Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
601
Sydamerika
602
terligare genom ymniga zenitalregn under de båda
högsta solstånden. Sistn. område erhåller på så
sätt en årlig regnmängd av mer än 2,000 mm,
medan nedre Amazonslätten, där passaden icke i
nämnvärd mån är regnbringande, erhåller
huvudsakl. zenitalregn. I kontinentens nordligaste del
härskar däremot nordöstpassaden hela året om,
vilket medför en årlig regnmängd på mer än
2,000 mm på Guayanaplatåns n. och n. ö. sida,
medan dess motsatta sluttning, som ligger i
regnskuggan, blott har 1,000—1,500 mm. Ett 3:e
område inom det ekvatoriala S. med maximal
regnmängd är de colombiska Andernas v. sida, där
de hela året förhärskande sydvästvindarna
framkalla ymniga regn fall och en årlig regnmängd
av på sina håll ända till 7,000 mm och mera.
Detta är det nederbördsrikaste området i hela
S. Slutl. finns ett 4:e maximiområde för
nederbörden på v. sidan av de chilenska Anderna från
35° s. lat. ända till Kap Horn. Det är den här
förhärskande v. luftströmningen, som av Anderna
tvingas i höjden och därvid åstadkommer denna
rikliga nederbörd, som i gynnsamma lägen
överstiger 5,000 mm per år. I skarp motsats till dessa
områden med stor nederbörd stå utpräglat torra,
delvis ökenartade trakter. Allra torrast av dessa
är v. kustremsan från c:a 2° till 320 s. lat. Ung.
vid vändkretsen går denna torra zon över
Anderna och fortsätter sedan över v. Argentina och
Patagonien ända till Eldslandet. Perus och n.
Chiles kustland ha mindre än 50 mm årlig
nederbörd. Ytterligare två områden med liten
nederbörd förekomma, näml, dels på Venezuelas kust,
dels i n. ö. Brasilien. Den årliga
temp.-amplitu-den, som i den tropiska zonen är mycket obetyd-
Nederbördens fördelning.
lig, ökar med breddgraden och når sitt
maximivärde, 18—20°, i mell. Argentina, östkusten har
större temp.-amplituder än västkusten på samma
breddgrader. I den tempererade delen av S.
sjunker temp. från n. till s. för den varmaste mån.
från 26° till 90 och för den kallaste mån. från
160 till i°. — Anderna uppvisa en betydande
glaciation. Mellan io° n. br. och 120 s. br. ligger
snögränsen på bergskedjans ö. nederbördsrika
sida 4,600—4,900 m ö. h., på den motsatta torra
5,300 m och ännu längre söderut ovanför n.
Chiles kustöknar 5,600—6,300 m ö. h. Sedan
sjunker den oavbrutet mot s., tills den på
Eldslandet träffas på 700 m höjd. Glaciärer finnas
längs hela kedjan men äro särskilt talrika i två
delar av densamma, dels på hela sträckan från
320 s. br. till Kap Horn, dels mellan 90 och 190
s. br. Från 4Ö°3o’ s. br. nå de därifrån utgående
dalglaciärerna ned i fjordarna. I tropikerna äro
däremot dalglaciärer sällsynta, och i stället
uppträda särsk. på vulkankäglorna kalottliknande
firn- och isfält.
Växtvärld, över Amazonområdet och
angränsande jämnfuktiga delar av nordligaste S.
utbreder sig högväxt regnskog. På låg, sumpig,
tidtals översvämmad mark är skogen lägre och
synnerligen rik på palmer. Ett regnskogsbälte,
helt skilt från Amazonområdets, löper utefter
Brasiliens ö. kust. Ät s. övergår den tropiska
regnskogen i subtropisk såväl utefter Andernas
östsida som på östkusten.
I de torrare delarna av Guayana och kring
Ori-noco förhärska savanner, llanos. Brasilien s. om
VEGETATION
Årsnederbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
