Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Terrängformer - Sjöar och floder - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Sverige
480
Tab. i. Sveriges viktigaste floder.
Flod [-Flodområde-] {+Flod- område+} i km1 Längd från källan i km Flottleder 1950 i km
Muonio—Torneälv .... 40,240*) 565 i,530
Kaitum—Kalixälv .... i7>93°*) 450 1,894
Råneälv . 4,160 210 600
Luleälv 25.250 450 1,248
Piteälv 11,220 365 1,343
Byskeälv 3.640 215 —
Skellefteälv 11,640 400 I ,422
Umeälv ............... 26,730 460 ■ 3,016
öreälv 3.030 225 —
Gideälv 3.430 230 —
Moälven 2,280 140 —
Ängermanälven 31,890 450 3,735
Indalsälven 26,720 430 2,053
Ljungan 12,850 370 1,168
Ljusnan 19,820 440 2,213
Jädraån—Gavleån .... 2,460 130 —
Dalälven 29,040 540 3,664
Norrström 22,600 — —
Nyköpingsån 3,620 150 —
Motalaström 15,470 1002) —
Emån 4,460 220 —
Mörrumsån 3,380 180 —
Helgeån 4,780 190 —
Toftaån—Lagan 6,440 270 113
Nissan 2,680 200 —
Ätran ........ 3,340 250 —
Viskan 2,200 5O,l8o 150 —
Klarälven—Götaälv ... 725 2,400
*) Torneälvs område ovan bifurkationen Tärendöälv
(9,910 km2) är helt fört på Torneälv, ej på Kalixälv.
2) Från Vättern.
berggrund men har liksom Ängelholmsslätten
fått sin plana karaktär av i vatten avsatta,
sen-och postglaciala sediment. Större delen av
Sydvästslätten vilar även på kritformationen, men
den har fått sina böljande ytformer av
morän-avlagringar, mest moränlera. Skånes kust är mest
sluten och är kantad av klippor, ss. vid
Hallandsås, Kullen och Stenshuvud, el. av sanddyner, ss.
vid Skälderviken, Falsterbo, Sandhammaren och
längs Hanöbukten. öresundskusten är antingen
flack och långgrund el. försedd med
landborgs-brant, ss. vid Hälsingborg.
Sjöar och floder. Större delen av S:s yta
avvattnas mot Östersjön, blott en jämförelsevis
liten del mot v. till Öresund och Kattegatt. Alla
åt sistn. håll flytande vattendrag äro relativt
små utom Götaälv, som är S:s största med ett
flodområde av 42,790 km2 inom S.
S:s sjörikedom är större än de flesta andra
länders och beror i huvudsak på ojämn
glaciär-erosion och moränavlagring under istiden. De
stora mellansvenska sjöarna, Siljan och även
mindre sjöar äro anlagda i förkastningsbäcken,
och talrika sjöar i Mellan- och Sydsverige äro
lokaliserade till klippbäcken i sprickdalar, ss. de
stora sjöarna i Bergslagen och i n. delen av
sydsvenska höglandet. Till dessa klippbäcken komma
de, som urholkats genom inlandsisens erosion. Hit
höra talrika dalsjöar inom fjällkedjan, ss.
Torne-träsk, Vasten- och Virihaure och vissa av de
övriga Lulesjöama. De flesta av de svenska sjöarna
och särsk. de minsta äro belägna i gropar i
moräntäcket. Sjörikedomen är därför störst
ovanför högsta marina gränsen, där moränen icke,
som på de lägsta nivåerna, övertäckts av
havs-avlagringar och därigenom erhållit en jämnare
yta. Även ett stort antal dalsjöar nedanför
fjällen äro bildade genom uppdämning el. ha
uppstått genom en kombination av iserosion och
anhopning av löst material.
Klimat. I 3 hänseenden är S:s läge
utslagsgivande för dess klimat: 1) Det astronomiska
klimatet är på gr. av den höga geografiska bredden
kalltempererat—arktiskt, med stor skillnad
mellan sommar- och vintertemp. 2) Landets
längdaxel ligger i n.—s. med ett avstånd av 1,600 km
mellan den nordligaste och den sydligaste punkten;
detta medför, att S:s n. och s. delar i klimatiskt
hänseende starkt avvika från varandra. 3) S:s
läge i gränsområdet mellan jordens största
fastland Eurasien i ö. och den varma Nordatlanten
i v. förorsakar, att klimatet påverkas i nästan
lika hög grad av kontinentala och av oceaniska
inflytelser. Betydelsefull är den starka
värmetillförsel, som kommer S. till del genom läget vid
Europas v. kust, i det att de här rådande s.
v.-vindarna och Golfströmmen hit transportera stora
värmemängder från lägre bredder. Detta gäller
särsk. om vintern, då det nordatlantiska
lågtrycket är starkt utvecklat och s. v.-vindar därför
särsk. dominera. Om sommaren är detta lågtryck
svagare och av mindre betydelse. På gr. av
nyssnämnda förhållanden är S:s klimat betydligt
varmare än medeltemp. för de breddgradsbälten, inom
vilka landet är beläget. Den positiva termiska
anomalien uppgår för hela året längst i n. till c:a
7°, i stockholmstrakten till likaledes 70 och i
Tab. 2. Sveriges viktigaste sjöar.
Sjö Areal i km2 Höjd ö. h. i m Största
uppmätta djup i m
Torneträsk .......... 322 341 169
Virihaure ........... 108 580 138
Akkajaure (Sour- 90—210 420—439 c:a 100
vajaure) .........
St. Lulevatten ... 165 369 28
Hornavan ............ 251 425 221
Uddjaur ............. 238 419 15
Storavan ............ 172 418 21
Storuman ............ 163 349 135
Flåsjön ............. 112 266 88
Ströms vattudal .. 168 286 73
Kallsjön ............ 155 381 132
Storsjön
(Jämtland) ............ 456 292 74
Dellensjöarna .... 132 42 50
Storsjön
(Gästrikland) ................ 75 62 —
Siljan—Orsasjön .. 354 161 120, resp. 97
Hjälmaren ........ 484 22 20
Mälaren ........... 1,140 0,1 64
Unden ................ 95 117 93
Vättern ........... 1,900 88 128
Roxen ................ 97 33 8
Glan ................. 79 22 18
Sömmen .............. 132 146 53
Tåkern ............... 44 94 i,g
Asnen ............... 150 139 —
Ringsjön ............. 41 54 16,1
Bolmen .............. 184 142 —
Frykensjöarna .... 102 62 93
Skagern ............. 131 68 72
Glafsfjorden ........ 102 45 36
St. Le—Foxen .... 137 102 138
Vänern ............ 5,550 44 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
