Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges kommunistiska parti - Sveriges kreditbank ab. - Sveriges kristliga gymnasiströrelse (SKG) - Sveriges kristliga studentrörelse - Sveriges kristna socialdemokraters förbund (Broderskapsrörelsen) - Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) - Sveriges kyrkor - Sveriges kyrkosångsförbund - Sveriges köpmannaförbund - Sveriges körförbund - Sveriges lantbruksförbund (SL)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Sveriges kommunistiska parti—Sveriges lantbruksförbund
552
Sveriges kommunistiska parti, se Sverges
kommunistiska parti.
Sveriges kreditbank ab. övertog Vi 1951 den
rörelse, som bedrivits av den stadsägda ab.
Jord-brukarbanken, gr. 1923. S. bedriver sin
verksamhet i konkurrens med privatbankerna på
samma villkor som dessa. Då banken började sin
verksamhet, låg dess nordligaste kontor i Gävle.
1951 förvärvade S. ab. Sundsvalls kreditbank,
och 1952 öppnades ett kontor i Luleå. 1953 hade
S. kontor på 50 platser i landet (huvudkontor
jämte 5 avd.-kontor i Stockholm). 3O/io 1953
uppgick S:s balansomslutning till 1,208 mkr,
varav aktiekapital 60 mkr, reservfond 30 mkr och
inlåning 1,027 mkr.
Sveriges kristliga gymnasiströrelse, förk.
SKG, har tillkommit på initiativ av Sveriges
kristliga studentrörelse för att bland elever i
de högre klasserna vid lärov., realskolor o. dyl.
bildningsanstalter främja kristen tro och kristet
liv. Sedan 1900 ha årliga gymnasistmöten
anordnats. Organ för S. är Gymnasisten.
Sveriges kristliga studentrörelse, se
Kristliga studentvärldsförbundet.
Sveriges kristna socialdemokraters förbund
(Broderskapsrörelsen), gr. 1929,
arbetar för förverkligandet av kristen livssyn i
samhällslivet, samtidigt som det verkar för en
socialistisk samhällsåskådning.
Sveriges kyrkliga studieförbund, förk. SKS
(före 1947 benämnt Sveriges kyrkliga
bildningsförbund), stiftades 1930 för
att i arbetsformer, som tillämpas inom
folkbildningsarbetet, främja kristligt och kyrkligt
bild-ningsarbete. Förbundets exp. är i Stockholm.
1951 räknade det 2,572 studiecirklar.
Medlemsantalet var s. å. 132,415. Förbundet ingick i
det 1931 bildade Sveriges kristliga
bildningsförbund och 1947 i Samarbetsnämnden för kristet
bildningsarbete.
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium,
utges sedan 1912 av S. Curman och J. Roosval
med stöd av Vitterhets-, historie- och
antikvitets-akad., som 1940 beslöt att övertaga det fortsatta
utgivandet av verket under Curmans och
Roos-vals ledning. Verket avser att ge enhetliga och
detaljerade vetenskapliga beskrivningar jämte
historik över samtliga svenska kyrkobyggnader,
deras inredning och inventarier. Av det rikt
illustrerade verket ha hittills 70 h. utkommit
behandlande c:a 350 kyrkor.
Sveriges kyrkosångsförbund bildades 1925
med uppgift att väcka och fördjupa kärleken till
samt odla den kyrkliga sången. Organ sedan
1926: Kyrkosångsförbundet.
Sveriges köpmannaförbund, Stockholm, bildat
1918, är den enskilda detaljhandelns centrala
organisation. S. är uppbyggt av 20
branschorganisationer och av länsförbund. Det främjar och
bevakar detaljhandelns intressen på olika sätt.
— Förbundets utbildningsanstalt,
Köpmannainstitutet, sköter dels centralt, dels lokalt en
väsentlig del av detalj handelsundervisningen i
landet (c:a 13,000 elever årl.). Information om
detaljhandeln förmedlas inåt genom veckotidn.
Köpmannen och utåt genom en
konsumentupp-lysningsavd. (Husmodertjänsten), en pressavd.
och en reklamavd. Medlemsservice ges av ett
arkitektkontor, skatte- och bokföringsbyråer, en
juridisk avd. samt en pensionskassa. Ekonomiska
utredningar utföras av Detaljhandelns
utred-ningsinst.
Sveriges körförbund, riksförbundet för
blandad körsång, bildades 1925 och utgör en
sammanslutning av ett stort antal körförbund inom
olika län. S. har verksamt bidragit till
körsångens höjande, bl. a. genom anordnande av
sångarfester, dirigentkurser samt utgivande av
körlit-teratur på eget förlag. Förbundets officiella
organ är tidn. Vår sång (1928—49), därefter med
titeln Tidskr. för det folkliga musiklivet. Vår
sång.
Sveriges lantbruksförbund, förk. SL,
topporganisation för den ekonomiska
föreningsrörel-sen på jordbruksområdet. S. uppkom 1940 genom
omorganisation av Sveriges allmänna
lantbrukssällskap (SAL), som bildades
1917. S. ombildades 1945 till ekonomisk förening
och har utbyggts till en ekonomisk
fackorganisation av mycket stora mått. Till S. höra 15
riksorganisationer, men numera äro även lokala
sammanslutningar direkta medl., och praktiskt
taget alla Sveriges jordbrukare äro anslutna till
någon organisation inom S. — Förbundets
uppgifter äro dels att företräda jordbruket i
frågor av allmän betydelse och att utföra
uppgifter, som äro gemensamma för jordbrukets
ekonomiska organisationer, dels att organisera
samarbetet såväl mellan de ekonomiska
organisationerna inbördes som mellan dessa och de
fackliga organisationerna (t. ex. RLF), dels att
främja medLs intressen genom att för deras räkning
bedriva sådan ekonomisk verksamhet, som är av
betydelse för medl. och jordbruket. För sistn.
uppgifts lösande skall genom insatser av medl.
bildas en investeringsfond på 30 mkr. — MedLs
rösträtt utövas av en förbundsstämma, bestående
av över 200 ombud för riks- och
lokalorganisationer. Styrelsen består av 20—25 repr. för
riksorganisationerna och förbundsstämman. Inom
styrelsen fungerar ett arbetsutskott på 5—7
personer. — För den allmänna och konsultativa
verksamheten har arbetet inom S. fördelats på ett
stort antal olika avd., bland vilka må nämnas
driftsbyrån med bokföringsverksamhet och
undersökningar över jordbrukets räntabilitet,
mark-nadsavd. för marknadsundersökningar och
noteringar, inköpsavd., juridisk avd., skatteavd.,
stu-dieavd. med föreläsningsbyrå, avd. för
driftsorganisation (ADO), pressekretariat och reklamavd.
Den av utredningsavd. bedrivna verksamheten
överfördes 1950 till Jordbrukets
utredningsinstitut. -— Dotterföretag till S. äro Lantbruk
s-förbundets byggnadsförening,
Lantbruksförbundets
revisionsbyrå a b. och Lantbruksförbundets
tidskrift s-a b. S. har vidare egen brevskola,
Lantbruksförbundets
korrespondensskola, och driver sedan 1944
Jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
