Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Befolkning - Jordbruk och boskapsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Sverige
492
Befolkningspyramider över folkmängden 1950 och
(beräknad) 1965. Jfr. fig. vid Befolkningspyramid.
år blevo mindre. Då födelsetalet fram till 1880
förblev i stort sett oförändrat, blev den
naturliga folkökningen kraftig. Den verkliga
folkökningen blev genom emigrationen under senare
delen av 1800-talet dock väsentligt lägre. Efter
1880 minskades födelsetalet, och särsk. efter 1910
blir minskningen år från år kraftigare till följd
av den till allt större befolkningslager
inträngande födelsekontrollen och barnbegränsningen. 1933
—34 var födelsetalet som lägst, under i4°/oo,
och folkökningen var obetydlig. Orsaken härtill
var den frivilliga barnlösheten och begränsningen
av familjestorleken till 1 el. 2 barn. — Efter
1935 märkes en uppgång i nativiteten, som når
sin kulmen 1945, varefter en viss nedgång ånyo
förmärkes.
Den framtida
befolkningsutvecklingen. En av Statistiska centralbyrån gjord
befolkningsprognos fram till 1965 visar en
beräknad folkmängd av något mer än 7,300,000 inv.
1965. Relativt sett förskjutes åldersfördelningen
mot åldrarna över 50 år, och antalet åldringar
över 65 år beräknas stiga med c:a 200,000 1950
—65. Den återstående medellivslängden beräknas
numera till c:a 70 år, medan den vid sekelskiftet
var c:a 55 år. Antalet personer i åldrarna 20—
Tab. 8. Översikt av folkmängdens förändringar
(i antal per 1,000 inv.).
År [-Giftermål-] {+Gifter- mål+} Levande födda Döda [-Folkökning-] {+Folk- ökning+}
1751—1800 8,47 33,se 27,53 5,49
1801—1850 7,88 32,ss 23,90 8,14
1851—1900 6,58 29,98 l8,48 7,«s
1901—1910 6,00 25,77 14,89 7,17
1911—1920 6,2S 22,11 14,29 6,69
1921—1930 6,49 17,SI 12,07 3,9S
1931—1940 8,24 14,45 11,67 3,»7
1941—1945 9,64 l8,75 10,64 9,30
1946—1950 8,46 l8,17 10,23 10,86
1951 7>«2 15,58 9,85 7,39
1952 7,44 15,45 9.57 7,84
1951 landsbygd .... 6,16 15,21 10,88 0,25
stad 9,26 15,94 8,70 15,57
1952 landsbygd .... 5,95 15,12 10,44 1,58
stad 9,05 15,81 8,64 I3>47
65 år (de arbetsföra åldrarna) förväntas bli
täml. konstant, något över 4 mill.
Utlänningar i Sverige. Antalet
personer, födda i utlandet, och antalet utländska
undersåtar ha sedan länge redovisats vid
folkräkningarna. Antalet utrikes födda var 1930
61,657 personer (1 °/o av folkmängden). Antalet
utländska undersåtar uppgavs 1930 till
16,475, av vilka 6,017 voro födda i S. Under
1930-talet och framför allt under och efter 2:a
världskriget stego dessa siffror kraftigt. Vid
folkräkningen 1945 uppgick antalet utrikes födda
till 101,071 (1,5% av folkmängden), av vilka
över 70,000 voro svenska medborgare. Vid
samma tidpunkt funnos i S. 35,111 utländska
medborgare (inkl, statslösa), av vilka 4,087 voro
födda i S. Dock var antalet i S. bosatta men
ännu icke kyrkobokförda utlänningar icke
obetydligt. Antalet utlänningar med
uppehållstillstånd utgjorde Vi 1946 58,645 och
Vi 1953 109,866. Antalet arbetsanmälda
utlänningar uppgick V4 1954 till 100,404.
Härav utgjorde finländarna den största gruppen
(32,871), närmast följda av danskar (16,428),
tyskar och norrmän.
F. n. (1954) finnas i S. 133 städer med
sammanlagt 3,493,730 inv. (48,6% av rikets
folkmängd). Till den svenska stadsbygden måste
även räknas 90 köpingar, 165 municipalsamhällen
och c:a 2,000 andra befolkningsagglomerationer
el. tätorter av icke-administrativ art (stations-,
industri-, gruvsamhällen, fisklägen, villastäder
m. m.) med minst 200 inv., av vilka dock ett
stort antal ligga inom städerna, köpingarna el.
municipalsamhällena el. utgöras av
jordbruksorter.
Jordbruk och boskapsskötsel. Hela landets åkerareal
upptar c:a 3,7 mill. har el. 9% av hela landarealen.
Åkern har till väsentlig del vunnits genom nyodling i
rätt sen tid. Till stor del är det den naturliga ängen,
som uppodlats till åker. Från slutet av 1860-talet till
1930 steg åkerarealen från 2,47 mill. har till 3,72 mill.,
medan den naturliga ängens areal minskades från 1,95
mill. har till 1,09 mill. Någon ökning av åkerarealen
har icke ägt rum under de senaste 40 åren. En viss
nyodling har ägt rum även under denna tid, men i
stället har en del åker blivit betesmark el. skog. Under, de
senaste åren har nyodlingen varit störst i de båda
nordligaste länen.
Huvudgrödorna äro höstvete, vårvete, höstråg, korn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
