Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska aeroplan ab. (Saab) - Svenska akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Svenska akademien
398
företag för konstruktion och tillverkning av
flygplan samt sedan 1947 även av småbilar (märke
Saab). S. bildades 1937 i Trollhättan, där
verkstäder omedelbart byggdes. För att rationellt
tillgodose flygvapnets behov av modern materiel
från en inhemsk industri med tillräcklig kapacitet
sammanslogs S. 1939 med Svenska
järnvägsverk-städernas aeroplanavd. i Linköping, som hade
bedrivit flygplantillverkning sedan 1930. I samband
därmed koncentrerades konstruktions- och
admi-nistrationsavd. till Linköping, medan tillverkning
fortgick vid båda fabrikerna. Produktionen vid
såväl S. som Svenska järnvägs verkstädernas
aeroplanavd. bestod till en början så gott som
uteslutande av licensbyggda flygplan. Fr. o. m. 1938
började S. med egna konstruktioner. Den
militära produktionen av egna typer har omfattat
enmotoriga bomb- och spaningsflygplanet B 17,
tvåmotoriga bombflygplanet B 18, jaktflygplanet
J 21, utfört såväl med skjutande propeller som
för reaktionsframdrivning, samt reaktions
jaktflygplanet J 29, som provflögs f. ggn 1948. Efter
2:a världskrigets slut har S. även bedrivit civil
tillverkning, vilket resulterat i enmotoriga
rese-flygplanet ”Safir” och tvåmotoriga
trafikflygplanet ”Scandia” för 24—32 passagerare. De båda
sistn. flygplantyperna licenstillverkas numera i
Nederländerna, under det att S:s egen kapacitet
utnyttjas för militära behov. I slutet av 1951
provflögs det reaktionsdrivna
experimentflygplanet 210 ”Draken”, som är utrustat med
deltavinge, och 1952 hade S. prototypen till det
tvåsitsiga attackflygplanet A 32 ”Lansen” klart för
utprovning. S. har dessutom konstruerat en
fyr-sitsig bil (1950), vilken tillverkas i Trollhättan.
Aktiekapitalet uppgår till 21 mkr.
Svenska akademien instiftades efter mönster
av Franska akad. av Gustav III 20 mars 1786;
den högtidliga invigningen försiggick på Stora
börssalen 5 april s. å. Enl. de av konungen givna
stadgarna är S:s ”yppersta och angelägnaste
gö-romål att arbeta uppå svenska språkets renhet,
styrka och höghet, så uti vetenskaper, som
särdeles i anseende till skaldekonsten och
vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti
den, som tjänar att tolka de himmelska
sanningar”. Till detta syftes uppnående ”åligger det
även akademien att utarbeta en svensk ordbok
och grammatika, jämte sådana avhandlingar, som
bidraga kunna till stadga och befordran av god
smak”. Valspråket är ”Snille och smak”.
Ledamöternas antal är aderton. Bland dem utses en
ständig sekr. samt varje halvår en dir. (ordf.)
och en kansler (v. ordf.). S:s enskilda
sammankomster hållas en gång i veckan under 8 mån. av
året, de offentliga på S:s högtidsdag, 20 dec.,
Gustav II Adolfs födelsedag. Till pristävlan
uppgav S. tidigare årl. ämnen i vältalighet och
poesi, dessutom hade de tävlande fritt val.
Belöningarna, som utdelas på högtidsdagen, voro
urspr. två skådepenningar av guld, till 26
duka-ters värde vardera, den ena för skaldekonst, den
andra för vältalighet. Dessutom gåvos två
skådepenningar i silver för de näst bästa skrifterna.
Belöningsbestämmelserna ha sedan ändrats.
Fr. o. m. 1870 var stora priset en guldmedalj,
värd 400 kr, från 1898 värd 800 kr och numera
värd 1,300 kr. Fr. o. m. 1914 utdelas intet mindre
pris, och till tävlan om det stora mottagas även
tryckta arbeten, som utkommit samma
kalenderår el. året förut. Varje år låter S. slå en
minnespenning över någon stor svensk man.
Privilegiet på Post- och Inrikes Tidningars utgivning
är S:s förnämsta inkomstkälla.
Gustav III utsåg själv de 13 första led.
Kom-pletteringsval företogos efter hand av dessa. A.
G. Silverstolpes inträdestal, vari 1789 års
stats-välvning kritiserades, togs av G. A. Reuterholm
till förevändning för att 7 mars 1795 suspendera
S., vars verksamhet återupptogs 20 nov. 1796,
sedan Gustav IV Adolf själv övertagit styrelsen.
Från denna tid har S:s verksamhet fortgått
ostörd. Dennas litterärt viktigaste resultat
föreligga i Svenska Akademiens Handlingar (1 :a
serien, från 1786, 5 dir, 2:a serien, från 1796,
62 dir; 3:e serien, från 1886, 63 dir till 1953),
som innehålla äreminnen, inträdes- och
direktörs-tal och minnesteckningar av berömda svenskar,
prisbelönta skrifter samt över led. författade avh.
och dikter. Akad:s rent vetenskapliga
verksamhet har ägnats svenska språket. Till stavningens
fastställande utarbetade C. G. af Leopold på S:s
uppdrag ”Af handling om svenska staf sättet”
(1801). ”Svensk språklära” utarbetades på S:s
uppdrag av L. M. Enberg 1836. Om S:s arbete
att åstadkomma en ordbok se Svenska
akademiens ordbok. En betydande utvidgning av S:s
verksamhet skedde 1900, då S. åtog sig att vara
utdelare av det litterära Nobelpriset.
Av de prisstiftelser, som fästs vid S., må
nämnas Lundbladska priset och kungliga priset
(el. Karl Johans pris). Det förra, stiftat av prof.
J. Lundblad, utdelades 1789—1833 med 50 rdr
sp. till vitterhetsidkare. Kungliga priset stiftades
1835 av Karl XIV Johan och har anvisats av
hans efterträdare; det utdelas årl. till vitter el.
vetenskaplig förf, och utgår numera med 1,000
kr. Av nyare pris märkas främst Bellmanspriset
(se d. o.) och Doblongska priset, instiftat av
den norske affärsmannen Birger Doblong (d.
1944) och utdelat f. ggn 1951; avkastningen av
det testamenterade beloppet utgår f. n. med två
stipendier å 10,000 kr, av vilka det ena skall
tilldelas en svensk förf., det andra en norsk. —
Genom testamentarisk donation av B. von
Beskow fick S. rätt att för blott 50,000 rdr rmt
inlösa huset n:r 18 vid Skeppsbron, dit S. 1877
inflyttade. Fröken Magna Sunnerdahl skänkte
1913 till S. 600,000 kr, varigenom S., som nödgats
avyttra det Beskowska huset, kunde av
Stockholms stad förvärva nyttjanderätt för all
framtid till Stora börssalen och övre våningen av
Börshuset.
De personer, som innehaft de aderton stolarna
i S. äro följ.:
1. A. J. von Höpken, N. F. Gyldenstolpe, J. O. Wallin,
A. Fryxell, H. L. Forssell, C. N. D. Bildt, B. Wedberg,
B. Ekeberg; 2. C. F. Scheffer, A. N. Edelcrantz, C. P.
Hagberg, C. E. Fahlcrantz, G. Wennerberg, C.
Anner-stedt, M. Lamm, I. Andersson; 3. O. Celsius d. y., J.
A. Tingstadius, C. G. von Brinkman, A. E. Ihre (tog ej
inträde), J. Börjesson, H. M. Melin, C. G. Malmström,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
