Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syntes - Syntesgas - Syntetisk - Syntetiska språk - Synvidd el. avstånd för det tydliga seendet - Synvillor - Syperb - Syra - Syraamider - Syraanhydrid - Syracuse - Syrafast material - Syrak - Syraklorider, aciklorider - Syrakusa (Siracusa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
641
Syntesgas—Syrakusa
642
Syrakusa, Utsikt över grekiska teatern mot staden och hamnen.
framställt urinämne 1828, har
dock just den organiska s.
firat de största triumferna i
kemins historia. Av tekniskt
viktiga ämnesgrupper, som nu
framställas syntetiskt och
förr kunde framställas endast
ur naturprodukter, må
nämnas organiska färgämnen,
läkemedel, alkohol, bensin,
garvämnen, f etter, vaxer,
gummi och plaster.
Syntesgas, gasblandning
av koloxid och väte, som
erhålles vanl. genom inverkan
av vattenånga på glödande
kol enl. formeln C + H2O =
CO + H2. S. användes t. ex.
för framställning av syntetisk
bensin.
Syntetisk, sammanbindan-
de; med konst framställd, i motsats mot naturlig,
t. ex. syntetiska ädelstenar. — Om syntetiska
omdömen se Kant.
Syntetiska språk, de arter av språk, vari de
grammatiska relationerna övervägande uttryckas
genom pre- el. suffigering; motsats:
analytiska el. analyserande språk, vari de
grammatiska relationerna uttryckas genom
omskrivning el. användandet av partiklar.
Synvidd el. avstånd för det tydliga
seendet, det avstånd, på vilket ett föremål bör
hållas, för att ögat utan ansträngning skall kunna
iakttaga det. Vid normala ögon är s. 20—30 cm.
Synvillor, feluppfattningar med synsinnet av
geometrisk art, se Optiska villor. Till s. räknas
stundom även s. k. subjektiva färger el.
kontrastfenomen, som uppträda, då man
betraktar en grå fläck, omgiven av en färgad
bakgrund. Fläcken framträder i bakgrundens
komplementfärg. Hit hör även fenomenet, att
skuggor förefalla färgade. Jfr Synsinnet.
Sype’rb, se Superb.
Syra. 1) (Bot.) Se Syrsläktet. — 2) (Kem.)
Se Syror.
Syraamider, kem. se Amider.
Syraanhydrid, kem., se Anhydrid.
Syracuse [si’rakjös], stad i staten New York,
U.S.A., vid Eriekanalen och Oswegokanalen; c:a
221,000 inv. S. har betydande industri
(automo-bil-, järn- och stålindustri, mekaniska verkstäder
m. m.) och univ., Syracuse Univ., gr. 1870.
Syrafast material utgöres av ämnen, som utan
att nämnvärt angripas kunna utsättas för syrors
inverkan. Sådana material äro t. ex. kiselsyrerikt
gjutjärn, bly, glas, glaserat porslin, stengods och
klinker. Modernt s. är kromnickelstål o. a.
specialstål. S. användes framför allt i den kemiska
industrien.
Syrak, se Jesu Syraks bok.
Syraklorider, aciklorider, kem.,
föreningar, i vilka hydroxylgruppen i
karbonsyror-nas karboxylgrupp ersatts med klor. Denna
sub-stitution utföres med fosfortriklorid el.
fosfor-pentaklorid- Sålunda erhålles av ättiksyra,
NF XX — 21
CH3COOH, acetylklorid CH3COCI. Inom den
oorganiska kemin kallas sådana derivat av
syresyror, i vilka en el. flera hydroxalgrupper ersatts
med klor, för s., t. ex. svavelsyrans s., SO2CI2,
sulfurylklorid.
Syraküsa (grek. Syräkusai, lat. Syracüsae),
off. S i r a c u s a, stad i s. Italien, på Siciliens
ö. kust; 66,000 inv.; huvudstad i prov. Siracusa
(se d. o.), ärkebiskopssäte. Nuv. S:s äldsta delar,
huvudsakl. av medeltida ursprung, upptaga den
ö, som under forntiden kallades Ortygia; här
märkas katedralen, uppförd inom ruinerna av ett
Athenatempel, samt det rika arkeol. museet.
På fastlandet kvarstå två kolonner av Zeus
Olympios’ tempel, en stor grekisk teater, ett nära
200 m långt altare, byggt av Hieron II, och en
romersk amfiteater. I platåns sydsluttning ligga
de berömda stenbrotten (latomierna), i vilka de
fångna atenarna fingo försmäkta. Vidare finnas
omfångsrika men utplundrade katakomber. S. har
bl. a. lervaruindustri och fiske samt livlig handel
och sjöfart. Under 2:a världskriget fick S.
vidkännas åtskillig ödeläggelse.
S. grundades av dorier från Korint, enl.
traditionen 734 f. Kr. Den äldsta staden låg på
Ortygia med den berömda källan Arethusa. S. växte
starkt, då det kom att intaga den ledande
ställningen på Sicilien, och utbredde sig till fastlandet.
I äldre tid härskade en jordbesittande aristokrati
(gamo’r6i), vilken störtades av en demokratisk
rörelse men återställdes av Gelon, som gjorde
sig till envåldshärskare (485—478). Han
efterträddes av sin bror Hieron I (reg. 478—467).
Den tredje brodern, Thrasybulos, störtades 465,
och demokrati infördes. 415 företog Aten den
ryktbara expedition mot Sicilien och S., som
slutade med den atenska härens undergång (413).
Vid ett anfall av kartagerna bemäktigade sig
Dionysios d. ä. makten 405. Hans son Dionysios
d. y. fördrevs av Dion 356. Detta ledde till svår
oro, och då ett nytt anfall av kartagerna
förestod, inkallades Timoleon från Korint (344) ;
denne lyckades återställa lugnet och besegra
kartagerna. Agathokles ledde 317—289 en ny mili-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
