Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Jordbruk och boskapsskötsel - Skogsbruk - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tab. io. Åkerjordens användning 1944 (i °/o) inom de naturliga jordbruksområdena.
Område
Säd till mogen skörd [-Potatis Sockerbetor Fo-der-rot-fruk-ter Grönfoder-] {+Pota- tis Soc- ker- betor Fo- der- rot- fruk- ter Grön- foder+} av säd Vall
(slätter + betes) Vall till
fröskörd Frö-odling O1
je-och spå-nads-växter Andra växtslag Hel-träda Obrukad åkerjord
Höstvete Höstråg Vårvete Vårråg Korn [-Havre Blandsäd Balj-väx-ter To-talt-] {+Hav- re Bland- säd Balj- väx- ter To- talt+}
Skåne-Hallands slättbygd ...... 1 8,i 7,1 2,3 0,1 5,3 5,1 12,« 0,2 40,8 3,5 9,» 3,s 6,1 24,8 1,1 o,s 7,» 1,5 1,2 0,4
Sydsvenska mellanbygden ....... 2 4,1 13,4 1,1 o,s 1,1 5,8 15,s 0,1 41,1 8,9 3,4 4,8 3,9 32,9 0,4 0,1 2,9 o,s 1,0 0,9
Sydsvenska höglandet .......... 3 1,8 6,a 3,4 o,s 0,5 23,1 5,9 0,3 41,9 5,8 0,1 3,0 3,8 42,1 o,s 0,0 0,4 0,1 1,8 o,s
Oland och Gotland ............. 4 6,7 12,1 0,3 0,1 6,3 2,0 12,s 0,4 40,5 2,9 4,6 3,4 1,0 34,3 0,4 0,3 3,6 1,1 7,2 0,8
östsvenska dalbygden .......... 5 6,9 6,9 4.0 0,7 0,4 19,s 5,5 1,2 44,9 3,1 0,9 i,e 1,7 37,2 1,3 o,o o,8 o,e 8,s o,s
östgötaslätten ................ 6 12,5 5,5 3,4 0,1 2,9 9,0 14,2 2,8 50,2 i,s 1,1 1,8 2,2 26,7 2,4 0,0 3,7 0,3 9,6 0,2
Västsvenska dalbygden ......... 7 2,9 3,8 5,3 0,1 0,2 22,6 4,3 0,7 40,1 4,3 o,o i,s 3,1 43,8 0,9 0,0 0,5 0,4 4,9 0,5
Vänerslätten .................. 8 5,8 5,8 2,3 0,0 0,5 22,3 2,7 0,9 40,5 1,8 o,i 1,2 3,8 42,8 1,2 0,0 0,4 0,0 7,7 0,5
Södra bergslagen .............. 9 4,3 7,6 2,8 0,4 0,5 23,3 4,5 1,0 44,5 3,0 0,0 1,2 3,3 38,2 1,1 0,0 0,9 0,1 7,4 0,9
Mälar- och Hjälmarbygden .... 10 8,8 3,2 2,1 o,o 1,0 15,5 10,3 2,5 43,4 2,3 o,o o,s 2,0 39,7 1,2 0,0 o,s 0,3 9,8 0,5
Västsvenska dalsjöområdet .... 11 3,9 3,0 3,7 0,1 0,1 19,7 0,9 0,3 32,3 3,2 — 0,2 1,7 53,4 o,s 0,0 0,0 0,1 7,4 0,9
Norra bergslagen .............. 12 3,3 2,3 1,9 0,1 0,4 22,4 2,8 0,5 33,4 3,3 — 0,4 3,8 52,5 0,9 0,9 0,1 0,1 5,2 0,5
östra Dalarne Gästrikland ... 13 4>* 1,9 0,7 0,1 0,9 22,8 1,9 0,3 32»7 2,8 — 0,4 4,s 53,s o,s 0,9 0,9 0,1 5,1 0,3
Kustlandet i nedre Norrland .. 14 0,1 o,s o.s o,i 9,0 11,4 4,3 0,1 25,8 4,9 — 0,3 2,3 64,9 0,8 0,9 0,4 0,1 0,3 0,5
Kustlandet i övre Norrland .... 15 0,9 0,1 0,1 0,9 10,9 1,9 3,3 0,9 16,3 2,9 — o,s 3,9 75,5 0,4 0,9 0,9 0,9 1,9 0,9
Nordsvenska mellanbygden .... 16 o.s 1,3 o,b 0,9 7,2 12,9 2,3 0,1 25,1 4,4 — o,4 4,5 63,9 0,3 0,9 0,1 0,1 1,4 0,7
Jämtländska silurområdet ...... 17 0.9 o,i 0,3 0,9 11,3 i,s 1,3 0,3 15,1 3,9 — 0,1 6,9 75,2 0,2 0,9 — 0,1 0,1 0,2
Fjäll- och moränbygden ........ 18 0,9 0,9 0,9 0,9 5,9 2,7 o.e 0,9 9,2 4,9 — 0,1 8,5 75,4 0,2 0,9 0,9 0,2 0,8 1,9
Hela riket ...................... 5.1________5,3____2,» o,s 2,9 14,8___7,s 0,9 38,9 3,7 1,1 1 ,s 3,4 42,8 0,9 0,1 1,5 0,3 4,9 0,5
lig boskap (inom delar av Bohuslän och Dalarne samt
i Norrland). Nötkreaturens viktigaste produkt är mjölk,
som försäljes till direkt konsumtion el. förädlas till
smör el. ost.
I S. förekomma brukningsdelar av alla
storlekar (se tab. 12). Av hela åkerarealen komma c:a
Vs på småbruken (mindre än 10 har åker), icke fullt
V2 på bondejordbruken (10—-50 har åker) och c:a ’/s
på herrgårdarna (mer än 50 har åker). Om man
räknar efter antalet brukningsdelar, framträder det mindre
jordbrukets betydelse starkare (småbruken mer än s/4,
bondejordbruken c:a Vs, herrgårdarna c:a 1/s«).
Jordbruksdriften har framför allt efter 2:a världskriget
varit föremål för en starkt ökad mekanisering och
rationalisering, vilket av naturliga skäl i första hand varit
möjligt vid de större jordbruken. Genom utökning av
de minsta jordbruksenheterna har man sökt att göra
dessa mera bärkraftiga och öka deras förutsättningar
för en rationellare drift. — Flertalet av S:s
jordbrukare äro självägande. Något mer än Vi av åkerjorden
brukas dock av arrendatorer.
Skogsbruk. S. är ett av Europas och även världens
skogrikaste länder med en skogsareal, som intar 51,9 V9
av landytan. Av S:s 22,9 mill. har skogsproduktiv
mark (skogs- och hagmark) tillhöra 18,3 °/o staten, 5,8 %
kyrkan och kommuner, 25,8 % bolag och återstående
50,1 % enskilda (gods- och hemmansskogar).
Huvudmassan av skogarna ligger inom barrskogsregionen.
Endast kusttrakterna i s. och v. falla inom den europeiska
lövskogsregionen, här benämnd bokskogsregionen. I
fjälltrakterna återfinnes ofta som ett smalt bälte
björkregionen ovan barrskogsgränsen, som i n. Dalarne når
c:a 950 m ö. h., i n. Lappland 500 å 700 m ö. h.
Barrskogsregionen i S. indelas i n. och s. barrskogsregionen,
åtskilda av ekens nordgräns, som övertvärar landet i
höjd med Dalälvens nedre lopp. En gynnsam
omständighet har under de sista åren tillkommit genom att
björken (och aspen) kunnat tillgodogöras för
massaframställning.
Fiske. Vid saltsjöfisket uppgick 1952 antalet
yrkesfiskare till 12,844 och binäringsfiskare till 7,841.
Fångsten beräknades 1951 till 182,7 mill. kg med ett värde
av c:a 109 mkr, varav 75 mill. kg från Kattegatt och
Skagerak, 54,9 mill. från Östersjön, 51,3 mill. från
Nordsjön och avlägsnare vatten och nära 1,5 mill. kg
från Öresund. Härtill kommo c:a 16,4 mill. kg s. k.
skrapfisk, avsedd för beredning till fiskmjöl m. m. Av
fångsten avsattes 19 mill. kg direkt i Danmark,
Västtyskland, Nederländerna och Storbritannien. Av de
olika fiskslagen kom sill, inkl, strömming, först med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
