Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska maskinverken, ab. - Svenska mejeriernas riksförening (SMR) - Svenskamerikaner - Svensk-amerikanska nyhetsbyrån - Svenska metallverken, ab. - Svenska Minerva - Svenska missionsförbundet - Svenska missionssällskapet - Svenska Morgonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427 Svenska mejeriernas riksförening—Svenska Morgonbladet 428
mekaniska verkstäder i Södertälje och Kolsva.
Tillverkningen omfattar ångpannor,
värmetekniska apparater, luftförvärmare, economisers,
eldningsapparater för kol och olja,
oljeförvär-mare, stoftavskiljare m. m. Antal anställda c:a
640; aktiekapital 6,15 mkr. S. grundades 1897
som a b. Södertälje verkstäder och
erhöll nuv. namn 1917 i samband med en
rekonstruktion.
Svenska mejeriernas riksförening, förk.
SMR, en 1932 bildad riksomfattande
sammanslutning av organisationer, förbund och fusioner
inom mejerihanteringen. 29 mejeriförbund och
fusioner med tillsammans 561 mejerier voro 1953
anslutna till S.
Svenskamerikaner, se Förenta Staterna, sp.
479 ff., och Canada, sp. 383. Antalet
Svenskfödda i U.S.A. var 1950 324,944. Andra
generationen uppgick till 864,695 pers. — Nyare litt.:
”Vår svenska stam på utländsk mark” (1952;
utg. av Riksfören. för svenskhetens bevarande i
utlandet).
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, eng.
Ame-rican-Swedish News Exchange, av
Sverige-Ame-rika-stiftelsen 1921 grundad institution för
spridande av upplysning om Sverige i U.S.A. genom
pressbidrag o. dyl. S., som erhåller statsbidrag
för sin verksamhet, har kontor i Stockholm och
New York.
Svenska metallverken, ab., Västerås,
framställer halvfabrikat av tung- och lättmetall vid
fabriker i Västerås, Finspång, Granefors
(Blekinge län), Skultuna (Västmanlands län) och
Upplands Väsby (Stockholms län).
Västeråsver-ken äro inriktade på smältning, gjutning,
vals-ning, pressning och dragning av koppar och
kopparlegeringar, medan Finspångsverken avses
främst för motsv. tillverkningar för aluminium.
I Granefors finns tubdrageri, i Skultuna
tillverkas kokkärl, kokillgjutgods, plåtarbeten,
industriugnar, trävaror m. m., i Upplands Väsby
press-gjutgods, plastprodukter m. m. samt i
Hörnsjö-fors (Västmanlands län) tegel och
jordbruksprodukter. Företaget har en ammunitionsfabrik i
Västerås. Antalet industriarbetare 4,600;
aktiekapital 42,375 mkr. Bolaget grundades 1907 genom
sammanslagning av tidigare fristående metallverk
i Skultuna, Granefors och Västerås. 1942
infogades Finspongs metallverks ab. i S.
Svenska Minerva, konservativ tidning i
Stockholm 1830—48, utg. av J. C. Askelöf. Bland
medarbetarna märkas J. Johansson, M. J.
Cru-senstolpe och C. J. Livijn. Under 1830-talet var
S. den kanske inflytelserikaste konservativa
tidningen i Sverige. — Se N. Erdmann, ”S.” (1915).
Svenska missionsförbundet, frikyrkligt
samfund i Sverige, grundat 1878 genom utbrytning
ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen av de
element, om voro missnöjda med dennas luterskt
bekännelsetrogna och kyrkliga hållning. Ledare
voro främst P. P. Waldenström och E. J.
Ekman. S :s ändamål är ”att förena kristna
missionsföreningar el. församlingar i landet till
gemensam verksamhet för såväl inre som yttre
mission”. Karakteristiskt är församlingsbegreppet:
en rätt församling i nytestamentlig mening måste
bestå av troende kristna men bör stå öppen för
alla sådana utan hänsyn till lärouppfattning. S.
är en lutersk-kongregationalistisk frikyrka (utan
bekännelseskrifter och med medlemmarna
kvarstående i svenska kyrkan) med egen kult, egna
missionskyrkor och egen predikantkår, utbildad
vid missionsskolan på Lidingön. Högsta
myndighet är den årl. sammanträdande
generalkonferensen. — 1952 funnos anslutna till S. 1,621
församlingar med 102,749 medl., 685 ord. och 930
bitr, predikanter. Till Svenska missionsförb:s
ungdom voro anslutna 920 ungdomsföreningar
med 27,452 medl. I Belgiska och Franska Kongo
hade S. vid årets slut 174 missionärer samt 1,298
infödda medarbetare. FörsamlingsmedLs antal
var 57,367. Man hade där 115 fullständiga
skolor med 13,450 elever, 5 seminarier, 24 sjukhus
och kliniker. I Japan funnos vid samma tid 36
missionärer och 5 infödda medarbetare. I Indien
funnos 24 missionärer, 17 infödda medarbetare,
252 församlingsmedl., 2 fullständiga folkskolor
med 360 elever samt 1 sjukhus. Dessutom har
S. bl. a. sjömansmission i Sunderland, England,
och soldatmission i Boden, ett vilohem i
Rättvik, en hemsysterskola och ett missionärshem i
Stockholm samt Stiftelsen Matterödshemmen
(för husmoderssemestrar och ungdomsläger). S:s
huvudorgan är Svensk veckotidning. — Litt.: A.
Andersson, ”S. Inre missionen” (3 bd, 1928—29);
B. Nyrén, ”S:s femtioårsjubileum” (1928).
Svenska missionssällskapet, den äldsta större
svenska missionsföreningen, grundades 1835 med
syfte att samla hela det då förefintliga
missions-intresset i Sverige. Numera ägnar sig sällskapet
uteslutande åt lappmission.
Svenska Morgonbladet, daglig
kristlig-poli-tisk morgontidning, grundad i Stockholm 1890.
Som föregångare till S. kunna betraktas
vecko-tidn. Svenska Posten (utg. 1873—75), Nya
Posten (1875—79) °ch Hemlandsvännen (1879—
90), av vilka de båda sistn. från 1877 redigerades
av L. Per Ollén, huvudred, för S. till sin död
1904. S. har spelat en viktig roll i den svenska
frikyrkorörelsens historia. Den framstod länge
närmast som organ för Svenska missionsförb. S.
har fortfarande sin förankring i skilda
frikyrkliga kretsar, för vilka den vill vara ett språkrör,
men på senare tid har gentemot statskyrkan en
mera markerad ekumenisk inställning kommit till
synes. Tidn. karakteriserar sig själv numera som
”de svenska hemmens kristna dagstidn.”. Stor
uppmärksamhet har tidn. från början ägnat
missionsverksamheten. I politiskt avseende har S: s
hållning i vissa frågor starkt skiftat. Den
understödde först det liberala partiet men blev
snart organ för den ”orientering mot höger”, som
många frikyrkliga med P. P. Waldenström i
spetsen uppvisade kring sekelskiftet. Detta
återverkade främst på tidn:s ställning till
försvarsfrågan. I nykterhetsfrågan arbetade S. länge med
totalförbudet som mål, men även på denna punkt
har den i viss mån, under påverkan från den
svenska nykterhetsrörelsens utveckling,
modifierat sin inställning. S. mottager icke annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
