Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Industri - Utrikeshandeln - Kommunikationer och sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
503
Sverige
Tab. 15. De viktigaste importerade och exporterade varorna 1938 och 1951.
Import
Export
Varuslag Värde
i mkr i «/o
1938 1951 1938 1951
Maskiner, apparater
och elektrisk
materiel ................... 199 829 9,3 9,0
Stenkol och koks .. 192 856 9,3 9,2
Kemiska produkter.. 166 492 8,0 5,3
Järn och stål samt
arbeten därav .... 137 620 6,5 6,7
Mineraloljor ........... 115 832 5,5 9,0
Bilar o. a. fordon .. 112 468 5,4 5,1
Vävnader och filt .. 93 628 4,5 6,g
Frukter och bär .... 64 194 3,1 2,1
Garn och sytråd ____ 61 279 2,9 2,8
Hudar och skinn .... 53 166 2,5 1,8
Kaffe ............... 43 264 2,1 2,8
Levande djur och ani-
maliska ämnen .... 42 116 2,1 1,2
Bomull .................. 34 166 1,6 1,8
Fett och oljor .......... 33 116 1,5 1,2
Ull ..................... 27 200 i,s 2,2
Kautschuk ............... 27 183 1,3 1,9
Tobak .............. 21 104 1,1 1,1
övriga ................. 618 2,437 29,7 26,5
Samtliga 2,082 9,189 100 100
tionsindustrien är ännu yngre och fick
nämnvärd betydelse först omkr. sekelskiftet.
—-Nästan lika ung är den svenska skoindustrien;
S:s första skofabrik anlades 1873 i Vänersborg. Den
numera främst till örebro-trakten lokaliserade
skoindustrien började skjuta fart under 1890-talet. — Inom
livsmedelsbranschen knyter sig intresset i
det nu betraktade sammanhanget främst till kvarn-,
bageri-, bryggeri-, sprittillverknings-, tobaks- och
sockernäringarna. Egentliga storkvarnar började i S.
byggas på 1880-talet. I egentlig mening industriella
bagerier (på sin tid ”ångbagerier”) uppstodo i S. först på
1860-talet. — Tobaksindustrien var redan vid
mitten av 1700-talet en ekonomiskt betydelsefull
näringsgren. Bland de dominerande företagen under
1800-talets första hälft märkes främst J. F. Ljunglöfs
tobaksfabrik i Stockholm; här upptogs
cigarrettfabrikation 1839. — Sprit för förtäringsändamål
tillverkades till stor del i hemmen intill 1855, då
husbehovs-bränningen förbjöds; härvid samlades fabrikationen till
särskilda potatisbrännerier, vilkas antal några år
härefter var uppe i c:a 4,000. Antalet har härefter
successivt reducerats till c:a 100, oberäknat de numera till
omkr. 35 uppgående och i storindustriell skala
arbetande sulfitspritfabrikerna, vilkas produktion till sin
huvuddel användes för industriellt bruk och som
tillsats till motorbränsle. — Sockerindustrien hör
sedan länge till de mest rationaliserade
industrigrenarna. I modern mening daterar sig sockerindustrien
från mitten av 1800-talet, sedan man lyckats
framställa betor med tillräcklig sockerhalt.
Utrikeshandeln. Handelsomsättningen med utlandet
spelar en väsentlig roll i S:s ekonomi. Dels är den av
kvantitativt stor omfattning, dels är S:s exports
sammansättning sådan, att den är mycket känslig för
konjunkturväxlingarna utomlands. I första avseendet kan
man som jämförelsesiffror använda
handelsomsättningen, alltså summan av import och export, per inv.,
som för S:s vidkommande 1951 uppgick till 2,593 kr
(motsvarande siffra var för t. ex. Finland 3,676, för
U.S.A. 1,175 kr).
Exporten är ganska ensidigt sammansatt, i det
att den till c:a 75 % utgöres av skogs- och
järnprodukter, d. v. s. realkapitalvaror. — Importen har
en annan fördelning än exporten; den är mera jämnt
fördelad på olika varugrupper. Huvudposterna äro
bränslen (kol och olja), råvaror för textilindustrien,
halvfabrikat för den mekaniska verkstadsindustrien och
kolonialvaror. Utrikeshandeln har under krigs- och
efterkrigsåren varit starkt reglerad av statliga myn-
Pappersmassa, papp
och papper ............. 469 3,888 25,4 42,4
Järn och stål samt
arbeten därav .... 270 740 14,6 8,1
Järnmalm ............... 239 512 12,9 5>«
Trävaror och arbeten
därav ................... 199 1,122 10,s 12,2
Maskiner, apparater
och elektrisk mate-
riel .................... 177 905 9,6 9,7
Levande djur och
animaliska ämnen 105 248 5,7 2,7
Fartyg .................. 54 351 2,9 3>s
Bilar o. a. fordon .. 24 102 1,3 1,1
övriga ................. 306 1,300 16,s r4>4
Samtliga 1,843 9,170 | 100 100
digheter. — Före 2:a världskriget dominerade
Tyskland som importland (23,9 °/o), medan Storbritannien var
S:s största exportmarknad (24,4%). För S:s import
var U.S.A. efter Tyskland och Storbritannien
viktigaste marknad 1938, men efter 2:a världskriget har
importen gått relativt tillbaka, bl. a. på gr. av
dollarknapphet och, på senare år, Västtysklands växande
leveransförmåga. Efter 2:a världskriget var till en
början exportens volymmässiga ökning relativt ringa, och
S. kunde betala sin efter kriget starkt ökande import
blott genom förtäring av valutareserver. Den
inflatoriska löne- och prisutvecklingen 1950—52 har sedan
försämrat S:s internationella konkurrenskraft. En stark
valutadepreciering 1949 underlättade till en början
svensk utrikeshandels anpassning men bidrog samtidigt
till den inhemska inflationen.
Kommunikationer och sjöfart. De allmänna
vägarnas längd var 1953 90,609 km, därav 23,944 km
riks-och länshuvudvägar, 66,665 km bygdevägar, härav
per-manentbelagd väglängd 6,166 km; 8,670 broar (över 3
m längd) funnos och 119 färjleder. Genom biltrafikens
hastiga utveckling under de senaste årtiondena ha
vägarna återfått den betydelse, som de hade före
järnvägarnas tillkomst, och ha måst undergå en
genomgripande omdaning. 1953 öppnades S:s första
auto-strada, motorvägen Malmö—Lund. Dessa vägarbeten
bekostas med bilskattemedlen, som 1951/52 uppgingo till
411,23 mkr, medan Statens kostnader för vägväsendet
samtidigt utgjorde 403,17 mkr. 3% 1952 funnos följ,
antal registrerade motorfordon: 350,740 personbilar, 8,308
omnibusar, 94,997 lastbilar och 290,908 tyngre
motorcyklar el. tillsamman 744,953 st. Av
järnvägarnas totala inkomster 1951, 1,084,8 mkr, kommo 60,5 °/o
på gods- och 35,5% på persontrafik. S:s järnvägar
hade 31/i2 1952 en total längd av 16,583 km, därav
13,154 (79,s °/o) normalspåriga och 3,429 km
smalspåriga; 768 km hade dubbelspår, 6,308 km voro
elektrifierade. 15,173 km el. 91,5 °/o av totallängden tillhörde
Statens järnvägar, som f. ö. nu bedriva en omfattande
trafik även med landsvägsbussar och lastbilar. Av
postanstalter funnos 1952 1,012 fasta
postkontor och postexpeditioner samt 3,333 poststationer.
Postlinjerna hade en total längd av c:a 158,000 km, därav
c:a 138,000 km landsvägs-, 16,266 järnvägs-, 2,270
sjö-och 1,967 km luftlinjer. Hela antalet försändelser
uppgick s. å. till 1,501 mill. T eleverket
omfattade 1h 1953 7,462 telefonstationer, 121 självständiga
telegrafstationer, 2,302 mindre och 1,557
järnvägstelegraf-stationer. Dessutom funnos 91 landradiostationer, 1,344
fartygs- och luftfartygsradiostationer samt 34 rundradio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
