- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
677-678

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällskapet Hem i Sverige (Nationalföreningen mot emigration) - Sällskapet Länkarna - Sällskapet Pro patria - Sällskapsöarna - Sällstorp - Sällsynta jordartsmetaller (jordarter)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

677 Sällskapet Hem i Sverige—Sällsynta jordartsmetaller 678

Sällskapet Hem i Sverige, 1925—50 namn på
Nationalföreningen mot
emigration. Sällskapets verksamhet bestod huvudsakl.
i jordförmedling åt egnahemsbyggare och
bedrevs genom ab. Svensk jordförmedling och den
inom detta bolag verksamma
låneförmedlings-föreningen Hem i Sverige. 1949 avyttrade S. sitt
aktieinnehav i ab. Svensk jordförmedling och
ombildades 1950 till Stiftelsen Hem i
Sverige med endast 7 led., av vilka 1 utses
av Sveriges lantbruksförb., medan de övriga
komplettera sig själva. Stiftelsen bedriver
upplysningsverksamhet till tjänst för villabygge,
heminredning m. m., främst genom utgivande av
tidskr. Hem i Sverige.

Sällskapet Länkarna, namn på föreningar av
f. d. alkoholister för ömsesidig hjälp till
fortsatt nykterhet. Idéen till en sådan verksamhet
uppstod på 1930-talet i U.S.A. under påverkan
av den s. k. oxfordgrupprörelsen. I Sverige
upptogs verksamhet av detta slag 1945. 1953
finnas föreningar med namnet S. på 33 orter.

Sällskapet Pro patria, välgörenhetssällskap,
enl. traditionen ledande sitt ursprung från en av
Engelbrekt och Karl Knutsson stiftad orden,
Svenska lantgillet. Stora förtjänster om S:s
utveckling inlade på 1700-talet Edvard Carleson,
som ombildade orden (flera grader: först 4, sedan
6); namnet blev Svenska lantorden; dock
skulle rätta namnet döljas och orden utåt
benämnas ”Amor patriae” el. ”Pro patria”. Dess
uppgift var att bidraga till ”nyttiga kunskapers
utspridande i allmänna hushållsärenden, till
lantbrukets och slöjdernas upphjälpande och
uppmuntran”. För detta ändamål bildades inom S.
ett särskilt utskott, Patriotiska utskottet, ur
vilket slutl. 1772, efter schism med S., uppstod
Patriotiska sällskapet. 1778 erhöll S. rätt att kallas
kungl. sällskap, dess verksamhet blev huvudsakl.
välgörande, och 1814 upphörde dess karaktär av
ordensinrättning. S:s nuv. verksamhet avser
dels att utöva välgörenhet, som, sedan dess
tidigare barmhärtighetsstiftelse, Bambördshuset
Pro patria, 1952 nedlagts, består i att lämna
penningunderstöd till främjande av svenska barns
el. svensk ungdoms vård och fostran ei.
utbildning el. till vård av behövande ålderstigna, sjuka
el. lytta, varvid särsk. böra ifrågakomma vård
av spädbarn, barn, födda av fattiga föräldrar på
S:s barnbördshus, gravida kvinnor, f. d.
barnmorskor och innehavare av S:s medalj, dels
att genom utdelande av medaljer (2 större och
2 mindre av guld el. silver), vilka innehavaren
äger rätt bära offentligen, uppmuntra och belöna
medborgerliga dygder och förtjänster, ädla
gärningar m. m., ävensom trohet och flit hos de
tjänande klasserna (även gratifikationer). ■—
Litt.: Th. Engelhart, ”Kongl. S.” (1901).

Sällskapsöama, fr. Archipel (el. Hes) de la
Société, fransk ögrupp i Polynesien, tillhörande
Franska Oceanien (se karta vid Oceanien); c:a
1,500 km2, c:a 31,000 inv. (1950), nominellt
kristna; c:a 30% äro fransmän och blandras,
ögruppen ligger v. om Tuamotuöarna, mellan 148° 5’
och 1540 43’ v. Igd samt mellan 150 48’ och

170 53’ s. br. Den består av 14 öar, nästan
alla höga och uppbyggda av ungvulkaniska
bergarter. De indelas i två grupper, Lovart- och
Läöarna (lies du vent och lies sous le vent). De
förstn., 5 till antalet, äro viktigast, bland dem
den största ön, Tahiti (se d. o.), med
huvudstaden Papeete. Den näst största ön, Moorea, är
132 km2 med c:a 3,000 inv.; 1,212 m hög. öarna
omges av korallrev, de minsta äro f. ö. atoller.
Främst exporteras fosfat, kopra och vanilj. Cook,
som 1769 besökte ögruppen, gav den dess nuv.
namn efter Royal Society i London. S.
annekterades av Frankrike 1842 och blevo fransk
koloni 1880.

Sällstorp, sn i n. Halland, Viske hd, vid
väst-götagränsen; 20,32 km2, 286 inv. (1954). 495
har åker. Medeltida kyrka, ombyggd bl. a. 1791.
Ingår i Veddige, Ås och S:s pastorat i
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. Tillhör
storkommunen Veddige.

Sällsynta jordartsmetaller. Sällsynta
jordarter är det gemensamma namnet på en
rad basiska oxider, vilka i såväl kemiskt som
fysikaliskt hänseende skilja sig mycket litet från
varandra. De härstamma från vissa grundämnen,
de s. k. sällsynta
jordartsmetaller-n a (se tab.). Alla dessa grundämnen äro i sina

De sällsynta jordartsmetallerna.

Namn [-Symbol Atomvikt Atom-nr-] {+Sym- bol Atom- vikt Atom- nr+}
Skandium Sc 45,10 21
Yttrium Y 88,92 39
Lantan La 138,92 57
Cerium Ce 140,13 58
Praseodym Pr 140,92 59
Neodym .. Nd 144,27 60
Prometeum Pm 147 61
Samarium Sm 150,43 62
Europium .. Eu 152,0 63
Gadolinium Gd 156,’ 64
Terbium Tb 159,2 65
Dysprosium Dy 162,49 66
Holmium Ho 164,94 67
Erbium Er 167,2 68
Tulium Tu 169,4
Ytterbium Yb 173,04 70
Cassiopeium (Lutetium) .. Cp 175,0 71

föreningar 3-värda liksom aluminium, men deras
hydroxider skilja sig från aluminiumhydroxiden
därigenom, att de i likhet med kalciumhydroxid
ha svagt basisk karaktär. På gr. av den stora
släktskapen mellan dessa grundämnen finner man
aldrig jordarterna ensamma, utan de mineral,
vilka föra s., innehålla i allm. en hel serie av
dem. På kemisk väg skiljer man de olika
jordartsmetallerna från varandra genom fraktionerad
kristallisation, beroende på olikheter i vissa
dub-belsalters löslighet. Numera har man i
röntgen-spektrografien och den optiska spektralanalysen
ett medel, varigenom särskiljandet och
bestämmandet av de olika grundämnena betydligt
underlättats. S. förekomma alltid i eruptiver el.
i kristallina skiffrar, företrädesvis i gnejser och
graniter (pegmatit). Sekundärt förekomma de i
alluvial sand, t. ex. monazitsandsten. Bekanta
fyndorter äro Bastnäsa och Ytterby i Sverige,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free