-hilds källa, är en sägen om S:t Ragnhild knuten.
Hälsokällan, som torde ha varit bekant och
använts redan under medeltiden, iordningställdes
Rådhuset och Storån i Söderköping.
NF XX — 23
för medicinskt bruk 1718 av M. G. v. Block,
och 1842 inrättades där den första svenska
vattenkuranstalten. S. var en tid en av Sveriges
förnämsta kurorter, och brunns- och
badanstalten är fortfarande av stor betydelse för staden,
vars viktigaste näringskällor annars äro en del
småindustrier och handel. Industrien omfattade
1950 22 arbetsställen med sammanlagt 290 arb.
S. har sedan 1893 förbindelser med Sveriges
övriga järnvägsnät genom
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnväg och har
ångbåtsför-bindelser genom Göta kanal; länslasarett,
epidemisjukhus, hem för obotligt sjuka och en länets
sinnesslöanstalt; samrealskola; tingsställe i
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga. I
ö. delen av S. ligger Gilleskullen med ett
friluftsmuseum med kulturhistoriska byggnader och
saml., tillhörande S :t Ragnhilds gille. S. lyder
sedan 1947 under landsrätt (Hammarkinds,
Stegeborgs och Skärkinds domsaga) och består som
kommun betraktat av 3 församlingar, S. (sedan
30/i 1953 S:t Laurentii församling), Drothem
och Skönberga, av vilka S. och Skönberga bilda
ett och Drothem ett pastorat i Hammarkinds
kontrakt, Linköpings stift. — Litt.: S. Erixon, ”S.”
(i ”Gamla svenska städer”, 6, 1918—19); E.
Lundberg, ”S.” (1928); S. Ljung, ”S:s historia”,
1 (1949; tiden till 1568); ”Sparbanken i S. 1851
—1951”, utg. av E. Erixon (1951).
Söderlund, Erik Gustav, jurist (f. 1899 24/ii),
jur. kand. 1923, assessor i Svea hovrätt 1933,
hovrättsråd där 1939, justitieråd sedan 1950. S.
har tjänstgjort i processlagberedningen 1938—44,
biträtt i Justitiedep. 1944—47, var led. av
straff-rättskommittén 1948—50 och jur. biträde åt
Kontrollstyrelsen 1938—50.
Söderlund, Ernst Frithiof, historiker (f.
1903 26/a), fil. lic. vid Stockholms högsk. 1935,
fil. dr 1945. S. blev 1944 doc. i ekonomisk
historia vid Stockholms högsk. och 1949 prof, där i
samma ämne. Bland S:s skrifter märkas
”Stockholms hantverkarklass 1720—1722”
(gradual-avh., 1943), ”Hantverkarna. 2. Stormaktstiden,
frihetstiden och gustavianska tiden” (i ”Den
svenska arbetarklassens historia”, 1949) och
”Sveriges trävaruexport 1850—1900” (i det av
S. redigerade ”Svensk trävaruexport under
hundra år”, 1951). S. är även verksam som förf,
av läroböcker i historia och är sedan 1953
huvudred. för den på hans initiativ s. å. startade
tidskr. Scandinavian Economic History Review.
Söderlund, Gustaf, ämbetsman, finansman
(f. 1890 20/i), efter kansliexamen i Uppsala 1913
anställd i Kammarkollegiet och från 1918 i
Fi-nansdep., där han 1924 blev statssekr. 1926
övergick S. till Stockholms kommunalförvaltning som
finansborgarråd men blev 1931 verkst. dir. i
Svenska arbetsgivarefören. På denna post
kvarstod han till 1939 (formellt till 1941), då han
blev ordf, och chef för Statens
industrikommission. 1943—46 var S. ordf, i Svenska
arbetsgivarefören. och är sedan sistn. år verkst. dir. för
Skandinaviska bankens stockholmskontor. S. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1927—33 (högerman)
och har innehaft ett stort antal offentliga ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
