Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Befolkning - Historia - Politisk indelning - Litt. - Sydaustralien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Sydaustralien
606
Befolkningens ungefärliga fördelning.
paner, äro ännu ganska fåtaliga. Under
mellan-krigsperioden var dock invandringen av japaner
stor, särsk. till Peru och Brasilien. Under
1930-talet skedde också en stor invandring av judar.
En mycket stor del av S:s befolkning är en
blandras av alla möjliga avtoningar mellan vitt, rött
och svart. Rasproblem existera emellertid
knappast i S. S. har en befolkningstäthet på 6,2 inv.
per km2. Befolkningen är emellertid mycket
ojämnt fördelad. Den är i regel störst i
kustlandet. Å andra sidan ha även i det inre av landet
industricentra börjat växa upp, vilka dra till sig
folk, t. ex. Jujuy i n. v. Argentina. Volta
Redon-da-området i Brasilien med dess jäm- och
kol-fyndigheter liksom fyndområdena för olja och
järn i Venezuela ha också en snabbt ökande
befolkning. Områdena med maximal
befolkningstäthet ligga som isolerade fläckar vid kusten.
De markeras av S:s storstäder, de tre snabbt
växande millionstäderna Säo Paulo, Rio de
Janeiro och Buenos Aires i ö., i v. Valparaiso och
Lima och i n. Caracas. Även betr. Bogotå och
La Paz, som redan under kolonialtiden voro
storstäder i det inre av kontinenten i v. gör sig en
befolkningsökning märkbar.
Historia. Om S:s förhistoria se Amerikansk
arkeologi, Indianer och Inkariket, om dess
upp-täcktshistoria och erövring av européer se
Amerika. Gränserna mellan Spaniens och Portugals
intressesfärer i S. uppdrogos av påven 1493 och
genom fördraget i Tordesillas 1494. Om den
portugisiska delens utveckling som koloni till
självständig stat se Brasilien, sp. 747 ff. På
1600-talet förvärvade holländare, engelsmän och
frans
män smärre kolonier i Guayana. — Efter de
äventyrliga framgångar, som följt de första spanska
erövrarna, Balboa, Pizarro, Mendoza, Valdivia
m. fl., infördes snart spansk förvaltning under
ledning av en vicekonung i Lima. I S. sökte
Spanien främst erhålla ädla metaller; landets
upp-blomstring hämmades genom en monopolistisk
handelspolitik. Utvecklingen i Europa under
1700-talet återverkade även i S. Handelstvånget
lättades, och S. uppdelades i flera förvaltningsområden.
Den franska erövringen av Spanien 1808 lossade
bandet med S., som ej erkände Joseph Bonaparte.
Frihetshjältar, ss. Miranda, Bolivar, San Martin
och Sucre, ledde 1810 ff. olika uppror, vunno
snabba framgångar, besegrades av de spanska
trupperna men fingo åter överhand, och 1824 vann
Sucre vid Ayacucho en avgörande seger. Redan
1822 erkände U.S.A. de sydamerikanska staterna,
men de erkändes först långt senare av Spanien,
Chile sålunda först 1844. Vid frigörelsen voro
gränserna ej överallt fixerade, vilket lett till
upprepade tvister och krig (se art. om de olika
staterna).
Politisk indelning. Av de fordom vidsträckta
europeiska kolonierna i S. återstå nu blott 4
jämförelsevis obetydliga, näml, brittiska,
nederländska och franska Guayana samt de till Stor-
Sydamerikas politiska indelning.
Areal km21 Folkmängd (år)
Republiker:
Colombia 1,138,243 11,259,700 (1950)
Venezuela 912,050 4,985,716 ( „ )
Brasilien 8,516,037 52,645,479 ( >, )
Ecuador 714.790 c:a 3,200,000 (1938)
Peru 1,249,049 8,492,873 (1950)
Bolivia 1,098,581 3,019,031 ( „ )
Paraguay 406,732 1,405,627 ( ,, )
Uruguay 186,926 2,318,320 (1947)
Argentina 2,778,412 15,893,827 ( „ )
Chile 741.767 5,866,189 (1950)
Kolonier:
Brittiska Guayana .. c:a 215,000 425,156, (1950)
Nederländska ,, 142,822 c :a 221,000 ( ,, )
Franska ,, c:a 90,000 28,537 (1946)
Falklandsöarna 11.959 2,231 (1950)
britannien hörande Falklandsöarna. Hela det
övriga S. är uppdelat i 10 självständiga republiker
(se ovanst. tab.).
Litt.: C. Munthe, ”S., en resehandbok” (1948);
”South American handbook” (30:e uppl.
1953)-— O. Nordenskjöld, ”Människor och natur i S.”
(1923); O. Schmieder, ”Länderkunde
Südameri-kas” (1932); R. H. Whitbeck, ”Economic
geo-graphy of South America” (3m uppl. 1940); E.
W. Shanahan, ”South America. An economic and
regional geography” (7:e uppl. 1949).
Sydaustralien, eng. South Australia, delstat i
Australiska statsförbundet, omfattande mell.
delen av fastlandets sydkust och dess uppland till
26° s. br. (se karta vid Australien) ; 984,350 km2;
646,073 inv. (census 1947; 315.533 1891), d. v. s.
knappt 0,7 inv. per km2. 1951 beräknades
folkmängden till c:a 720,000. Äntalet icke
uppblandade infödingar har beräknats till 2,700 men är
med säkerhet betydligt större. S. är väsentl. ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
