Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sådd - Såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Såg
658
Fig. 2. Utmatare med
tan-dade valsar.
så stora inställningsmöjligheter, och utmatarna ha
sådana egenskaper, att samtliga utsäden kunna
sås med samma maskin. Vid s. av säd använder
man samtliga utmatare och billar. Vid s. av
oljeväxter och rotfrukter, kan man stänga för
vissa utmatare och taga bort el. hänga upp motsv.
billar. För att
underlätta styrningen
ha de flesta
maskinerna numera
för-ställare med
vridbara hjul. Förställa
-rens spårvidd kan
ändras, och för
anslutning mellan
så-dragen ställer man in
förställarens hjul så,
att man kan köra
maskinen tillbaka i
de gamla hjulspåren.
T raktordragna
maskiner ha i regel ej
förställare utan i
stället markörer, en
vid varje sida.
Endast en åt gången är
i funktion och ritsar
en linje på den osådda delen av fältet.
Häst-dragna maskiner ha en arbetsbredd av 1,5—3 m,
traktordragna 3,5—4 m.
Frösåningsmaskiner, avsedda för s. av
rot-fruktsfrö, äro konstruerade för rad-s. För
smärre odlingar användas enradiga maskiner, där
utmatningen av fröet sker genom reglerbara hål
medelst roterande borstar el. medelst skopor el.
cellhjul. Vid större rotfruktsodlingar omställes
en vanlig radsåningsmaskin för frö-s. Maskiner
för vallfrö äro i regel utförda för bredd-s. (3
—5 m breda). Utmatningen sker medelst
roterande borstar. Numera radsås ofta även vallfrö
medelst vanlig radsåningsmaskin.
Vid s. av trädgårdsväxter måste
fröna ofta myllas till ett visst bestämt djup för
att gro. I många fall kräva de en täml. hög
jordtemp. liksom även en viss fuktighetsgrad.
Vid s. på kalljord i mindre skala sås fröna för
hand i förut uppdragna fåror, men för större
odlingar ha Planet Juniors maskiner fått stor
användning. Dessa äro avsedda för s. i enkel
rad. Maskinen drar upp en fåra av önskat djup,
lägger fröna i enkel rad el. gruppvis med
bestämda avstånd i denna, myllar fröna och
trycker till jorden över dem. Den är därjämte
försedd med en s. k. markör, som drager upp ett
streck för nästa rad. I de allra största
köks-växtodlingarna användas radsåningsmaskiner av
samma slag som i jordbruket.
Ang. s. av s k o g s f r ö se Skogssådd.
Såg, spånavskiljande anordning, som alstrar
en relativt tunn slits i materialet (trä, metall,
sten m. m.). För maskinell sågning av t r ä
användas ram-, band- och cirkelsågar. Ramsågar
begagnas härvid enbart för uppsägning av
timmer på längden. De äro vanl. av vertikal typ (se
fig. 1); det karakteristiska organet är den s. k.
lösramen, i vilken
vanl. ett flertal
sågblad äro
inpostade parallellt
med varandra.
Lösramen rör sig
i gejdrar upp och
ned i stativet
medelst en vevstake,
varvid
timmerstocken matas in
kontinuerligt mot
bladsatsen me-
delst tandade
ma-tarvalsar. Vid
s. k. snabbramar
arbetar man med
325—375 slag per
min., varvid
maskinen per tim.
kan såga upp 60
st. 5 m långa och
vid toppändan 12"
tjocka
furustockar. Den
kontinuerliga matningen
nödvändiggör, att
sågbladen ställas
i någon lutning;
det härvid
uppstående s. k.
överskäret söker man
hålla vid c:a 55% av matningen per slag, så att
bladen ej släpa alltför mycket vid begynnande
uppåtgång. Styckningen av stocken kan tillgå
på två olika sätt: genomskärning, resp,
fyrskärning med ev. åtföljande delning. Vid
genom-sågning (fig. 2) postas ramsågen med ett relativt
stort antal blad, varvid stocken på en gång
upp-skäres med motsv. antal parallella sågsnitt.
Plankorna passera härefter ett kantverk (vanl.
med 2 sågklingor; kantsåg), som avskiljer
kantribben. Vid fyrskärning passerar stocken
2 ramar i följd, varvid den första ramen postas
med endast 2 blad (fig. 3). Vid denna
bearbetning erhållas 4 s. k. bakar mot 2 vid
genom-sågning, däremot mindre el. ingen ribb. I allm.
räknar man med något bättre sågutfall vid
fyrskärning. — Längduppsågning av timmer kan
ske även medelst cirkelsåg (tunn,
skivfor-mig, roterande klinga) el. med grova
bandsågar (klyvbandsågar). Vid båda dessa
metoder kan dock endast 1 sågsnitt åt gången
åstadkommas (fig. 4)- Ramsågning är
snabbare och mindre arbetskrävande och domi-
Fig. 1. Modern snabbramsåg,
postad för genomsågning el.
delning. Slaglängd 600 mm.
Fig. 2.
Princi-pen för
genomsågning.
Fig. 3.
Principen för
fyrskärning och
delning.
Fig. 4. Sågsnitt
vid
cirkelsåg-verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
