Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska personal-pensionskassan — ömsesidig försäkringsförening — SPP - Svenska petroleum-ab. Standard - Svenska pistolskytteförbundet - Svenska porträttarkivet (SPA) - Svenska pressbyrån, ab. - Svenska Pressen - Svenskar - Svenska radio-ab. - Svenska rayon-ab. - Svenska reservunderofficersförundet - Svenska ridsportens centralförbund - Svenska riksbyggen - Svenskar i utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska personal-pensionskassan—Svenskar i utlandet
431
Svenska personal-pensionskassan —
ömsesidig försäkringsförening — SPP,
bildad 1929 genom sammanslagning av Sveriges
privatanställdas pensionskassa, grundad 1916, och
Pensionsanstalten Sverige, grundad 1926; i S.
uppgick i samband härmed den förras
dotterbolag Löntagarnas livförsäkringsbolag, grundat
1923. Huvudkontor i Stockholm. Bransch:
tjäns-tepensionsförsäkring. S. sköter även
förvaltningen åt Sveriges kommunalanställdas pensionskassa.
sl/i2 1951 var försäkringsbeståndet (årligt
belopp) 757,3 mkr, vartill kom ett
kapitalförsäkringsbestånd på 307,2 mkr.
Svenska petroleum-ab. Standard, se
Svenska Esso ab.
Svenska pistolskytteförbundet avlöste 1936
den 1934 bildade Svenska pistolskyttekommittén
med uppgift att handha skjutning med
tjänste-pistol (grovkalibrig). Jfr Pistolskytte.
Svenska porträttarkivet, förk. SPA, grundat
på en inventering av Sveriges nationella
porträttbestånd, som påbörjades 1916 under ledning av
initiativtagaren, prof. S. Strömbom, omfattar c:a
45,000 kortfattade, alfabetiskt ordnade
vetenskapliga beskrivningar och c:a 30,000 fotografiska
avbildningai- av svenska porträtt i målning,
skulptur, silhuett, teckning och grafik. S.
överlämnades 1932 till Nationalmuseum. Arkivets material
publiceras i ”Index över svenska porträtt 1500
—1850 i S:s samlingar”; 1935—43 utkommo 3
bd, varav det senaste omfattar kungl. porträtt
t. o. m. Karl XII.
Svenska pressbyrån, ab., distributionsföretag
för tidn. o. a. svensk litteratur, grundad 1899
under namn av Svenska telegrambyråns
distribu-tionsavd., 1906 ombildad till aktiebolag. S. hade
ensamrätt till tidn.-försäljning på statens och de
flesta enskilda järnvägar. Den disponerade ett
stort antal tidn.-kiosker i städer och på större
orter samt vid järnvägsstationer o. a.
kommunika-tionsknutar och levererade lösnummer till 10,000
återförsäljare över hela landet. S. hade
huvudkontor i Stockholm och en rad filialkontor i
landsorten. Huvudparten i S. ägdes från 1916 av
Albert Bonniers förlag, som jämte övriga ägare
1940 försålde företaget till Pressbyråns
intressenter ab. Köpesumman låg mellan 8 och 9 mkr.
Svenska Pressen, svenskspråkig aftontidning
i Finland, utg. i Helsingfors 1921—44 av
samma företag, som utgav Hufvudstadsbladet. Red.
voro Max Hanemann (1921—30) och Fredrik
Valros (1930—44). S. indrogs 1944. Den
började åter utkomma 1945, varvid dess namn
ändrades till Nya Pressen.
Svenskar, se Sverige, befolkning, och Svenskar
i utlandet.
Svenska radio-ab., Stockholm, grundat 1919,
tillverkar radiomottagare (märke ”Radiola”),
högtalare och förstärkare, sändare och
mottagare för kommersiellt och militärt bruk,
radarutrustning, apparater för interurbantelefoni och
-telegrafi, ekolodningsapparater m. m.
Aktiemajoriteten tillhör sedan 1927 L. M.
Ericsson-kon-cernen. Antal anställda c:a 800; aktiekapital
2,625 mkr.
432
Svenska rayon-ab., Vålberg, tillverkar
rayon-ull, rayonsilke och rayoncord vid fabrik i
Älve-näs (Värmlands län); det grundades 1942 under
namnet ab. C e 11 u 11 (nuv. namn 1947) av
Kooperativa förb. och den svenska textilindustrien
(Textilrådet), vilka vardera äger 50% av
aktierna. S. driver sedan 1944 även ab. Nordisk
silke-cellulosas rörelse (tillverkning av bl. a.
folieprodukter) i Norrköping. — Antal anställda c:a
1,150; aktiekapital 2,236 mkr.
Svenska reservunderofficersförbundet,
organisation för underofficerare i försvarsväsendets
reserver. S., bildat 1927, är sedan 1947 anslutet
till Centralförbundet för befälsutbildning. S.
utger tidskr. Reservunderofficeren.
Svenska ridsportens centralförbund, se Rid-
sportförbund.
Svenska riksbyggen, förening u.p.a.,
Stockholm, bostadskooperativt företag, grundat 1941,
uppför bostadsrättshus, hyreshus m. m.,
organiserar bostadsrättsföreningar och förvaltar
fastigheter. Denna verksamhet är spridd över hela
landet. Under föreningens hela verksamhetstid
ha t. o. m. 1952 färdigställts 19,404
bostadsrätts-lägenheter, 5,632 hyreshuslägenheter samt 146
lägenheter i pensionshem; totalinvesterat belopp
c:a 610 mkr. Andelskapitalet har till övervägande
del tecknats av fackförbunden.
Svenskar i utlandet, i inskränkt betydelse dets.
som utlandssvenskar, d. v. s. svenska medborgare
och/el. svenskfödda personer, bosatta i utlandet.
Genom emigrationen sär sk. till Nordamerika
under framför allt senare hälften av 1800-talet steg
antalet utlandssvenskar snabbt till omkr. 1910,
då enl. ”Statistisk årsbok för Sverige”
totalantalet uppgick till c:a 820,000 med i huvudsak
följ, fördelning: Danmark 33,312, Finland 6,233,
Norge 38,647, England med Wales 6,321,
Tyskland 13,714, Sydafrikanska unionen 1,214, U.S.A.
665,207, Canada 28,226, Australiska
statsförbundet 5,586 och Nya Zeeland 1,518. Antalet har
därefter med den upphörande emigrationen
småningom minskat och beräknades 1920 till c:a
780,000 och 1930 730,000 personer. Antalet
svenska medborgare i utlandet uppskattades omkr. 1950
till minst 190,000. I U.S.A., redovisades 1950
preliminärt 324,944 i Sverige födda invånare och
864,695 svenskättlingar av 2:a generationen.
Höga siffror nådde bland delstaterna Illinois
(med Chicago), 56,128, resp. 124,060, Minnesota
(med Minneapolis), 43,933 och 144,965, New
York, 36,747 och 56,750, Kalifornien, 31,067 och
82,740, Massachusetts, 21,333 och 40,795, samt
staten Washington, 20,906 och 46,065. I Canada
beräknades 1941 antalet svenskfödda och
svenskättlingar av 2:a generationen tillsammans till icke
fullt 50,000. Kanadensiska svenskcentra av
betydelse äro Winnipeg och Vancouver. I
Sydamerika har Argentina med huvudstaden Buenos
Aires den största svenska kolonien; ”röda
jordens svenskar” i Misiones-territoriet uppgingo
1950 till c:a 800 personer. I övriga världsdelar
redovisas större antal svenskar i Sydafrika,
Etiopien, ö. och s. v. Australien, Nya Zeeland,
Indien och till 1950-talets början Kina. Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
